Första kullen läkarstudenter redo att möta framtiden

Den första kullen läkarstudenter med studieort Norrköping är redo för examen. "Att få vara på samma ställe under praktiken har absolut varit ett lyft", säger Linn Werth.

2019 var det premiär för decentraliseringen av läkarstudenterna på Lius läkarprogram till bland annat Norrköping och Vrinnevisjukhuset. Nu är det dags för examen för bland andra Oscar Arén, Caroline Westberg, Erica Larsen och Linn Werth.

2019 var det premiär för decentraliseringen av läkarstudenterna på Lius läkarprogram till bland annat Norrköping och Vrinnevisjukhuset. Nu är det dags för examen för bland andra Oscar Arén, Caroline Westberg, Erica Larsen och Linn Werth.

Foto: Micke Pihlblad

Norrköping2022-01-05 20:00

Sedan Läkarprogrammet etablerades vid Linköpings universitet har det successivt vuxit. 2012 fick LiU ytterligare 40 platser och då påbörjades också arbetet med att decentralisera läkarutbildningen, vilket inneburit att studenter från och med vårterminen 2019 placerades vid en av de fyra huvudorterna (Norrköping, Jönköping, Kalmar, Linköping) under utbildningens andra halva.

undefined
Att slippa leva i kappsäck och få vara på samma ställe under de praktiska terminerna har varit en stor fördel. Det är Linn Werth, Erica Larsen, Caroline Westberg och Oscar Arén från Norrköpings första kull läkarstudenter överens om.

Nu är det snart dags för examen för den första kullen från Norrköping. 8 januari planeras för en högtidlig avslutning. Vi träffade fyra av de sammanlagt 20 Norrköpingsbaserade läkarstudenterna för ett snack om det som varit. Caroline Westberg, Linn Werth, Erica Larsen och Oscar Arén. 

– Vi fick reda på vid första uppropet att vi var dem som skulle decentraliseras. Det hade tydligt stått i det finstilta, skrattar Caroline Westberg.

– Man hade väl inte jättebra koll på utbildningen då. När jag väl förstod tyckte jag att det var en bra ide att få vara på samma sjukhus och ha ett och samma boende.Tidigare fick man vara inställd på att leva i kappsäck, säger Linn Werth.

Just kringflackandet var tidigare en stor nackdel med den verksamhetsförlagda utbildningen som läkarprogrammet innehåller från termin 6. Det innebar att läkarstudenterna kunde vara i Kalmar ena veckan, Jönköping nästa och Norrköping eller Nyköping veckan därpå.

undefined
Studieortsansvarig Åsa Nilsdotter Augustinsson (mitten) kan snart se den första kullen läkarstudenter från Norrköping ta examen. Fr v Oscar Arén, Linn Werth, Erica Larsen och Caroline Westberg.

De beskriver studietiden i Norrköping lite som en berg- och dalbana. Från den lite kaotiska starten med föreläsningar på distans med den nyinstallerade informations- och kommunikationstekniken som strulade, till värmen och engagemanget hos mentorer och personal på Vrinnevisjukhusets olika kliniker.

– Det känns lite som vi har fått en specialistutbildning i utvärdering. Samtidigt är det kul att höra från yngre kursare som är nöjda nu och veta att det är lite tack vare oss, säger Erica Larsen.

 – Det jag mest kommer ihåg är våra mentorer. De var så fina mot oss och gjorde verkligen allt för att det skulle funka och tog hand om oss, säger Linn Werth.

undefined
"Att bli trevligt bemött, inkluderad och utmanad är det viktigaste", säger Linn Werth.

Den personliga kontakt som byggts upp ute på klinikerna och möjligheten till patentkontakt framhåller de alla som den stora fördelen med att få vara på samma sjukhus hela tiden. Att det "nästan känns som att vara på jobbet".

Deras utbildning blev också unik på ett annat och helt oplanerat sätt. Våren 2020 slog pandemin till med full kraft och de fick på alla sätt uppleva covid-19 från insidan.

undefined
"De ställen där man verkligen fått göra saker och vara med i verksamheten är det som varit roligast, men man behöver inte bestämma sig än", säger Oscar Arén.

– Det var mycket diskussioner om skyddskläder, om när vi skulle ha munskydd och hur vi skulle testas i början, säger Oscar Arén.

– På infektionskliniken träffade jag bara patienter som var sjuka i covid-19, så vi har verkligen sett det på nära håll. Hur alla kliniker fick ställa om och anpassa sin verksamhet. Inte bara på infektionskliniken. Vi har ju varit med överallt, säger Linn Werth.

– Nu hör man oron hos alla igen för att det ska dra igång på nytt, säger Caroline Westberg.

undefined
"Jag började att plugga till civilingenjör, men är inte så bra på matte och det var väldigt lite kontakt med människor, så jag bytte", säger Caroline Westberg.

Efter examen väntar så småningom 18–21 månaders allmäntjänstgöring (AT-tjänst). Det är en tidsbegränsad anställning för den som fullgjort läkarutbildningen på läkarprogrammet. I väntan på att få en AT-tjänst kan det bli aktuellt med olika vikariat. På grund av läkarbrist i Sverige är det också brist på handledare ute i verksamheterna. Efter fullgjord och godkänd AT-tänst får man sin läkarlegitimation. En läkarlegitimation är ett krav för att få påbörja specialiseringstjänstgöring (ST).

undefined
"Jag hade aldrig trott att jag skulle vilja bli allmänläkare, men efter min praktik finns det med på min topp 2-lista", säger Erica Larsen.
Så säger läkarstudenterna

Erica Larsen: "Jag ville bli barnläkare och ville se om det stämde. Barnkliniken här var väldigt trevlig så det stärkte den bilden."

Oscar Arén: "Vissa vet från början, men lika vanligt att man under praktiken bestämmer sig för vad man absolut inte vill göra."

Caroline Westberg: "Jag visste att jag ville bli läkare från det att jag var tio år. Sedan tappade jag bort det lite under gymnasiet."

Linn Werth: "En trevlig arbetsplats är det viktigaste. Det känner jag mer och mer." 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!