Det var den 8 juli som Antonio "Ante" Palombo satte sig på elcykeln för att åka hem från sin arbetsplats på Händelö. Det var motvind och regnet hade börjat falla. Antonio sänkte blicken, tog ett par extra tag på elcykeln. Då hörde han något prassla vid sidan av vägen.
– Det var ett ögonblicks verk, det gick så fort. Ett rådjur kom från sidan, berättar Ante.
Minnena från kollisionen med rådjuret är fragmentariska. Han voltade över cykelstyret. Nästa sekvens Ante minns är när han låg på backen. Han uppfattade i ögonvrån att rådjuret han krockat med studsade iväg från platsen. Han kände också en kraftig smärta. Det gick inte att ta sig upp, båda armarna var orörliga.
Tre tjejer i två bilar på väg hem från arbetet på Returpack stannade till för att hjälpa cyklisten på backen. Personerna i den första bilen såg kollisionen.
– Sommarjobbaren jag åkte med skrek; "Titta, djuret hoppade på cyklisten". Någon sekund senare ser jag rådjuret springa över vägen. När jag tittade lite åt sidan såg jag en man ligga på cykelvägen, berättar Malin Sundberg som körde den första bilen som stannade.
Agneta Lindh kom strax efteråt. Hon plockade fram filtar så att Ante skulle kunna hålla sig torr och varm i väntan på ambulansen och för att förebygga chock.
– Han hade hjälm på sig så han hade klarat huvudet. Men han kunde inte lyfta armarna. Vi förstod att det var allvarligt. Det känns alltid som en halv evighet i sådana här situationer men ambulansen kom nog ganska snabbt, berättar Agneta Lindh.
Antonio Palombo opererades två gånger. Höger axel krossades och fick ersättas med protes. Den vänstra kunde lappas ihop. Kroppen håller fortfarande på att läka knappt två månader olyckan. Fyra veckor på sjukhus och en vecka på ett korttidsboende tog det innan Ante kunde komma hem.
– Läkaren berättade att han aldrig hade varit med om en sådan här olycka, berättar Ante.
Han missade familjens planerade utlandsresa med barnen och deras respektive för att fira hustruns 60-årsdag.
Den yngste sonens bröllop i augusti kunde Ante vara med på.
– Jag var med i kyrkan, men jag orkade inte mycket mer sedan. Det var mycket som gick till spillo den här sommaren, berättar Ante som är sjukskriven från sitt arbete fram till oktober.
Ante går hos en av regionens fysioterapeuter och tränar för att kunna komma tillbaka till arbetet. Han är sjukskriven men hoppas kunna komma tillbaka stegvis i mitten på september.
– Det är mitt personliga mål att förhoppningsvis kunna åka till jobbet då. Hemma påverkas man mer av värk än om man jobbar och blir distraherad, säger Ante.
Utan hjälp klarar han sig inte hemma idag. En mikrovågsugn har lånats in för att han ska kunna värma matlådorna, då den i köket sitter för högt upp. Han kan inte lyfta händerna för att tvätta håret.
– Jag värmer mat och är ute och går. Det som är värst när jag tränar är värken efteråt. Det fungerar men eftersom jag trappar ned på medicin så kommer värken mer och mer. Dagtid går det hyggligt att sova, men på nätterna är värken besvärlig, berättar Ante.
Om han hade landat mer illa eller varit utan hjälm kunde rådjursolyckan fått större konsekvenser.
– Det kunde varit värre. Och jag tänker mycket på de här tjejerna från Returpack. De var guld värda. För när man läser om alla skjutningar, sprängningar och annat elände i samhället så finns det en medmänsklighet. De kunde bara ha åkt förbi, säger Ante tacksamt.