Trots att flera personer befann sig i närheten såg ingen skytten.
Det var fyra dagar innan jul och några plusgrader ute. Klockan var strax innan 16.30 och det var redan mörkt ute. Anna, som egentligen heter något annat, har varit inne på Coop. När hon kommer ut från butiken hör hon hur det smäller – tre gånger.
– Är det någon som skjuter fyrverkerier redan? Samtidigt ser jag att folk som stod vid hållplatsen springer. Och jag ser att det ligger någon på marken, säger hon och pekar bort förbi spårvagnshållplatsen.
Anna tror först att det är någon som tappat något. Då börjar folk skrika: "Ring 112! Ring polisen! Ring ambulansen! Skynda er! Ring ambulansen!".
Hon minns att vissa tar upp telefonen och ringer. Andra filmar. Sedan börjar de slita upp kläderna på personen som ligger på marken. Någon börjar göra hjärt- och lungräddning, blåser in luft i munnen och trycker på bröstkorgen. De är två som turas om.
Anna tar sig snabbt fram för att hjälpa till. Hon minns att hon ropar: "Har han puls? Har han puls?", till de andra.
– Jag försöker få igång honom, men jag inser väldigt fort att det här kommer inte gå bra. När jag känner på hans hand är pulsen väldigt, väldigt svag och försvinner.
Anna ser att tonåringen har ett hål i nacken.
– Jag håller hans hand så att han inte ska vara ensam när han går över.
Vad gick genom huvudet på dig i den stunden?
– Fan. En till.
Anna är tillbaka på platsen där mordet skedde.
En våldsam gängkonflikt pågår i Norrköping. Enligt polisen är den ena parten i konflikten en kriminell gruppering från områdena Hageby/Navestad som polisen valt att kalla Kalonätverket.
Den andra parten är ett kriminellt nätverk från stadsdelen Marielund och närliggande områden.
Polisen uppger att de knutit flera brott till konflikten, bland annat sprängningar, skjutningar mot bostäder och mord.
Flera drabbade i konflikten har funnits med på två listor: "Ovännerlistan" som upprättats av personer i Kalonätverket och "Dödslistan Norrköping" som upprättats av personer från Marielundsgrupperingen.
"Ovännerlistan" hittades i en mördad Kalomedlems telefon.
Enligt polisen finns det uppgifter som tyder på samverkan mellan nätverken i Norrköping och större nationella kriminella nätverk, som exempelvis Foxtrot och den så kallade Jordgubbens falang. Jordgubben var tidigare medlem i Foxtrot och hamnade i konflikt med den så kallade Kurdiska räven.
Polisen vet inte vad konflikten beror på, men misstänker att den delvis handlar om narkotikamarknaden i Norrköping.
Anna står i höstsolen på Värmlandsgatan, nära platsen där en 17-åring blev skjuten i huvudet på nära håll.
En 20-årig kvinna, som enligt polisen agerat på uppdrag av Kalonätverket, åtalades för att ha avfyrat skotten, men Norrköpings tingsrätt friade henne. Domen har överklagats till hovrätten och i nuläget är ingen dömd för mordet.
Kvinnan som åtalades för mordet på Värmlandsgatan.
– Det är någon som sitter och flinar åt polisen, att "jag kom undan". Kommer man undan en gång då kanske man tänker att man kan göra det igen, säger Anna.
Hon tystnar. Sedan säger hon:
– Det är otäckt. Det är hemskt. Och det har blivit ett väldigt hårt klimat i Norrköping.
Tidslinjen som NT får ta del av.
Norrköpings Tidningar får ut en handling från polisen. Den visar en tidslinje över konflikten mellan de båda kriminella grupperingarna – och händelser som polisen misstänker kan knytas till konflikten.
På tidslinjen har polisen placerat sammanlagt 22 brott. Det står även vilken sida i konflikten som polisen misstänker har varit måltavlan.
Norrköpings Tidningar får bekräftat att även dubbelmordet i Hageby med hög sannolikhet har koppling till konflikten. Det handlar därför om 23 utredningar.
I endast sex av ärendena har någon blivit dömd för att ha utfört brottet. Nio förundersökningar är nedlagda. Det betyder att endast en fjärdedel av brotten som knyts till gängkonflikten är lösta.
De första händelserna på tidslinjen är flera sprängningar som skedde en natt i slutet av maj förra året. Tre bomber placeras då ut vid tre flerfamiljshus på olika platser i Norrköping, men bara två detonerar. En 20-årig man med koppling till Kalonätverket döms för att ha hanterat sprängladdningen som inte exploderade.
Hans DNA hittades på bomben, men både Norrköpings tingsrätt och Göta hovrätt menade att det inte gick att bevisa att 20-åringen placerat sprängladdningen vid flerfamiljshuset på Bergslagsgatan.
20-åringen som dömdes för bomben (till höger) tillsammans med den 22-åriga Kalomedlemmen som mördades på Stockholmsvägen i slutet av november förra året.
Norrköpings Tidningar får kontakt med en man som vi kallar Sven. Han bodde tidigare på Trädgårdsgatan 49, en av adresserna där en bomb detonerade i slutet av maj.
Sittande i sitt vardagsrum minns Sven vad han tänkte när han kom ner och såg att porten var bortplockad i fastigheten där han bodde.
"Inte här också".
– Det är otäckt när det händer, men det lade sig rätt snabbt. Man börjar bli lite blasé på det här med alla skjutningar och sprängningar, säger han.
