4 juni 2020
Kvinnan bakom rättssalens plexiglas tittar ner i bordet. Axlarna sluttar och hon håller den ena handen i den andra, låter dem båda vila mot de jeansbeklädda knäna. Det har gått 126 dagar sedan kvinnan greps i sin bostad i Norrköping, tillsammans med sin sambo som inte längre är i livet. Under de senaste två veckorna har hon vid fem tillfällen fått lämna rättskliniken i Vadstena, sätta sig i baksätet på Kriminalvårdens bil och skjutsas till Norrköpings tingsrätt, där rättegången mot henne hålls. Brotten hon misstänks för: mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Offret: kvinnans treåriga dotter.
Kvinnan lyfter blicken och fäster ögonen på åklagare Anna Lander. Säger med svag röst:
”Jag minns inte.”
Det är den fjärde juni 2020 och huvudförhandlingen i målet kring treåriga Esmeralda, i media ofta benämnd som Lilla hjärtat, är inne på sina sista timmar. Under eftermiddagen kommer båda sidor i målet att hålla sina slutanföranden, men innan dess har åklagaren bett om att få hålla ett ytterligare förhör med den misstänkta mamman. Nu ställer hon ännu en fråga.
”Du säger att du inte minns om det du berättat i förhören med polisen är självupplevt, eller om det är så att det är Esmeraldas pappa som berättat om händelserna för dig. Samtidigt har han, i sina polisförhör, haft en helt annan berättelse än den du lämnat. Hur går det ihop?”
”Jag vet inte, jag minns inte”, svarar kvinnan igen.
30 januari 2020
Utdrag ur larmsamtal till 112, klockan 12.58:
S: Larmcentralen
D: Den som ringer
S: SOS 112, vad har inträffat?
D: Jo det är så att, jag vet i fanken hur man ska säga det här. Men min bror kom precis hem till mig.
S: Mm.
D: Och berättade då att hans dotter har avlidit.
S: Okej?
D: Och jag sätter mig nu i bilen och åker dit.
S: Ja.
D: Så att… eller mina bröder kom hem till mig, ska jag väl säga.
S: Ja okej.
D: Och dottern till den ena har avlidit i hemmet.
S: Okej, hur gammal är hon?
D: Vi pratar om en tjej som är, jag skulle tippa på att hon är fyra år snart.
S: Fyra år?
D: Fyra år ja. Tydligen en fallolycka.
***
Den första polisen som larmas till adressen förstår direkt att det är något allvarligt som inträffat. Enligt informationen från SOS ska en liten flicka ha ramlat i badkaret och avlidit.
Han kör fort. Väl framme på adressen i centrala Norrköping springer han upp för trapporna och ringer på vid rätt dörr. En man öppnar. Han verkar frånvarande och ser väldigt sliten ut. I pannan har han ett stort sår och hans ögon är insjunkna. Först efter att ha upprepat frågan om något inträffat ett flertal gånger får polisen följa med in i lägenheten. Han följer efter mannen, som uppenbart är påverkad av någon form av berusningsmedel. Inne i bostaden är det städat. Till vänster, inne i ett kök, ser han en kvinna som sitter på en stol med ett litet barn i famnen. Också hon verkar frånvarande.
Polisen leds vidare in bostaden, förbi vardagsrum och badrum. De kommer fram till en dörr som mannen nu öppnar. Där bakom: ett sovrum med två sängar och fönster täckta med mörkblå lakan. I det ena hörnet står en sekretär i ljust trä och på golvet en hög med leksaker i plast.
Det är något som inte stämmer – det känner polisen tydligt nu. Den förvirrade mannen går bort mot den ena sängen och när polisen följer efter ser han ett bylte av tyg och plast på golvet.
”Byltet var ihopknutet med ett snöre. Då förstod jag att det handlade om något annat än bara en fallolycka”, säger polismannen under rättegången.
Han tar ett snabbt beslut: Lägenheten ska omgående spärras av. Han kallar på sina kollegor som nu hunnit fram till adressen. Ber dem utrymma lägenheten och sätta mannen och kvinnan i var sin polisbil. Han kallar sedan in ambulanspersonal i sovrummet. I sin avrapportering senare under dagen skriver polisen att han i denna stund tänkte att det trots allt fanns en liten chans att rädda livet på det som fanns innanför lagren av tyg.
