Den makabra händelsen inträffade på Järvens äldreboende på Värmlandsgatan i Norrköping. Per Magnusson, som bott på boendet i en och en halv månad, berättar.
– Vi var ett tiotal som satt och åt i matrummet. Helt plötsligt kommer det fyra gubbar med en likvagn. Efter ett tag kommer de tillbaka samma väg igen. Nu har de med sig ett lik på vagnen, som bara var täckt med ett svart skynke, säger Per.
Han fortsätter.
– För att kunna komma fram var de tvungna att flytta på ett bord där två damer satt och åt. De flyttade på bordet och damerna, och gick sedan bara vidare.
Hur reagerade ni andra som satt i salen?
– Vi blev alla chockade över det som hände. De här damerna som man flyttade på blev väldigt rädda. Det är så fruktansvärt och oförskämt. Personalen, som för övrigt är helt underbar, fick lugna ner de som blev oroliga.
Per Magnusson, 89 år, tycker det hela känns oetiskt och ovärdigt.
– Människor som bor på äldreboende kanske redan från början är oroade över det här med döden. Jag har varit med om otäcka saker i mitt liv, jag var till exempel med när Folke Bernadotte räddade människor från koncentrationslägren. Men det här som hände i matrummet är verkligen fruktansvärt, det är så klumpigt skött, säger han.
Camilla Andersson, enhetschef vid äldreboendet Järven, medger att man har gjort fel och beklagar det som hänt.
– Det här är givetvis inte okej och jag har förståelse för att brukare upplevt ett obehag när de fick se det här, det är ju dessutom en av deras grannar som gått bort.
Vad var det som gick fel?
– Det här är ingen normal händelse. Det finns rutiner som vi ska följa när någon går bort. Sjuksköterskan meddelar oss och vi ringer till begravningsbyrån och bestämmer en tid. När de kommer ska vi ju ha sett till att de boende är på sina rum eller i den andra gemensamma lokalen. Men här måste det ha blivit en olycklig miss, säger hon.
Efter händelsen har Camilla Andersson pratat med personalen på Järven.
– Vi har kommit överens om att vi måste bli ännu tydligare i våra rutiner kring när någon måste hämtas. Men man ska också komma ihåg att vi inte kan tvångsflytta de som bor här, de får ju själva välja var de vill vara, säger Camilla Andersson.
Per Magnusson hoppas att han inte får uppleva något liknande på Järven igen.
– Vi blev alla väldigt illa berörda av det som hände.