När Migrationsverket i våras beslutade att utvisa 12-åriga Zahra Rafeei, var ett av skälen att de inte trodde på hennes uppgifter om att hon saknade ett manligt nätverk i Afghanistan. Eftersom det afghanska samhället är starkt patriarkalt, och rättigheterna för såväl kvinnor som barn är starkt åsidosatta, är "ett godtagbart manligt nätverk" en förutsättning för att kunna utvisa en flicka dit.
Zahra och hennes advokat menade att hon saknade ett sådant nätverk i Afghanistan, men det ifrågasattes av Migrationsverket, med hänvisning till dokument som beskriver hur viktig storfamiljen är för enskilda i Afghanistan.
Migrationsdomstolen tror dock mer på Zahras uppgifter. De anser att hon "på ett sammanhängande sätt redogjort för sin familjesituation", och menar vidare att "generell landinformation" inte kan användas för att bedöma trovärdigheten i en enskild persons berättelse, "särskilt när det är fråga om ett ungt barn".
Efter att ha gått igenom Zahras olika släktingar i Afghanistan, och redogjort för varför de inte kan ta hand om henne, konstaterar rätten att det enda manliga nätverk Zahra har i Afghanistan är hennes pappas farbror. Han blev familjens nya överhuvud efter att Zahras pappa försvann, och frågan är därmed om han kan förväntas ta hand om Zahra på ett bra sätt, skriver domstolen.
Här spelar det in att Zahra vittnat om misshandel och tvångsarbete under "farbroderns" våld, uppgifter som Migrationsverket utelämnade när de formulerade utvisningsbeslutet. Detta gavs det inte någon förklaring till när vi frågade om det, men i en inlaga till domstolen skulle myndigheten senare förklara att det våld som Zahra beskrivit påminde om aga. Trots dess "hemska natur" var misshandeln därmed inte tillräckligt allvarlig för att utgöra asylskäl, ansåg Migrationsverket.
LÄS MER:Flera frågetecken kring beslutet
Domstolen gör dock en annan bedömning även i det här avseendet, och kommer fram till att "farbrodern" inte är lämplig som vårdnadshavare. Zahra "har gjort sannolikt att det föreligger en konkret och aktuell risk för att hon utsätts för tvångsäktenskap eller andra övergrepp om hon återvänder till honom", resonerar domstolen, som sammantaget kommer fram till att Zahra ska beviljas uppehållstillstånd som flykting. Rätten var enig i sitt beslut.
Migrationsverkets presstjänst meddelar via mejl att domen inte kommer att överklagas till högsta instans, då det inte rör sig om "en rättsfråga vars tolkning kan få betydelse i andra ärenden".