Polisen ser hur ambulanspersonalen tar på sig engångshandskar av plast och börjar klippa upp byltet med hjälp av en sax. Lager efter lager av lakan och plast vecklas upp och snart framträder paketets innehåll allt tydligare. När den sista biten tyg dras undan förstår de alla samma sak: det är försent.
Treåriga Esmeraldas kropp är redan kall.
***
Kvinnan och mannen som befann sig i lägenheten när den första polisen anlände till adressen visar sig snart vara föräldrar till flickan som hittats död. De grips och förs till polishuset, samtidigt som en stor polisutredning kring dödsfallet tar sin början. De båda misstänks för grovt vållande till annans död. Några timmar senare, när polismannen avslutar sitt arbetspass, tas han och kollegorna ur tjänst under en period. Arbetsgivaren anser att det de fått se under dagen måste bearbetas.
I det första förhöret som hålls med Esmeraldas pappa, samma dag som gripandet sker, berättar han att orsaken till Esmeraldas död är en fallolycka i badkaret. Det fortsätter han hävda fram till 18 dagar senare, när han hittas död i sin cell i häktet i Norrköping. Även Esmeraldas mamma uppger att det hela handlar om en badkarsolycka, men hur allt egentligen gått till kan hon inte riktigt redogöra för. Inte heller i de fortsatta förhören som hålls med mamman klarnar bilden. Tvärtom. För ju längre tiden går, desto mindre minns hon av de aktuella dygnen i lägenheten.
25 maj 2020
Det har gått tio dagar sedan åklagare Anna Lander väckte åtal i fallet med Esmeralda. Vid det här laget har målet fått mycket stor uppmärksamhet sedan ett stort antal medier skrivit om Esmeraldas bakgrund. Flickan med det blonda håret och de glada ögonen placerades i ett familjehem i Vadstena bara dagar efter födseln 2016, men under våren 2019 flyttades hon tillbaka till sina biologiska föräldrar i Norrköping.
Nu har rättegången mot mamman, som åtalas för mord på sin dotter, precis inletts vid Norrköpings tingsrätt. Anna Lander, för dagen klädd i kavaj och mörka byxor, håller sin sakframställan för en fullsatt rättssal. Orsaken till flickans död, menar hon, är en kombination av trubbigt våld och narkotikaklassade preparat som hittats i hennes kropp. Anna Lander redogör för bevisningen, som består av bland annat ett större antal vittnen som har kännedom om familjen, beslag av narkotikaklassade preparat som hittats i familjens lägenhet och en obduktionsrapport från Rättsmedicinalverket.
Esmeraldas mamma sitter i en stol på andra sidan salen. Hon sitter med benen i kors och tittar rakt fram, ut i tomma luften, när Anna Lander nu läser upp sms och meddelanden som hittats i mammans telefon. Där har Esmeralda kallats för "das mongo" och "jävla unge". Där har det också gjorts sökningar på internet som påstås vara bevis på hur dåligt flickan mått hos föräldrarna. ”Tvångströja barn” och ”Får socialen undersöka barn” är två av sökningarna. En timme hinner passera innan allt som hittats i telefonen lagts fram för rättens ordförande.
Lite senare, när bilder på Esmeraldas döda kropp visas upp, tittar inte längre mamman rakt fram. Nu har hennes blick sjunkit ner, landat på bordet framför. Där stannar den tills dess att genomgången av Esmeraldas alla skador är klar.
20 mars 2020
Efter att tillfälligt ha släppts ur häktet har Esmeraldas mamma omhäktats och ett nytt förhör med polisen tar sin början. I de första förhören som polisen höll med kvinnan efter gripandet berättade hon att båda föräldrarna befunnit sig i badrummet vid tidpunkten för Esmeraldas påstådda fallolycka. Hon har hävdat att föräldrarna hjälpts åt att ge hjärt- och lungräddning efter att ha burit in treåringen i hennes sovrum. Hon har också beskrivit Esmeraldas pappa som ”jättefin, varm och älskvärd”. I de senaste förhören har hon dock fått allt svårare att minnas vad som egentligen skedde. Hon har också sagt att hon kanske inte var i badrummet när Esmeralda ramlade, utan i köket.
När hon nu börjar frågas ut om de aktuella dagarna igen ändras hennes historia ännu mer. Hon säger att hon under dagarna i frihet återfått en del minnen.
Plötsligt ger hon en annan bild av Esmeraldas far. Nu är han kontrollerande och aggressiv. Hon berättar för förhörsledaren mitt emot att hon någon gång varit tvungen att låsa in sig i badrummet när pappan blivit ”galen”.
