"Vi hade en 88-årig patient som i två veckor hade ringt vårdcentralen utan att få hjälp. Till slut kom hon hit och det visade sig att hon hade två frakturer i fotleden. Det är inte etiskt försvarbart att patienter kommer i kläm på det här sättet", säger läkaren Michel Nordlöv.
På Vrinnevisjukhusets jourcentral bedrivs det under vardagar dagjourverksamhet. Här bokas patienter in via 1177 eller via en vårdcentral som inte har någon ledig tid. Dagjourcentralen tar emot cirka 150 patienter i veckan med besvär som frakturer, halsfluss, skador i ögon eller luftvägsinfektion. Verksamheten tar även emot barn som behöver vård snabbt, exempelvis små barn med hög feber.
Men efter årsskiftet kommer Region Östergötland att stänga ner verksamheten och de 150 patienterna kommer att hänvisas tillbaka till sina vårdcentraler. Michel Nordlöv är läkare på dagjourcentralen i Norrköping och menar att beslutet kommer att få allvarliga konsekvenser.
– Idag avlastar vi vårdcentraler genom att ta hand om de patienter som behöver akut vård. På en vårdcentral finns det ju redan andra patienter med kroniska sjukdomar, återbesök och så vidare. Om inte vi fanns här, var skulle patienterna med akuta besvär då vända sig?, frågar sig Michel Nordlöv.
I en riskanalys som gjordes i samband med beslutet om att lägga ner dagjourverksamheten upptäcktes ett flertal allvarliga risker. En av riskerna som identifierats är att människor som idag kommer till dagjourcentralen istället skulle besöka akuten. Vilket skulle innebära att ytterligare 150 personer varje vecka sätter sig i akutens väntrum.
– Akutmottagning skulle bli så överbelastad att det skulle vara svårt att veta vem i väntrummet som faktiskt är sjuk. Det kan komma att sitta folk i väntrummet och dö för att akutmottagningen skulle få in så mycket folk. De kan inte ta in de här 150 patienterna som annars kommer till oss, det finns inte en möjlighet, säger sjuksköterskan Liselott Bergqvist som också är koordinator på akuten i Norrköping.
Redan tidigt på morgonen är dagjourcentralens tider uppbokade. Närheten till röntgen är en av fördelarna med jourvårdcentralen, "Vi skickar patienter till röntgen nästan varje dag", säger läkaren Michel Nordlöv.
Ytterligare en risk som identifierats är att det ökade flödet av akuta patienter till vårdcentraler skulle tränga undan patienter med kronisk sjukdom. Analysen visar att sannolikheten är mycket stor att detta inträffar så ofta som dagligen.
Enligt personalen på dagjourcentralen kommer nedläggningen också att öka risken för att patienter bara hänvisas vidare utan att få hjälp. Deras uppfattning styrks också av riskanalysen, där det framgår att det med mycket stor sannolikhet inte kommer att finnas tillräckligt många bokningsbara läkartider på vårdcentralerna.
– Efter nedläggningen kommer du som patient att först försöka få en tid hos vårdcentralen, vilket kommer att vara väldigt svårt eftersom köerna är fulla. Efter det ringer du 1177 som hänvisar dig tillbaka till vårdcentralen. Av ren desperation kanske du efter det åker till akutmottagningen, bara för att återigen bli hänvisad till vårdcentralen, säger sjuksköterskan Elisabeth Fritz Jonsson.
"Vi tar emot 150 patienter per vecka, på två läkare. De patienterna måste snart hitta en annan väg för att få en akut bedömning", säger läkaren Georgios Anastasopoulos. Kollegorna Michel Nordlöv och Elisabeth Fritz Jonsson stämmer in.
Genom att stänga ner dagjourverksamheten i Norrköping, Linköping och Motala kan Region Östergötland satsa 20 miljoner kronor per år på primärvården. Pengarna som sparas på dagjourcentralerna ska fördelas ut på alla vårdcentraler i länet, vilket blir ungefär 400 000 kronor per vårdcentral. Johan Nordén är primärvårdschef och har varit med och fattat beslutet.
– Pengarna kommer att gå till att anställa personal, säger han.
I Norrköping finns det en stor andel privata vårdcentraler, som kommer att få lika mycket pengar som de regionala. De privata vårdcentralerna skickar däremot sällan sina patienter till dagjourcentralen i Norrköping.
Behöver privata vårdcentraler pengarna lika mycket som regionala vårdcentraler?
– Det tror jag, jag har inte full insyn i deras ekonomi. Men vi lever med samma ersättningssystem och med samma utmaningar. Det vårdvalssystem som vi har i Sverige ska ge samma förutsättningar för privat drivna vårdcentraler som för regionala vårdcentraler, säger Johan Nordén.
"Den här förändringen innebär att det kommer att tillsättas mer pengar till vårdcentralerna. Då ges man en ekonomisk möjlighet att anställa på ett annat sätt än vad man tidigare gjort", säger primärvårdschef Johan Nordén.
Trots riskerna i riskanalysen tror Johan Nordén, tillsammans med regionen, att nedläggningen ska förstärka länets vårdcentraler så pass mycket att flödet till akutmottagningen istället kommer att minska. En mätning som gjordes för en månad sedan visade att 40% av besökarna på akuten inte behöver akut vård, utan primärvård.
– Vi har ju fram till årsskiftet att förbereda oss för den här förändringen och hitta lösningar. Vår ambition är att vårdcentralerna då kommer att ha kapaciteten för att ta emot de patienter som dagjourcentralen idag hanterar, säger Johan Nordén.