Vetenskap, teknik och matematik och dess utövare förlöjligas, man blandar forskning med hokus pokus och förmedlar en nidbild av forskare, teknikintresserade ungdomar och deras föräldrar. Det menar Marie Rådbo, Linköpings universitet, Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola och Anders Ynnerman direktör för Visualiseringscenter C i Norrköping på DN Debatt.
De som är intresserade av vetenskap är töntar och asociala individer, alltifrån barn till professorer.
"Dessutom blir tre barn 'bestraffade' med matematikundervisning, och hamnar i en dammig gammal lektionssal i en källare. Detta visar direkt på fördomar runt matte", skriver de.
Det är ett problem generellt hur forskning och forskare framställs, men julkalendern är väldigt tydligt exempel, menar Anders Ynnerman.
– Jag har inte alls något emot humor och att man driver med professorer och nördar, men det missuppfattas i grunden vad teknik och vetenskap handlar om.
I programmet blandas magi med vetenskap och teknik, vilket är helt missvisande anser debattörerna. De menar att naturvetenskap är ett sätt att betrakta världen, vilken utgår från att världen är begriplig, alltså tvärt emot magi.
Anders tycker att det krävs diskussion för att ändra attityden. Precis som man debatterar jämställdhet och demokrati är forskning och vetenskap en samhällsfråga.
– I fjärde klass är det likvärdigt mellan pojkar och flickor när det handlar om intresset för teknik och naturvetenskap. Men uppåt nian är det väldigt få tjejer som vill ägna sig åt det, det finns forskning som pekar på det.
Barn är födda nyfikna och testar allt själva, vilket i sig är forskning. Men på vägen försvinner nyfikenheten, och det är i mångt och mycket attityder i samhället som ligger bakom det.
– Och sysslar man med något som i julkalendern framställs som tråkigt är man en nörd och tönt, samtidigt som vi vet att Sverige kommer att behöva massor av smarta unga tekniker och forskare för att möta alla samhällets utmaningar framöver, säger Anders Ynnerman.
Däremot är debattörerna positiva till att julkalendern har valt en kvinnlig professor, professor Styregaard, och låtit fler flickor ta plats jämfört med förra årets kalender.
– Jag tycker att SVT och Barnkanalen i övrigt har en bra strategi och gör bra saker, men här har de i princip misslyckats.
Till Aftonbladet säger SVT:s programchef för barn och ungdom Johanna Gårdare att det är viktigt att media tar ansvar för vilka förebilder de lyfter fram för barn. Hon menar också att teknik och vetenskap är stort bland barn och ungdomar.
– Programmering är ju superhett och Minecraft bygger på matematikens grunder. Jag googlade och kollade vilka yrken som ligger på topplistorna bland unga och då är ingenjör på förstaplats, säger hon.