Alternativ A. Här ser vi en preliminär skiss på alternativet med en upphöjd station.
I december ska politikerna i kommunfullmäktige fatta beslut om hur den nya tågstationen ska se ut när Ostlänken blir verklighet. Fram tills dess får Norrköpingsborna i ett så kallat rådslag säga sitt och uttrycka sina åsikter.
– Innan året är slut måste vi ha bestämt exakt hur Ostlänken ska dras genom vår stad. Vi ska göra vad vi kan för att hjälpa staten att hålla tidsplanen, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) och syftar på att tågen helst ska börja rulla senast 2035.
Så vad är då vi har att välja mellan? Jo, av väldigt många möjliga förslag har det nu mynnat ut i tre alternativ för hur Ostlänken och den nya stationen ska se ut:
Alternativ A) I upphöjt läge på en bro där spårvagnen, bussarna, biltrafiken, cyklister och fotgängare kan passera under själva järnvägsspåren.
Alternativ B) I markförlagt läge med flera broar över spåren där bland annat spårvagnen kan passera på en bro.
Alternativ B. En ny station i markläge med flera passager över järnvägen.
Alternativ C) I markförlagt läge med färre broar över spåren där spårvagnen inte kan passera järnvägsspåren.
Alternativ C. Nya stationen i markläge. Här blir järnvägen som stor barriär som delar staden.
– De två viktigaste frågorna är finansiering och det funktionella, konstaterar oppositionsrådet Fredrik Björkman (M), som tillsammans med Lars Stjernkvist och Kikki Liljeblad (S) ingår i kommunens förhandlingsdelegation kring Ostlänken.
De tre alternativen har tre olika prislappar. Enligt kommunens ekonomidirektör Petter Skill finns det flera sätt att räkna på vid ett komplext projekt som Ostlänken. En variant är en så kallad nettoinvesteringsutgift, innehållande samtliga utgifter och inkomster förknippade med de investeringar som ska genomföras, utslaget på hela perioden fram till år 2130.
Enligt de preliminära uträkningarna kostar en upphöjd station 50 miljoner kronor om året, en markförlagd station med flera broar landar på cirka 75 miljoner kronor, medan en markförlagd station med färre passager kostar runt 40 miljoner kronor.
Så alternativ C är billigast?
– Så är det. Men samtidigt är det alternativet inte så funktionellt. Det är en svår balansgång, konstaterar Fredrik Björkman.
Just det. Ostlänken riskerar genom det tredje alternativet att utgöra en stor barriär genom staden. Norrköping riskerar att delas upp i två delar. Dessutom tar den här lösningen mark i anspråk – mark som därmed inte kan exploateras.
– Det här är den största investeringen i Norrköpings historia, det är därför det är så viktigt att det blir rätt. Alla Norrköpingsbor kommer påverkas, staden kommer att vara en byggarbetsplats i 10–15 år konstaterar Fredrik Björkman.
När det gäller finansieringen ska kostnaderna delas mellan kommunen och Trafikverket.
– Det är 50/50 som gäller. Men från vår sida finns det en stor fördel i att det är Trafikverket som står för underhållet, säger Fredrik Björkman.
Vad händer om Trafikverket vill satsa på alternativ C, medan kommunen väljer alternativ A?
– Då är det ju vi i kommunen som får stå för fiolerna, säger Fredrik Björkman.
De tre olika alternativen lades fram för kommunstyrelsen på tisdagseftermiddagen. Förslaget klubbades igenom och utgör nu underlag för höstens process. Det förslag som väljs av kommunfullmäktige i december kommer att utvecklas mer i detalj av kommunen, Trafikverket och andra aktörer.
– Det här är en viktig del i den långa processen kring Ostlänken. Det här är den största infrastruktursatsningen någonsin och nu står vi inför avgörande beslut, säger Lars Stjernkvist.