– Vi befinner oss i en tuff situation sen en ganska lång tid, där det har varit i princip fullt på både anstalter och häkten. Så det här innebär att det blir ytterligare mer pressat för oss, säger Stina Sjödin, tillförordnad chef för den operativa samordningen inom Kriminalvården.
Exakt hur många av de 155 brottsmisstänkta som i slutändan kommer att häktas är ännu inte klart. Men de ska få plats i en verksamhet där beläggningsgraden redan är 99,7 procent.
– Det blir ett hårt tryck på vår nationella häktessamordning. Vi har personer som jobbar på daglig basis på att lägga det här pusslet med att flytta häktade och se var det finns lediga platser eller när någon släpps, säger Stina Sjödin.
– Men bedömningen är att vi kommer att klara av det. Om inget ytterligare oförutsett händer.
Och om något oförutsett faktiskt händer? Till exempel ett nytt stort tillslag med ännu fler som behöver häktesplats?
– Då får vi omvärdera situationen och se vad vi skulle kunna göra för att lösa den. Vi måste lösa vårt uppdrag, säger Stina Sjödin.
Ett hopp just nu är den historiska statistiken, som pekar på att antalet personer i häkten normalt brukar sjunka under semestertider.
– Så vi håller tummarna för att det viker lite efter midsommar eller början av juli, så att vi får lite andrum då, säger Stina Sjödin.
En annan som jobbar med den tuffa utmaningen är Tony Bertlin, som är kriminalvårdschef i Norrköping och där har ansvar för både häktet och anstalterna. Han konstaterar att man redan före tillslaget hade ett "besvärligt läge" och att beläggningsgraden på häktet i Norrköping är ännu högre är riksnivån.
– Vi är ständigt över 100 procent och ligger kanske på 102–103 procent. Då får vi dubbelbelägga och låta två intagna få dela bostadsrum, men det förutsätter ju att de inte har restriktioner och att de är lämpliga, säger Tony Bertlin, som också berättar att klienter kan få bo i till exempel besöksrum och att man tillfälligt kan få "låna" en arrestplats från polisen.
Vi frågar Stina Sjödin om de höga siffrorna i Norrköping och var gränsen egentligen går innan man känner att ”det här fixar vi inte längre”.
– Det är en jättebra fråga och jag vågar inte uttala mig i procenttal. Men du hör ju själv att ligger man på över 100 procent så är det mer än fullt, säger hon, men tillägger att man inte har något annat val än att kämpa på med de tillfälliga åtgärderna.
– Vår utgångspunkt är att aldrig behöva hamna i läget där vi tvingas säga att "nu är det fullt, nu kan vi inte kan ta emot nån mer". Men vi kan så klart hamna i ett läge där vi frågar oss själva: "Nu har vi vänt på alla stenar – vad gör vi nu?"
Både hon och Tony Bertlin är överens om att den enda lösningen på sikt är att bygga nya anstalter och häkten. Men det ligger några år bort.
– Det vi tittar på just nu är att försöka få fram tillfälliga byggnader med både häktes- och anstaltsplatser. Det kommer att falla ut under nästa år och ska uppföras på befintliga anstaltsområden, säger Stina Sjödin, som förklarar att anstalterna i Östergötland dock inte berörs.
Kan det på sikt bli aktuellt att bygga nya häktesplatser, eller till och med ett nytt häkte, i Östergötland?
– Jag vågar inte uttala mig om det, men vi tittar ju på expansionsmöjligheter i landet och exakt var är inte utrett än.