Sofia och dottern Ida bor precis som Matthias och Camilla Stenborg i Graversfors.
Med sina 640 fasta invånare placerar sig Graversfors som den tionde största tätorten i Norrköping. Det är också den största tätorten som helt saknar kollektivtrafik. Flera av de som bor här har drabbats hårt sedan kollektivtrafiken drogs in, bland annat Matthias och Camilla Stenborg, som flyttade till Graversfors 2008.
Paret anser att barnen i Graversfors inte har samma möjligheter till fritidssysselsättning och ett socialt liv som barn i andra bostadsområden, och att det faktum att vissa barn får skolbuss men andra inte, också skapar en klyfta. De själva har flera barn som påverkas av att det saknas bussförbindelser.
– De blir väldigt begränsade av att inte kunna ta sig till kompisar eller fritidsaktiviteter med buss. De lämnas med alternativen att gå långa sträckor på osäkra vägar eller att hoppas att någon kan skjutsa dem, säger Camilla Stenborg.
Det finns närtrafik att tillgå, men Matthias Stenborg tycker inte att det är ett hållbart alternativ.
– För det första måste man beställa den varje dag två timmar innan. Sedan går det inte att ta sig till skola eller arbete om man inte börjar efter klockan 09.00 på morgonen. Det är också dyrt att använda den, säger Matthias Stenborg.
Det är inte bara frånvaron av kollektivtrafik som påverkar samhället. Flertalet av barnen och ungdomarna är heller inte berättigade till skolskjuts då de inte uppnår det avståndskrav som finns.
Det blir orättvist, menar Sofia som bor i Graversfors tillsammans med döttrarna Ida och Josefin. Hennes yngsta dotter Ida har inte rätt till skolskjuts då avståndskravet för henne, baserat på årskursen hon går i, är satt till fem kilometer. Avståndet från hennes hem till skolan är 4,9 kilometer.
– Det känns dumt, för skolbussen kör ändå förbi mig när jag cyklar på morgonen. Jag har kompisar som åker med skolbussen som säger att det nästan är tomt med folk, vilket känns onödigt, säger Ida.
Sofias andra dotter Josefin går på gymnasiet i Finspång. Hittills har hon kunnat ta mopeden till Åby där hon bytt till buss, men nu när is och kyla är på ingång kommer hon behöva hitta en annan lösning.
– Det är irriterande och frustrerande, säger Josefin.
Tillsammans har nu Matthias och Camilla Stenborg skrivit en rapport till Norrköpings kommun, Trafikverket samt regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd. Där beskriver de bland annat att flera delsträckor på gång- och cykelväg har stora säkerhetsbrister. För dem som inte kan färdas med bil eller kollektivtrafik finns som enda alternativ en gång- och cykelväg i direkt anslutning till riksväg 55. En sträcka som anses vara en av de mest riskfyllda vägarna i Norrköping.
Senast för ett år sedan skedde en olycka där en lastbil körde av vägen på den sträcka där gång- och cykelvägen ligger.
I fjol ryckte räddningstjänsten ut till riksväg 55 då en lastbil med släp hade kört av vägen och ned i diket.
Intill riksväg 55 finns ett räcke som avskiljer bilvägen från cykel- och gångbanan. Räcket har enligt Trafikverkets egna uppgifter en lägre höjd än vad som krävs.
2015 voltade en personbil över räcket på riksväg 55.
På Finspångsvägen efter Bråvalla finns ett räcke med dagens standardhöjd om 1,1 meter. På Finspångsvägen är hastighetsgränsen 70 km/h, på riksväg 55 är den 100 km/h.
Trafikverket meddelar att de startade en utredning när de mottog rapporten i början av september. Matthias Stenborg berättar att han sökt Trafikverket för att få svar på vad som ingår i utredningen, men utan att få svar.
– Där är det tänkt att våra barn ska gå till och från skolan och på fritiden. Vid tidigare påpekanden om riskerna hänvisade Norrköpings kommun till kollektivtrafiken. Vad ska man hänvisa till nu? Situationen känns hopplös, säger Matthias Stenborg.
"Barn som bor med marginalen på rätt sida sitter varmt i bussen och ser på när deras klass- och områdeskamrater går de dryga 5 km i regn och snö då det bitvis är alldeles för farligt att färdas med cykel i höstmörkret och vinterväglaget", skriver Matthias och Camilla Stenborg i rapporten.
Där visar de också en jämförelse med Norsholms kollektivtrafik. I Norsholm bor det 561 personer, vilket alltså är 79 färre invånare än i Graversfors. Ändå trafikerar 22 turer varje vardag från Norsholm till Kimstad där man kan ta sig vidare till Norrköping. Graversfors däremot lämnas med noll turer till Åby – deras närmsta knutpunkt för vidare pendling till Norrköping.
– Vi vill självklart att de ska behålla sin kollektivtrafik, men när man tittar på siffrorna så blir det svårt att motivera varför vi blir utan, säger Camilla Stenborg.
Som lösning på problemen föreslår Matthias och Camilla Stenborg att Norrköpings kommun och Trafikverket borde se över säkerheten på gång- och cykelvägen längs riksväg 55. De anser också att regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd bör inse vikten av att tillsätta en ny busslinje alternativt förlänga någon av de befintliga busslinjerna inne i Åby till Graversfors.
Norrköpings kommun har meddelat oss att de väljer att avstå från att kommentera. Jan Owe-Larsson (M), ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämden i Region Östergötland, menar att man utredde linje 430 innan den lades ner. Den visade att endast två procent av resandet skedde efter Åby.
Jan Owe-Larsson (M) är andre vice ordförande i trafik- och samhällsplaneringsnämnden vid Region Östergötland.
Det är en utvärdering som Matthias Stenborg tycker är orättvis, då det i samband med att utvärderingen gjordes genomfördes en omfattande utbyggnad av vatten- och avloppsnätet i Graversfors, vilket gjorde det svårt för invånarna att ta sig till busshållplatsen på grund av tung trafik och uppgrävda gator.
– Det är också många problem med infrastrukturen i samhället. Smala och krokiga vägar, låga portar under järnvägen och inga lämpliga vändplatser för buss, säger Jan Owe-Larsson.
Matthias Stenborg menar att det aldrig varit på tal att köra bussen under järnvägen, och att vägarna har full potential för en buss att trafikera.
– Vägarna har efter att samhället genomgick utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet en hög standard på vägbredden där bussen tidigare trafikerat. Bussen klarade att vända på det gamla vägnätet med sämre förutsättningar än det är nu, och några krokiga vägar var det inte då i det stråk bussen trafikerade, och heller inte nu, säger Matthias Stenborg.
Han vill gärna träffa beslutsfattarna personligen. Han tror att det skulle gynna alla.
– Jag skulle se att regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd tog sig tid och kom ut på plats och diskuterade det här, istället för att skylla på dåliga förutsättningar.
Jan Owe-Larsson menar att han inte tidigare tagit del av rapporten från Matthias och Camilla Stenborg. Nu har rapporten skickats in på nytt.
– Nu när vi fått rapporten ska vi se på deras synpunkter, säger Jan Owe-Larsson.