Den norra delen av utsidan har behövt genomgå större renoveringar då delar av fasaden har ramlat ned.
Byggnaden är en av Sveriges sex synagogor och den näst äldsta. Den byggdes under åren 1855–1858 och ritades av arkitekten Carl Ståhl. 1978 förklarades den som ett byggnadsminne av Länsstyrelsen i Östergötland.
Nu har kupolen och taket restaurerats och fasaden ska renoveras fram tills våren. Felix Freudenthal Lotz är restaureringsarkitekt på Fredriksson arkitektkontor och jobbar med renoveringen.
– Synagogan är unik då den är nästan helt oförändrad sedan den byggdes. Jag tror att den kan vara en av de mest välbevarade synagogorna i Sverige, säger Felix Freudenthal Lotz.
Synagogan är 164 år gammal och näst äldst i Sverige.
Då synagogan är k-märkt krävs det ett beslut från länsstyrelsen inför varje restaurering, som sedan görs tillsammans med en stadsarkitekt med historiska byggnadstekniker.
– Synagogan renoveras för att den ska kunna stå kvar, men också för att vi ska kunna bevara kunskapen om gamla byggnadsmetoder. Vi har använt traditionella material – precis som förr i tiden, säger Felix Freudenthal Lotz.
Judereglementet från 1782 hänger på väggen i synagogans södra hörn. Förordningen bestämde vilka yrken judar fick ha, i vilka områden de fick röra sig i och vilka sysselsättningar som var tillåtna.
Varför Norrköping har en så gammal synagoga har sin grund i judereglementet från 1782, som var en förordning som bestämde var judar fick bosätta sig i Sverige. Innan dess var det förbjudet för judar att bosätta sig permanent i landet.
Enligt förordningen fick judar bosätta sig i tre städer – Stockholm, Göteborg och Norrköping (och senare även Karlskrona) – och fick då även bygga egna samlingslokaler.
De första judarna i Norrköping var handelsmän från norra Tyskland som hade flyttat hit för att utveckla textilindustrier.
De heliga Torahrullarna finns just nu i Stockholm så att de inte ska skadas under renoveringen.
I dag har församlingen cirka 170–200 medlemmar, som på senare år har fått problem med byggnaden. Det har nämligen i flera år läckt in vatten från taket i synagogan, men det problemet är nu åtgärdat.
– Om det här hade varit en vanlig byggnad hade det kanske kostat oss 500 000 kronor att renovera taket. Men nu när byggnaden är k-märkt kostar det oss i stället flera miljoner, säger en av församlingsmedlemmarna, som vill vara anonym på grund av hotbilden mot synagogan och dess medlemmar.
Kupolen med Davidsstjärnan på toppen och fönstren runt omkring har restaurerats.
Renoveringen har finansierats av Länsstyrelsen samt Barbro Osher pro Svecia Foundation (en stiftelse som ger stöd till ideella organisationer som gynnar svensk utbildning, kultur och konst) och av församlingsmedlemmar.
Det har tagit tre år att finansiera renoveringen.
– Att vi ska ha råd att finnas kvar är livsviktigt för judiskt liv i Norrköping, men också för stadens kulturhistoria, säger församlingsmedlemmen.
Synagogan har sparat alla stenar som kastats på byggnaden för att inte glömma hoten de utsätts för.
Då synagogan är byggd med gamla byggnadstekniker behöver den restaureras med jämna mellanrum.
– Utan k-märkningen hade renoveringen varit klar för länge sedan och vi hade kunnat lägga pengarna på ungdomsverksamheter och satsat på återväxt, säger församlingsmedlemmen och fortsätter:
– Ibland känns det som att lagstiftningen skyddar byggnaden, men inte oss. Vi måste hela tiden fråga om lov och de ständiga renoveringarna kostar oss en massa pengar.
Det är kulturmiljölagen som styr att synagogan måste renoveras med gamla metoder.
– Det är mer hållbart med de nya byggnadsteknikerna vi har, men de gamla teknikerna får inte glömmas bort. Det är en avvägning att hitta en bra nivå mellan funktion och minne, säger Felix Freudenthal Lotz på Fredriksson Arkitektkontor.
Synagogan är nu delvis färdigrenoverad så högtiderna kommer att kunna fortsätta som vanligt i höst.
I mitten av synagogan står biman, podiet där rabbinen läser ur Toran.