”Jag trodde inte att han skulle skada barnen med mening, absolut inte”, berättar mamman.
Hon säger nu också, för första gången, att det kan vara så att det är pappan som talat om för henne vad hon ska säga i förhören med polisen. Hon upprepar även att hon minns att hon själv inte befunnit sig i badrummet vid händelsen, utan att hon nog befann sig i köket med flickans lillebror.
1 juni 2020
Sommarens första dag och luften i Norrköping uppgår till 26 grader. Värmen har dock inte tagit sig förbi säkerhetskontrollen och vidare in i sal tre i Norrköpings tingsrätt, där den fjärde rättegångsdagen i målet om Esmeraldas död pågår. I förhörsstolen sitter rättsläkare Emma Wernvik och besvarar de frågor som åklagaren Anna Lander och försvarsadvokaten Per Oehme ställer. Framför sig har läkaren den slutgiltiga obduktionsrapporten av Esmeralda. Protokollet innehåller 102 punkter med fynd som gjorts på Esmeraldas kropp. En betydande del av fynden handlar om skador på kroppen som tros ha uppkommit vid olika tidpunkter.
Emma Wernvik bläddrar i protokollet och berättar att den skada som hittats på flickans huvud är den mest allvarliga. Vad som orsakat skadan kan hon dock inte slå fast.
”Har det kunnat uppstå av ett fall i badkaret?”, undrar åklagaren Anna Lander som sitter tillsammans med ett målsägandebiträde till vänster i salen.
”Ja, det skulle kunna vara en möjlighet”, svarar rättsläkaren.
I transporten till och från tingsrätten har Esmeraldas mamma på sig handfängsel. Men inne i rättssalen har hon sina händer fria, och nu sitter hon med armbågarna lutade mot bordet, medan hon följer förhöret under tystnad. Både i förhör och tidigare under rättegången har hon sagt nej till att se obduktionsbilderna av sin dotter.
Rättsläkaren fortsätter att beskriva och förklara skadorna på Esmeraldas kropp. Hon berättar att flickan tros ha avlidit inom tre till tolv timmar efter att ha fått den skada som hittats på huvudet. Dödsorsaken tros vara syrebrist. När åklagaren undrar om Esmeralda haft en chans att överleva om hon fått adekvat vård direkt efter det påstådda fallet i badkaret svarar Emma Wernvik:
"Min bedömning är att hon haft förhållandevis goda chanser att överleva".
Mamman rör inte en min när hon får höra informationen.
Julafton 2019
Det är barmark och plusgrader i Norrköping den här julaftonen, precis som året innan. En kvinna är tillsammans med sin familj på väg till ett stort julfirande på en adress utanför Norrköping. Där kommer hon bland annat träffa sin före detta sambo och hans nuvarande flickvän, samt deras treåriga dotter Esmeralda.
När kvinnan kommer in i huset märker hon snabbt att det är något som inte står rätt till. Esmeralda, som hon inte har träffat särskilt mycket under hösten, kommer inte springande och kramar om henne som hon brukar göra.
"Min första tanke och första känsla är att jag vill träffa Esmeralda för att se hur hon mår. Men jag får ingen kontakt med Esmeralda. Hon reagerade inte. Det här kommer låta jättekonstigt men jag tyckte att Esmeralda såg drogad ut", säger kvinnan i ett polisförhör den 2 februari 2020.
Kvinnan tycker att Esmeralda ser mycket smalare ut än tidigare. Hon tycker sig se att hon saknar hår på ena sidan av huvudet. Hon tycker sig se märken på armarna som hon inte känner igen.
Under timmarna som följer blir hennes oro allt starkare. När Esmeralda spiller ut ett glas med saft blir hennes pappa mycket arg. När kvinnan sedan undrar om Esmeralda vill ha godis får hon inte välja sort själv – det gör hennes pappa.
Under rättegången, ett knappt halvår senare, berättar kvinnan att hon inte var ensam om att reagera på Esmeraldas mående och hennes pappas agerande. Flera gäster hade gjort samma iakttagelser.
När julaftonen lider mot sitt slut och firandet är över är kvinnan i chock. Hon känner en stark oro för Esmeralda och hade önskat att hon kunde tagit med sig flickan, bort från hennes pappa. Någonting måste göras, är hennes känsla och ett beslut tas: kvinnan ska kontakta Esmeraldas familjehemsmamma.
