På förlossningsavdelningen tar det sex veckor att introduceras och under den tiden går man mest bredvid och ser på för att lära sig.
Just nu sker det stora förändringar inom Region Östergötland och därmed även på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Undersköterskor omplaceras från en avdelning till den andra. De som omplaceras skulle egentligen ha varslats, men eftersom det fanns tjänster på andra håll erbjöds de ett byte. På förlossningsavdelningen träffar vi tre av de drabbade undersköterskorna.
– Jag gav upp min föräldraledighet för att jag fick erbjudande om att jobba här och ville få in foten. När man inte får tillbaka den tacksamheten ångrar jag det beslutet. Jag skulle bara ha varit hemma med min dotter i stället och njutit av ledigheten, säger Amanda Svensson, som i slutet av mars omplaceras till röntgenavdelningen.
Inom samma tidsram som fyra undersköterskor försvinner från förlossningsavdelningen ska nya vikarier introduceras för att täcka upp exempelvis för föräldraledigheter. De vikarierna har i sin tur omplacerats från en annan enhet – och har alltså ingen tidigare erfarenhet av förlossningsvård.
Att introduceras på förlossningsavdelningen är ingen lätt uppgift. Karin Sagmar hade jobbat som undersköterska i 38 år innan hon kom till förlossningen, men kände ändå sig chockad över hur mycket ansvar undersköterskorna har på avdelningen.
– Till en början trodde jag inte att jag skulle klara det, för det var så mycket att hålla koll på. Vi assisterar alltid vid sugklockan, det är vi som dokumenterar allting och sköter maskinerna efter läkarens instruktioner, säger Karin Sagmar, som även hon omplaceras till röntgenavdelningen i mars.
– Man känner sig väldigt behövd här, säger Maria Thomsson, som också kommer att omplaceras.
Vid en förlossning kan det handla om liv och död – och de snabba vändningarna kan vara en utmaning.
– Det här jobbet är inte för alla, det kan gå snabbt. Från att patienten trycker på klockan kan vi ha tio minuter tills att barnet ska vara ute, säger Karin Sagmar.
Undersköterskorna assisterar narkosläkaren vid ryggbedövning, tar prover för att se om barnet har syrebrist och dokumenterar hela förlossningen.
Akuta snitt sker titt som tätt på avdelningen. Men efter att de fyra undersköterskorna omplacerats är det svårt att få ihop logistiken om flera kvinnor får komplikationer samtidigt. I dag jobbar de i par – en barnmorska och en undersköterska – men efter omplaceringarna kommer inte det vara möjligt, eftersom det kommer att saknas undersköterskor.
– Om en tvingas springa på ett snitt och en står med en sugklocka finns det ingen undersköterska kvar när vi har omplacerats. Det är så många scenarion man ser framför sig när man tänker på det här. Vi förstår inte hur det ska kunna fungera, säger Amanda Svensson.
"Jag trodde att sjukvården skulle prioriteras efter pandemin, men nu är den som bortglömd", säger undersköterskan Susanne Aronsson.
Även för personalen som blir kvar på avdelningen råder det en stor oro inför framtiden.
– I slutändan kommer det här att drabba patienterna. Undersköterskorna kommer att behöva springa mer och vi barnmorskor kan inte göra det undersköterskorna gör, eftersom vi har olika arbetsområden, säger barnmorskan Madelene Larsson och fortsätter:
– Undersköterskan har en jätteviktig roll gentemot den födande och fungerar som ett stort stöd inne på salen. Som ansvarig barnmorska och undersköterska kan man ha flera patienter i aktiv förlossning. Blir jag stående i en sal som barnmorska är jag beroende av att min undersköterska i teamet kan stötta upp på den andra salen – och det kommer inte att vara möjligt efter omplaceringen.
Ser du att du som barnmorska kan göra undersköterskornas jobb vid exempelvis användning av sugklocka?
– Nej, det gör jag inte. Det finns inte en möjlighet att jag skulle kunna göra alla de arbetsuppgifterna samtidigt, säger Madelene Larsson.
Från vänster: Karin Sagmar, Maria Thomsson och Amanda Svensson flyttas från förlossningsavdelningen. Susanne Aronsson blir kvar, men ser risker i omplaceringarna som görs.
Den ökade stressen för personalen, och för de vikarier som kommer in i en stressad period, tror de kommer att leda till att fler sjukskriver sig.
– Det kommer att bli tufft, här släpper vi iväg ett kompetent gäng som kan allt på sina fem fingrar, samtidigt ska vi få in nya som kanske inte alls vill vara här. Det är säkert jättebra personer som kommer hit, men det här lär man sig inte i en handvändning. Det kommer att ta tid att bygga upp ett förtroende, säger undersköterskan Susanne Aronsson, som kommer att jobba kvar på avdelningen.