Fabrikschefen Kjell Petersson konstaterar belåtet att Returpack just har fått ännu en last med burkar och flaskor att återvinna.
Den fullastade långtradaren gör vad den ska på bara några sekunder. Tömmer sin last i två stora behållare. PET-flaskor för sig och aluminiumburkar för sig. Ett ögonblickslångt rasslande. Sedan tystnad. Ett i sammanhanget litet bidrag i det eviga kretslopp där både du och jag, och alla andra som någonsin har druckit en läsk, har viktiga roller och deltar aktivt under det väl inarbetade stridsropet "Pantamera".
Det är hit, till Returpack på Händelö i Norrköping, som alla insamlade och pantade förpackningar för "konsumtionsfärdig dryck" i hela Sverige kommer för vidare sortering och hantering. En lokal jätteapparat lite i skymundan som närmar sig målet på att återvinna 90 procent av alla burkar och PET-flaskor som säljs. Just nu landar man på lite drygt 87 procent. Under 2022 samlades 2,63 miljarder burkar och flaskor in. Alla passerade genom anläggningen på Händelö.
– En del kanske vet om det. Men inte alla. Hur stor volymen är, att vi faktiskt är ensamma i Sverige och att det är hit allt kommer för återvinning, säger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschef på Returpack.
Som sagt, en hantering i skymundan som ändå påverkar allas vår vardag. För vi köper drycker i mängd, vi dricker ur och vi pantar burkar och flaskor. Kanske nynnar samtidigt vi på "Guantanamera", den gamla kubanska folksången, som Returpack gjort till "sin" med uppmaningen att just "Pantamera".
Här sker finsorteringen. Burkar för sig, PET-flaskor för sig. Kjell Petersson övervakar.
Ett ständigt flöde av dryckesförpackningar som ska återvinnas.
Hög tid, med andra ord, för ett studiebesök på Returpack. Katarina Lundell tar emot tillsammans med fabrikschefen Kjell Petersson och kommunikationsansvarige Sara Riismark.
– Företaget har funnits här sedan 2003, säger Kjell Petersson.
– Tidigare hanterades återvinningen på varje enskilt bryggeri. På en mängd olika ställen alltså. När ägarna ville effektivisera verksamheten med en bra anläggning var Norrköpings kommun tillmötesgående och kunde erbjuda en passande tomt och en fungerande helhetslösning. Därför hamnade vi här. Huvudkontoret flyttade hit från Söder Mälarstrand i Stockholm.
Som företag har emellertid Returpack funnits ända sedan 1982. Det startades i samband med att aluminiumburken lanserades i Sverige. En ökad nedskräpning befarades och lösningen blev en lagstiftning om ett retursystem med en pant som belöning. Tio år senare öppnades även pantsystemet för de allt mer populära PET-flaskorna. 2004 drog reklamkampanjen "Pantamera" igång som har blivit en riktig långkörare i inte minst tv. Numera har kampanjen också blivit ett varumärke. För ett par veckor sedan släpptes den senaste versionen med uppmärksammade elektroduon Hooja i huvudrollen.
– Vi spelade in filmen uppe i deras hemtrakter i Gällivare. Mitt i vintern. Det var fantastiskt men svinkallt, minns Sara Riismark.
Men budskapet har gått fram. Det brukar det göra. Ända sedan 1984 då Returpack lyckades med konststycket att göra reklam för verksamheten inom ramen för "Anslagstavlan". Ivern att panta är stor i Sverige och upplägget väcker också uppmärksamhet utomlands. Returpack har en regelbunden ström av internationella besökare som vill veta hur vi löser det här potentiella miljöhotet i Sverige.
– För en tid sedan var den brittiske miljöministern här. Det kändes riktigt bra att få visa hur vi jobbar. Kanske kan det vara något att ta efter för dem också. Det var också en av anledningarna till att jag ville jobba här. Det är ett bra uppdrag som ligger rätt i tiden, säger Katarina Lundell.
Åter till långtradarens gästspel. Besöket och lossningen är upptakten för processen på Returpack. Sedan lasten av aluminiumburkar och PET-flaskor tömts finsorteras den ytterligare och pressas ihop till balar. All aluminium fraktas sedan vidare med tåg till två företag i Frankrike respektive Tyskland som tillverkar nya burkar. Aluminium är ett oändligt material.
Och vad händer med plasten?
Kjell Petersson pekar mot ena väggen en bit bortom porten där långtradaren just har kört in.
– Den hamnar där. Hos grannen. Behöver inte ens färdas utomhus. Jättesmidigt, säger han.
Alla pantande flaskor och burkar pressas samman i balar inför nästa steg i processen.
Veolia PET Svenska AB ligger vägg i vägg och förvandlar de ihoppressade förpackningarna till rengjorda små plastflingor. De utgör i sin tur grunden för produktionen av nya PET-flaskor. Plastkorkarna återvinns till exempelvis soptunnor och kabeltrummor.
Som sagt, ett ständigt kretslopp. Returpack menar att företagets system hanterar dagens förpackningar utan att äventyra framtidens resurser.
– Vi ställer tuffa krav på designen av förpackningarna. De måste gå att återvinna i våra automater. En producent ville sätta rosetter på sina flaskor en jul. Det blev nobben, säger Kjell Petersson.
Vi konsumenter bidrar givetvis genom att panta våra förpackningar. Främst via automaterna i de lokala matbutikerna. I Sverige finns det 3 180 dagligvarubutiker som tillsammans har 4 361 pantmaskiner. 92 procent av alla insamlade burkar och flaskor kommer den vägen. Dessutom har Returpack cirka 70 egna pantmaskiner, placerade på återvinningscentraler runt om i landet. Returpack har också två pantstationer där det erbjuds kontant utbetalning. Den ena finns vid Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm medan den andra finns i centrala Norrköping, på Olai Kyrkogata.
Glada miner när (från vänster) Sara Riismark, Kjell Petersson och Katarina Lundell visar runt på återvinningsanläggningen.
– Vi kan inte bara stå och skrika ut "Pantamera". Det måste vara lättillgängligt också. Stationerna med kontant betalning har visat sig vara bra. De två som finns, är på platser dit man kan tänka sig att de som plockar burkar lätt tar sig, säger Katarina Lundell.
Målet är att 90 procent av alla burkar och flaskor som säljs också återvinns. Man är, som sagt, på god väg även om "drömgränsen" var något närmare för två år sedan. Under pandemin avtog dock gränshandeln med Norge och det påverkade också försäljningen av drycker. Betydligt färre kom från Norge för att handla i Sverige och därmed var det heller inte samma omsättning på panten.
– Det är en utmaning vi står inför just nu. Att få norrmännen att komma tillbaka över gränsen för att panta i Sverige, säger Kjell Petersson.
En av Returpacks två pantstationer i Sverige med kontant betalning ligger på Olai Kyrkogata.
Den svenska marknaden är emellertid stabil. Under 2022 återvanns 87,8 procent av alla burkar och 86,7 procent av PET-flaskorna. Drivkraften är, för många, givetvis panten. En krona per aluminiumburk och det dubbla för PET-flaskorna. Pengarna kommer ursprungligen från drycksproducenterna som betalar in en "pantpeng" till Returpack som i sin tur, via pantautomaterna, betalar ut det aktuella beloppet till konsumenterna vid panttillfället.
– En god vardagsmiljögärning, säger Sara Riismark.