Juldagen 2019
Den kvinnliga socialsekreteraren knyter sin näve och knackar på lägenhetsdörren. Väntar på ljud där inne. Med sig har hon en kollega från socialjouren och två poliser. Efter vad hon senare beskriver som "ett tag" öppnar en man dörren. Det är Esmeraldas pappa.
Tidigare under dagen har följande skett: Esmeraldas pappas före detta, som kände oro för flickan under firandet på julafton, har hört av sig till familjehemsmamman Melinda Jacobs som i sin tur pratat med en polis och gjort en orosanmälan. I anmälan framkommer att flickan under julen sett både drogad och undernärd ut. Polisen hör sedan av sig till socialjouren där det beslutas att ett besök hos familjen behöver genomföras omgående. Då det finns en historik kring familjen där pappan varit våldsam mot myndighetspersoner beslutas att även en polispatrull ska följa med till adressen.
Tillbaka i trapphuset. När socialsekreteraren presenterar sig och förklarar varför de är där blir mannen som nyss öppnat dörren arg.
"Han blir förbannad och undrar varför vi vill förstöra deras liv. Han berättar att Esmeralda ligger och sover och att vi inte är välkomna", säger kvinnan under rättegången.
En lång diskussion förs, men kvinnan och hennes kollega släpps inte in i lägenheten. I stället bestäms att socialen får komma tillbaka dagen därpå.
"Jag vet att jag tänkte att anmälan handlade om att flickan var undernärd och tunnhårig och att det inte skulle gå att dölja dagen efter om vi kom dit då. Därför togs beslutet att inte gå vidare där och då".
På Annandag jul åker en annan socialsekreterare hem till familjen. Då görs inte bedömningen att Esmeralda är undernärd. Det finns inte heller något som tyder på att hon är påverkad av några droger. Därför vidtas inga åtgärder. Socialtjänsten lämnar lägenheten.
1 juni 2020
Direkt efter att förhöret med rättsläkaren Emma Wernvik är avslutat kommer nästa person som ska höras in i rättssalen. Mannen heter Robert Kronstrand och är toxikolog. Åklagaren har kallat honom för att han ska förklara resultatet av de hårprov som tagits på Esmeralda och hennes lillebror. För den som läst förundersökningen är det ingen nyhet att provet i Esmeraldas fall visat på att flickan haft fyra olika narkotikaklassade preparat i hårets olika segment.
Esmeraldas mamma, som nu åter lagt sina händer i knät, har i förhör flera gånger förnekat att föräldrarna gett något av sina barn droger. Försvarets teori är dels att Esmeraldas pappa gett flickan preparat som fanns i hemmet efter olyckan i badkaret, i syfte att få henne att må bättre. Dels menar man att flickans hår kan ha kontaminerats då föräldrarna haft substanserna på sina händer när de tagit i henne.
Robert Kronstrand går nu igenom ett antal diagram och förklarar för rätten att det inte går att fastställa i vilken grad Esmeralda varit påverkad av preparaten. Det som kan konstateras är att vissa substanser intagits ett par timmar innan dödsfallet, andra inom ett dygn innan dödsfallet. Om hon varit under påverkan under julfirandet går inte att svara på.
31 januari 2020
Plötsligt börjar den sargade mannen i baksätet på bilen att prata. Detta har inte föranletts av en uppmaning, orden kommer ändå. Rösten är släpig och de båda poliserna i bilens framsäte hör hur Esmeraldas pappa stakar sig, letar efter varje stavelse.
"Jag vet inte hur man ska förklara en sådan här sak", säger han. "Man får en chock och känner att det inte är ett alternativ att ringa polisen, det är inget alternativ att ringa myndigheterna."
Den ena polisen har startat appen röstmemo i sin telefon. Han förstår att det som Esmeraldas pappa säger just nu kan vara av stor vikt och att ha hela samtalet inspelat kommer kunna användas som ett bevis i en förundersökning. Mannen fortsätter sin berättelse. Säger att han haft "superpanik". De båda poliserna låter honom prata vidare.
"Jag försöker intala mig hela tiden att jag kunde inte göra någonting, det är en olycka. Men det spelar ingen roll. Det är lika hemskt för det. Hon är borta, världens finaste, finaste flicka och jag har inte vetat vad jag ska göra".
