Johan Borggren är ansvarig för produktionen i Sveriges första återvinningsfabrik för frigolit.
Den norska koncernen Bewi hade en överkapacitet när det gällde framställning av isolerskivor för byggindustrin. När lågkonjunkturen drabbade branschen blev Norrköpingsfabrikens produktion på Händelö i princip överflödig.
Lösningen fanns inom den egna koncernen i form av dotterbolaget Bewi Circular.
Genom att ställa om till att återvinna expanderad polystyren – EPS eller frigolit – i stället för att tillverka byggisolerskivor säkrades ett 20-tal arbetstillfällen i Norrköping. Anläggningen som sattes i drift i juni 2024 är den första i Sverige som återvinner EPS, expanderad polystyren. Omställningen är ett steg mot ett bättre kretsloppstänk när det gäller plast.
– Vi visste att vi ville utöka vårt cirkulära arbete. Vi hade två återvinningsanläggningar i Europa, en i Portugal och en i Tjeckien, i koncernen. När de här fabrikslokalerna blev lediga valde man att satsa på en tredje här i Norrköping, vilket var väldigt kul, säger Johan Borggren som i dag är ansvarig för fabriken och en av de 17 som hittills har anställts.
Ytterligare tre heltidstjänster kommer det att bli när produktionen är i full drift.
– Vi har återanställt en del personal som tidigare jobbade med byggskivor och som ville komma tillbaka. Sedan har vi också anställt ny personal, säger Johan Borggren.
I februari påbörjas femskift, då kommer återvinningen av EPS att pågå dygnet runt, alla dagar i veckan, med undantag för planerade driftstopp. I full drift kan 750–800 ton frigolit i månaden återvinnas i Norrköping.
– Jag har varit med i några nybyggen och uppstartsprojekt. Det här har varit väldigt smidigt att komma igång med. Sedan har vi haft bra stöd från våra kollegor i Tjeckien och Portugal, säger Johan Borggren.
Andreas Karlsson, längst bort, och Kevin Gredenheim följer återvinningsprocessen för EPS-plasten.
Den skurna frigoliten på väg till reningsprocessen. Efter det hettas massan upp till plastkulor.
750 till 800 ton per månad beräknas återvinningsfabriken kunna producera när produktionen körs sju dagar i veckan 24 timmar om dygnet.
EPS-råvaran, efter att den kompakterats, kommer på pall till Norrköpingsfabriken.
Johan Borggren framför en kompaktor som ser till att minska volymen på frigoliten. "Det som är utmaningen för oss som återvinner EPS är att det är 98 procent luft i den", säger han.
Koncernen använder sig i dag främst av sitt eget kontaktnät för att samla in plastråvara. Den EPS som Bewi i dag hämtar in för återvinning i Sverige kommer främst från Norge, Danmark, Finland och till viss del England och Tyskland. Oftast är det emballage från fisk- och livsmedelsindustrin, men det kan också vara från större byggprojekt eller från elektronik- och vitvaruföretag.
EPS är hundra procent återvinningsbart, men tar mycket utrymme. Det är en förutsättning att krympa frigoliten i så kallade kompaktorer innan den fraktas till fabriken i Norrköping.
– Det som är utmaningen för oss som återvinner EPS är att det är 98 procent luft i den. Skulle den skickas lös innebär det att det blir så lite vikt att man tappar både ekonomi och miljövinst på transporterna. Så man vill alltid kompaktera frigoliten så nära källan som det är möjligt för att få ihop densitet och vikt på transporterna, säger Johan Borggren.
När den återvunna frigoliten kommer till fabriken i Norrköping krossas den först. Plasten filtreras sedan för att få bort skräp- och restprodukter innan frigoliten smälts ned till nya plastkulor. Kulorna hamnar sedan i stora säckar för att användas som råvara för nytillverkning av frigolit.
Under det första halvåret har fokus mest legat på att få igång återvinningsprocessen och maskinerna som Bewi investerat i. Nästa steg blir att ta tillvara på mer råvara i form av frigolit för återvinning och på så sätt minska transporter och miljöpåverkan.
– Vi har haft kontakt med olika avfallshanterare. Nodra (det kommunala VA-bolaget och Norrköping) ska vi ha kontakt med inom kort. Vi kommer att ha en lokal insamling i närområdet så att vi kan ta emot EPS för återvinning här i stället för att den bränns, säger Johan Borggren.