Det är någonting solitt över det här, tänker jag när jag ser min spegelbild reflekteras i en blankpolerad och gyllengul mässingsskylt på Östermalm i Stockholm på vilken det står två namn: Ersatz och Coltso.
Kanske inte solitt i betydelsen hög soliditet utan mer som i en välbyggd kulturell konstitution.
De två namnen skulle också kunna vara Anna Bengtsson och Ola Wallin, förläggarna bakom Ersatz och dess imprint Coltso. Nu sitter deframför en välfylld bokhylla med förlagets titlar. Bland dem finns fem bokryggar med bokstäver i vitt och guld: Aleksijevitj. Vägen fram till fjolårets Nobelprisbelönade Svetlana Aleksijevitj var drygt tjugo år lång och, bitvis, en planlös färd på såväl på bil- som livsvägar.
– Du producerade bootlegs och jag var mer inne på konst. Ingen av oss var väl riktigt säker på vad vi ville göra förutom något kreativt, säger Anna.
Anna Bengtsson växte upp i ett hem med böcker eller, som hon säger, "vuxenlitteratur". Det var en tid under 80-talet då det kalla kriget gick från sin absoluta fryspunkt till den upptining som kallades glasnost. Då upptäcktes mycket av den ryska och östeuropeiska kultur som tidigare varit förbjuden.
– Det var fantastiskt att upptäcka böcker, filmer och konst som betydde så mycket, säger hon.
"Böcker är som farkoster"
På den tiden umgicks hon i en krets där dessa böcker blev viktiga och hon arbetade i kassan på biografen Fågel Blå, som visade filmer från Östeuropa.
– Jag måste ha köpt biljett av dig många gånger innan vi kände varandra, säger Ola Wallin.
Han växte upp i Karlstad och fast hans pappa arbetade som säljare på Wahlström & Widstrand tycker han inte att han hade särskilda insikter i bokbranschen.
– Fast det fanns böcker hemma och många ryska författare, säger han och lyfter fram Nadezjda Mandelstams, änka efter Osip, "Stalins mirakel". Den floppade helt när W&W gav ut den 1970, men för oss blev den betydelsefull.
– Böcker är som farkoster när de släpps vet man inte var de hamnar, säger Anna Bengtsson.
Järnridån försvann och Anna och Ola begav sig ut på resa i Östeuropa. De kom till en bokhandel i Bratislava, där Anna fick syn på en rysk bok, en brevväxling mellan de tre poeterna Rainer Maria Rilke, Boris Pasternak och Marina Tsvetajeva.
– Jag pekade på den och sa till Ola, som då studerade ryska: "Den ska du översätta", säger Anna.
Där och då föddes förlaget Ersatz.
Fint mottagande
– Desktop publishing var en revolution på 80-talet, säger Ola Wallin som tillsammans med Anna gav sig in i branschen utan vare sig kunskaper och erfarenhet.
Det tog honom tre och ett halvt år att översätta boken. Under tiden jobbade han som spärrvakt i tunnelbanan. Sedan var Ersatz mån om kvalitet i alla led. Boken "Korrespondens 1926" kom ut 1994.
– Den fick ett fint mottagande. Anders Olsson recenserade den på en helsida i G-P, säger Anna.
Men efter det var det dags att lära sig jobbet från början. I sex år arbetade Anna och Ola i branschen. Ola var redaktör för "När? Var? Hur?". Anna frilansade bland annat för Bonnier Carlsen, gjorde japansk manga.
– Ett år var vi externa redaktörer för Norstedts och gjorde tolv tretton böcker, säger Anna.
Sedan var det dags att börja satsa igen. Återigen vändes blicken mot öst. Ryssland, Tyskland och Polen.
– I Ryssland finns det fortfarande mycket kvar att återupptäcka som legat fruset, som Andrej Platonov till exempel, och vänder sig mot bokhyllan där utgåvorna av denne bannlyste 30-talsförfattare står.
Ersatz (tyska för både gottgörelse och surrogat) fick tidigt en identitet med sin inriktning och sina välgjorda, eleganta utgåvor.
På underetiketten Coltso ger man ut rysk och polsk dystopisk fantasy.
– Ersatzläsarna och Coltsoläsarna känner inte till varandra, säger Ola Wallin.
Beslut under telefonsamtal
I Berlin för några år sedan träffade Ola Wallin träffade Svetlana Aleksijevitj agent som berättade att hon höll på att slutföra en ny bok om Ryssland efter kommunismen, "Tiden second hand".
– Jag beslutade genast att vi skulle ge ut den. Sedan ringde jag till Anna och efter ett samtal på kanske tio minuter bestämde vi oss för att ge ut alla hennes böcker. Ibland är det bra att vara en liten organisation.
– Tiden var mogen. Vi hade länge haft ögonen på boken om de kvinnliga soldaterna i Röda armén under andra världskriget,, säger Anna Bengtsson, men vi var osäkra på om den skulle sälja tillräckligt.
Den första utgåvan av Aleksijevitj gav Ersatz ut 2012. Den sista och femte 2015, samma år som Svetlana Aleksijevitj tilldelades Nobelpriset i litteratur.
– För oss är det viktigt att ge ut den litteratur vi tror på. Annars finns inte den där gnistan, säger Anna Bengtsson.