Tilda Karlsson och Ronja Davenius har 2,5 års studier vid sjuksköterskeprogrammet på Linköpings universitet bakom sig. Efter höstterminen kommer de att vara färdiga sjuksköterskor. Trots allt de ser och hör om tuffa arbetsvillkor och pressad personal har de aldrig ångrat sitt val av utbildning.
– Jag kan inte tänka mig att jobba med något annat. Det är verkligen det som passar mig bäst. Det är kul att träffa så mycket olika personer och få hjälpa, säger Tilda Karlsson.
Båda två visste tidigt att de ville jobba med människor. De valde vård- och omsorgsprogrammet i gymnasiet och planerna för att läsa vidare till sjuksköterska var satta redan då.
– Jag gillar mötet med alla olika människor och hur man kan få en relation med någon så snabbt. Att man själv måste vara trygg för att få tillit från patienterna för att sedan kunna arbeta vidare, säger Ronja Davenius.
Det har börjat byggas upp en nervositet inför jobbet som väntar dem om ett halvår. Överallt runt omkring dem hörs skräckhistorier från vårdpersonal och varningar om dåliga arbetsförhållanden, låga löner och personalbrist.
– Det känns väldigt nervöst och det är ju mycket tankar om hur det kommer att vara, om jag kommer att klara av det. Men det ska ändå bli kul att testa det på riktigt. Det är ju det man har kämpat för, säger Tilda.
Under utbildningen har de haft mycket praktik för att få känna på yrket. Ronja och Tilda har också båda två haft sommarjobb inom vården och då samlat på sig ännu mer erfarenhet. Men de tror att det kommer vara skillnad när de ger sig ut i arbetslivet efter examen.
– Det blir ju ett helt annat ansvar. Då är det liksom jag som ska ta ett beslut, prata med läkare om hur vi ska göra och planera framåt för patienter för att få dem att må bättre, säger Ronja.
– Även om man kommer komma in i det så kommer det ju kännas tufft i början. Sedan har man ju alltid kollegor att konsultera. Men man måste kunna ta rätt beslut i stressade och pressade situationer.
Den här sommaren jobbar Tilda som undersköterska på förlossningsavdelningen på Vrinnevisjukhuset. Där märks det av att personalen är hårt ansatt, men samtidigt är stämningen bra och alla kollegor är väldigt hjälpsamma och stöttande, berättar hon. Under studietiden har även klasskamraterna pratat mycket om nervositeten och de blandade känslorna.
– Det är skönt att man kan prata med varandra och att alla delar samma känslor. Då kan man stötta varandra, säger Tilda.
Både Ronja och Tilda väljer att lägga mest fokus på det positiva de får ut av arbetet, snarare än att bygga upp en oro inför att det kommer vara stressigt, tufft och svårt.
– Man får så mycket tillbaka, både av patienter och annan personal. Man längtar ju verkligen mycket och nervositeten kommer säkert lägga sig ju mer kött på benen man får när man väl börjar jobba, säger Ronja.
Valmöjligheterna som utbildad sjuksköterska är många. Tilda och Ronja känner sig trygga med att de inte behöva oroa sig över att stå utan jobb. Det är verkligen en fördel att kunna välja och vraka var och med vad man vill arbeta, menar Ronja.
– Man tänker att det bara är att jobba på sjukhus, men det finns ju så mycket mer att välja på. Man kan vara skolsköterska, jobba på vårdcentral, på häktet, inom hemsjukvården eller på ett kryssningsfartyg, säger hon.