Åklagaren Anna Lander hade yrkat på att den tilltalade mamman skulle dömas för mord på sin treåriga dotter Esmeralda. Norrköpings tingsrätt anser dock inte att åklagarens bevisning är tillräcklig för att styrka att mamman gjort sig skyldig till mord. Men de skriver i sitt utlåtande att åklagaren däremot visat att mamman av oaktsamhet vållat Esmeraldas död. De menar att bevisningen för detta är övertygande.
Det finns, menar tingsrätten, förutsättningar att döma kvinnan till rättspsykiatrisk vård. Men rätten anser inte att det finns förutsättningar att döma mamman till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Särskild utskrivningsprövning används när det anses finnas en risk för att den dömde ska återfalla i brottslighet när vården avslutats. När någon får rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är det Förvaltningsrätten som prövar om vården ska upphöra eller förlängas, om den ska ges i sluten eller öppen form - eller om den dömde ska få permissioner eller inte.
– Det är intressant att rätten skriver så här. Det betyder att de utesluter att hon kommer att dömas för mord eller dråp, rätten har gjort ett klart ställningstagande i skuldfrågan. De menar att hon gjort sig skyldig till vållande till annans död genom underlåtenhet, när hon inte tillkallade sjukvård. Men det är ett fortsatt intressant mål och det här kan mycket väl gå vidare till både hovrätt och Högsta domstolen. Det är inte alls omöjligt, säger Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare och ofta anlitad rättsexpert.
Varför tror du det?
– De allra flesta brottmål handlar om ett aktivt agerande, till exempel att man misshandlar eller har ihjäl någon. Här är det fråga om underlåtenhet att agera, det handlar om mammans garantställning som vårdnadshavare.
Åklagaren Anna Lander hade även åtalat mamman för synnerligen grov misshandel i två fall, av Esmeralda samt av hennes yngre bror. Tingsrätten anser inte att det finns övertygande bevisning som visar att mamman gjort sig skyldig till detta.
– Synnerligen grov misshandel är ett mycket mer allvarligt brott än vållande till annans död eftersom det finns ett uppsåt i det. Det kommer inte att bli någon dom i de åtalspunkterna, säger Sven-Erik Alhem.
Straffsatsen för vållande till annans död är böter eller fängelse i högst två år. Den tilltalade mamman har tidigare genomgått en liten sinnesundersökning, som visade att hon kan ha lidit av en allvarlig psykisk störning vid tiden för Esmeraldas död. Tingsrätten har förordat att mamman ska genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning. Efter den – vars resultat ska redovisas före den 3 juli – kommer rätten att hålla fortsatt huvudförhandling och då avkunna påföljden.
– Resultatet av den rättspsykiatriska undersökningen är helt avgörande för vad påföljden blir, det är fortfarande helt öppet. Men något längre fängelsestraff kan det inte bli tal om. Om hon anses ha lidit av en allvarlig psykisk störning och fortfarande har en störning kommer det bli fråga om vård, böter eller skyddstillsyn.
Är det här en förlust för åklagaren?
– Nej, en åklagare har ett objektivitetskrav, de ska inte "sätta dit någon". En åklagare har en skyldighet att redovisa alla bevis, även sådana som är till den tilltalades fördel, det är jätteviktigt att förstå det, säger Sven-Erik Alhem.