Polisbilen har nyss åkt från mannens bostad. Där råder det fortfarande full aktivitet, men på sin väg mot polishuset på andra sidan centrum passerar fordonet ett Norrköping som ser ut precis som vanligt. Som om ingenting har hänt.
Under hela resan sitter de båda poliserna tysta, ställer inga frågor till mannen. Det är inte deras uppgift. Förhör med mannen kommer att skötas av förhörsledare i ett senare skede. Men tystnaden hindrar inte mannen från att fortsätta sin monolog. I långsamt tempo berättar han vidare om det som hänt under dagen. Att en polis knackat på, att han berättat att de kommit försent. Han berättar om sin oro kring vad som ska hända nu, om någon kommer att tro honom.
"Det kommer pratas om i leda att socialförvaltningen hade rätt, trots att det är en olycka".
Mannen slutar inte prata förrän polisbilen är framme vid arresten och han förs ut ur fordonet.
20 januari 2020
Under besöket på öppna förskolan, där både mamman och pappan är närvarande, reagerar distriktssköterskan på ett par saker. Esmeralda verkar vara mycket hungrig. Vid fikastunden äter hon flera mackor och kex. Dessutom har flickan ett brännmärke på ena handen. När kvinnan frågar Esmeralda om skadan får hon veta att treåringen bränt sig när familjen bakat kladdkaka.
Med anledning av de orosanmälningar kring Esmeraldas mående som kommit in sedan juldagarna har distriktssköterskan blivit ombedd att titta just efter märken på Esmeraldas kropp. Men under besöket på öppna förskolan uppstår inget ytterligare tillfälle att söka efter fysiska tecken på flickan. Innan familjen går tar dessutom mamman själv upp brännskadan och frågar hur de ska göra för att den ska läka på bästa sätt.
Det är inte första gången sköterskan träffar Esmeralda, och tanken är inte heller att det ska bli den sista. Ett hembesök i familjens bostad är planerat till den 29 januari. Vad sköterskan inte vet nu, när hon säger hej då till familjen och ser dem försvinna ut ur lokalerna är att det inte kommer bli något hembesök. Hon vet inte att båda föräldrarna kommer att ringa på förmiddagen den 29 januari och säga att de är sjuka. Hon vet inte att när de samtalen görs är Esmeralda död. Hon vet inte att när de samtalen görs är en treårig flickas kropp invirad i flera lager av tyg och plast och placerad under en säng.
4 juni 2020
"Jag kan inte låta bli att fundera, tänk om allt det här är en tragisk olycka."
Orden som ljuder i säkerhetssalen tillhör den misstänkta mammans försvarare – Per Oehme – som är i full färd med att hålla sitt slutanförande. Precis som tidigare dagar under huvudförhandlingen är han strikt klädd i slips, mörk kostym och rödbruna läderskor. Sedan gripandet i januari har hans klient hela tiden nekat till brott. Exakt vad som inträffat när Esmeralda avlidit minns hon inte. Hon hävdar vidare att hon inte haft någon uppfattning om tid och rum under de dygn då Esmeralda legat död i lägenheten. Hon vet bara att hon varit fokuserad på Esmeraldas lillebror.
"Redan den 30 januari stod det i tidningarna att en treåring hittats död i en lägenhet i Norrköping. Snabbt efter det var det häktningsförhandling. Då begärdes min klient häktad. Jag tänkte redan då – tänk om det här är en tragisk olyckshändelse. Senare kom hela det här Lilla hjärtat-drevet som jag kallar det. Stort uppslag i DN, Melinda i morgonsofforna. Jag fortsatte tänka att tänk om detta är en tragisk olyckshändelse."
Monologen fortsätter. Per Oehme går igenom vittne för vittne som hörts under huvudförhandlingen – förklarar ingående varför deras berättelser inte styrker åtalspunkterna. Det tydligaste beviset för att hans klient är oskyldig är rättsläkaren Emma Wernviks utlåtanden, menar han. Vidare berättar han om försvarets syn på vad som egentligen inträffade under de där dygnen i lägenheten. Här spelar Esmeraldas pappa en central roll.
"Jag påstår också att pappan handlade rätt till en början, efter fallet i badkaret. Han får upp henne, han gör hjärt- och lungräddning. Sedan tror jag att han ger Esmeralda preparat mot smärta och kramp. Det är ett misstag. Han förstår inte att Esmeralda har kräks i lungorna", säger Per Oehme och fortsätter snabbt:
"Varför ringer ingen 112 då? Jag vill påstå att det är, som pappan säger själv i förhör, för att de är livrädda för myndigheterna. Ingen kommer att tro dem. Med facit i hand är det ju det som har hänt med min klient. Ingen tror henne och hennes barn är borta."