Den 25 maj exploderade en sprängladdning på Trädgårdsgatan i centrala Norrköping.
Sven berättar att han slutat gå ut själv på kvällarna. Om han går för att möta någon och det blir kväll så ser han till att få skjuts hem. Enligt honom har han flera bekanta som gör likadant.
– Det är för jävligt att de inte kan få bukt med den här skiten. De har säkert häcken full, men det är tragiskt att det ska behöva vara så.
Förundersökningen om sprängningen på Trädgårdsgatan 49 är en av utredningarna som blivit nedlagd. Sven visste inte om det förrän Norrköpings Tidningar berättar det för honom.
– Jag hade gärna sett att det var någon som åkte dit för det, säger han.
Enligt Marcus Pettersson, chef för polisens avdelning för grova brott i Norrköping, är det möjligt att ännu fler brott kan ha koppling till konflikten mellan Kalonätverket och Marielund än de 23 ärenden som Norrköpings Tidningar identifierat.
Marcus Pettersson, chef för polisens grova brottsgrupp i Norrköping.
Samtidigt menar han att det även pågår andra konflikter parallellt i de kriminella miljöerna i Norrköping som också leder till grova våldsbrott.
– Det kan vara interna konflikter i de gängkriminella miljöerna eller så kan det vara enskilda individer som hamnat i konflikt med någon eller ett nätverk, säger han.
Men Marcus Pettersson uppger att han är "försiktigt positiv" eftersom trenden med att våldsbrotten ökat nu har vänt.
– Om man tittar tillbaka i tiden har vi mindre antal våldsbrott idag i Norrköping än vad vi hade för två år sedan.
I samtliga mord som knyts till konflikten finns i nuläget häktade, som exempelvis för mordet på Stockholmsvägen då den 22-årige Kalomedlemmen sköts ihjäl.
Men endast en handfull av brotten i konflikten mellan Kalonätverket och Marielund är i nuläget lösta, alltså att någon blivit dömd för att ha utfört själva brottet. Vad säger du om det?
– När det gäller samtliga mord som skett i Norrköping så har vi antingen pågående förundersökningar där vi förhoppningsvis kommer kunna väcka åtal eller så har vi redan väckt åtal, säger Marcus Pettersson.
Han fortsätter:
– Ser man några år tillbaka så har vi förbättrat oss. I till exempel Linköping har man flera ouppklarade gängmord från 2021.
Samtidigt är flera av sprängningarna som finns på den här tidslinjen ouppklarade.
– Det är svåra brott att utreda. Dels sker de vid tidpunkter då inte så mycket folk rör på sig. Dels så måste vi ha teknisk bevisning i form av DNA eller fingeravtryck på de rester som blir kvar på brottsplatsen. Det krävs en hel del för att man ska få en gärningsman dömd för en portsprängning, säger Marcus Pettersson.
Sprängningen den 24 mars i ett flerfamiljshus på Hagebygatan är en av få sprängningar i den här konflikten som blivit lösta. En nu 21-årig man har dömts i hovrätten.
Hur ser du på riskerna att allmänheten drabbas av den här konflikten?
– Det finns absolut en risk när man begår den här typen av brott på platser där det finns andra människor.
Ett trapphus på Smedjegatan i Norrköping. Här finns dörren där fyra skott avlossades in i lägenheten i november förra året. Ytterligare minst ett skott träffade väggen i trapphuset.
Precis bredvid ligger Gustafs lägenhet.
Den 20-åriga kvinnan som friades för mordet på Värmlandsgatan har erkänt att hon sköt in i lägenheten på Smedjegatan.
Klockan var runt 23.30. Gustaf satt och pratade med vänner på spelforumet Discord. Han hör ljud nerifrån porten och tänker att det kanske är en granne som flyttar en soffa.
– Sedan hör jag en rad med smällar, väldigt högt. Jag tänker att det där låter som skottlossning, säger han.
Vad tänkte du när du insåg att det var ett vapen som avfyrades?
– Jävlar vad högt. Det sker ibland smällar här omkring och det är oftast fyrverkerier. Men det här var för rytmiskt och för högt. Det var dessutom från trapphuset, säger Gustaf.
Gustaf känner ingen oror efter gängskjutningen.
Han ringde direkt till polisen. Samtidigt hör han hur någon springer ner för trappan.
Ganska snart kommer polisen till platsen. Gustaf går och berättar för dem vad han hört. Han berättar att han inte känner sig orolig för att drabbas av gängens våld.
– Vad ska man göra? Vart man än drar är det någonting som sker, säger han.
Men en tanke har stannat kvar hos Gustaf. Han pekar på sin lägenhetsdörr där en skada syns. Gustaf tror att det kan vara ett kulfragment som träffat hans dörr.
– Det hade kunnat sluta illa i fall de tagit fel lägenhet.
Skadan på Gustafs lägenhetsdörr.
Tillbaka till Värmlandsgatan. Anna har en liknande tanke när hon pratar om mordet i december.
– Det kan komma någon i vägen som är helt oskyldig. Jag var tre, fyra meter ifrån Coop. Jag hade kunnat komma ut 30 sekunder tidigare och då hade jag kunnat vara i skottlinjen, säger hon.
Har du känt någon rädsla efteråt?
– Man får inte vara rädd. Man får inte låta rädslan vinna över en.