När den sista meningen lämnat försvarsadvokatens mun har en timme och tolv minuter passerat. Det är knäpptyst i rättssalen.
5 juni 2020
Klockan har precis slagit 14.00, och ett knappt dygn har gått sedan rättegången mot Esmeraldas mamma avslutades. Nu har tingsrätten kommit med ett besked i ärendet: Mamman ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Samtidigt skriver de i sitt utlåtande att åklagaren Anna Lander under rättegången inte lyckats presentera övertygande bevisning om att Esmeraldas mamma uppsåtligen misshandlat och dödat sin dotter. Inte heller kan det bevisas att mamman gett sina barn narkotiska preparat eller gjort sig skyldig till brott mot griftefriden.
Däremot, menar tingsrätten, finns det övertygande bevisning för att mamman, av oaktsamhet, vållat Esmeraldas död genom att inte omedelbart tillkalla sjukvårdspersonal eller ta henne till sjukhus efter den påstådda olyckan i badkaret.
Ännu ska det dröja innan domen kommer, men kvinnans försvarsadvokat Per Oehme ser beskedet som en vinst. Under eftermiddagen kommenterar han beslutet för journalistkåren.
"Det här visar att min klient bara anses vara vållande i dödsfallet genom att inte ringa 112. Det finns ingen bevisning för att hon uppsåtligt begått något brott. Hon är bara delgiven misstanke om att inte larmat."
17 juni 2020
Antalet olästa meddelanden i Melinda Jacobs mejl och sociala medier uppgår till flera hundra. Hon hinner helt enkelt inte med att svara. Det skulle krävas en heltidstjänst att bara hinna läsa allt. Sedan hon valde att berätta sin historia om sin fosterdotter Esmeralda, strax efter flickans död, har engagemanget varit enormt. Det känns fint, tycker hon. En ljusglimt i mörkret.
Två dagar innan midsommar är det fortfarande oklart om Esmeraldas biologiska mamma kommer att bli dömd i tingsrätten. Den rättspsykiatriska undersökningen väntas ta flera veckor till och innan den är gjord kan ingen dom falla. Men vad straffet kommer bestå i är sekundärt, enligt Melinda Jacobs.
”Jag tycker att Esmeraldas föräldrar är precis lika skyldiga båda två, och jag tycker att man borde kunna döma för mord. Vad hon egentligen döms för är inte jätteviktigt för mig, för Esmeralda kommer aldrig tillbaka i alla fall.”
1 april 2019
En mamma med rosa hår packar en väska. Väskan tillhör en snart treårig dotter, och den packas för att mamman och dottern snart ska fara iväg. Bara en av dem kommer återvända till hemmet.
Så är det bestämt. Enligt lagen. Varken mamman eller dottern kan göra något åt den saken. Det bestämdes redan för ett drygt halvår sedan, och det är Kammarrätten som tagit beslutet. Nu ska dottern i stället bo hos en annan mamma. En mamma som hon bara fått träffa kortare stunder var tredje vecka. En mamma som åkte hem från BB utan sin dotter, nio dagar efter förlossningen en vårdag 2016. En mamma som är flickans biologiska.
Mamman med det rosa håret har gjort allt för att få Kammarrättens beslut om upphörande av vård enligt LVU ändrat. Även socialnämnden i Norrköping har via en jurist lämnat in en överklagan på beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. Man menar att det finns risker med en tillbakaflyttning av flickan. Hennes biologiska pappa har ett avtjänat fängelsestraff i bagaget. Det handlar om grovt vapenbrott och grovt hemfridsbrott. Han har också varit aggressiv i kontakt med socialtjänsten. Dessutom har det funnits missbruk i familjen. Trots detta blir det inget prövningstillstånd och Kammarrättens beslut står fast. Flickan ska tillbaka, och därför måste hon nu säga hej då till den familj hon levt med sedan hon var elva dagar gammal.
Om några veckor fyller flickan tre år. Men mamman med det rosa håret kommer inte få fira födelsedagen. Det kommer de biologiska föräldrarna säga nej till. De kommer inte heller ses under sommarmånaderna. Eller under hösten och vintern. Faktum är att de aldrig mer kommer att ses. För om tio månader kommer flickan vara död.