Pamela Mårdh Arkler är sedan några veckor ny verksamhetschef på Vrinnevisjukhusets akutmottagning.
Hon håller med om att trycket på akuten är högre nu jämfört med tidigare.
– I sin helhet är Vrinnevisjukhuset hårt belastat, i min mening beror det på den sjuksköterskebrist vi har på sjukhuset. Vi är sjukhusets första instans för många patienter och drabbas ganska hårt av det, säger hon.
Undersköterskorna har uttryckt oro för det höga antalet patienter som varit inskrivna senaste tiden. Verksamhetschefen menar att man inte enbart ska titta på antalet.
– Jag tvivlar inte på att personalen haft en ökad belastning. Det kan vara en hög belastning när det 45 patienter. Det kan också vara en okej belastning när det 55 patienter, beroende på hur svårt sjuka patienterna är. Något som belastar personalen hårt är patienter som egentligen skulle överflyttats till vårdavdelning, men som nu blir kvar på akuten på grund av personalbristen på vårdavdelningarna.
Förstår du att akutpersonalen upplever det som hög belastning när många patienter är inskrivna?
– Absolut, att man upplever att det är högre belastning ju fler patienter det är, men det är inte den enda faktorn som avgör.
Pamela Mårdh Arkler förklarar att det är svårdefinierat vad som är toppkapaciteten på akutmottagningen.
– Vi har drygt 30 vårdrum. Men alla patienter har inte behov av att ligga ner i sängar, det finns många som kan sitta i stolar eller vänta på annat sätt.
– Det är högre belastning nu än det har varit. Och bristen på personal som vi ser i andra änden av sjukhuset är en av orsakerna till belastningen. Vi har jättebra medarbetare som gör sitt allra yttersta för att ge bra vård. Så klart kan jag se att det finns en frustration där man skulle vilja göra mer – och det påverkar arbetsmiljön.
Är du förvånad över att medarbetare uttrycker sig som de gör om arbetsmiljön?
– Det finns alltid fluktuationer inom akutsjukvård, det är vi byggda att hantera. Jag är inte förvånad att man upplever en högre belastning. Det som är jobbigt är när man har en hög belastning under en längre tid som vi har haft nu. Och det är klart att det påverkar personalen.
Vilka konsekvenser får det?
– Det är att patienter inte kommer till andra avdelningar på sjukhuset och då blir de kvar för länge på akutmottagningen.
– Anledningen till väntetiden på vårdplatser är att det redan är fullt på avdelningarna och då väntar patienterna hos oss.
"Absolut, att man upplever att det är högre belastning ju fler patienter det är, men det är inte den enda faktorn som avgör", säger Pamela Mårdh Arkler om belastningen på mottagningen.
Undersköterskorna som vi har pratat med är kritiska till att personal jobbar två pass i sträck. Något som hände tio gånger under september för undersköterskegruppen, utspritt på de 47 individer med rätt kompetens.
– Det är frivilligt och om man tar sådana extra pass får man extra betalt för det. Men jag förstår att man känner ett ansvar när det uppstår vakanser i schemat.
– Man måste se till att personalen mår bra och får återhämtning, samtidigt som det är viktigt med lagom belastning när man jobbar så att det inte är luckor i schemat. Vi följer noggrant om någon jobbar för mycket övertid.
Något som undersköterskorna även uttryckt frustration över är att personal går på arbetspass efter bara fem timmars vila.
– Med extra ersättning och på frivillig basis har det hänt i enstaka fall, säger hon om det.
Men verksamhetschefen poängterar en sak.
– Det sker inte på beordring.
Pamela Mårdh Arkler berättar om vilka konsekvenser den höga belastningen kan få. "Patienter kommer inte till andra avdelningar på sjukhuset och då blir de kvar för länge på akutmottagningen", säger hon.
Men största oron som undersköterskorna har rör patientsäkerheten. De menar att den är allvarligt hotad.
– Om man är i behov av vård av oss på akutmottagningen ska man känna sig helt trygg med att komma hit. Vi jobbar med prioriteringssystem för att man ska få vård i rätt tid. Om man som patient är osäker på om man är i behov av akutsjukvård kan det vara klokt att höra av sig till 1177 för rådgivning, säger Pamela Mårdh Arkler.
En läkare är kritisk till att för få avvikelserapporter skrivs sett till vad som händer på sjukhuset, håller du med?
– Vår chefsläkare har meddelat att det finns en god rapporteringskultur på vår klinik. Jag har varit verksamhetschef i tre veckor ännu så det är svårt att uttala sig om trender över tid. Jag vet att genom åren har avvikelserapporterna blivit fler, exakt vad det beror på är svårt att fastslå.
Hon berättar att avvikelserapporterna är en viktig grund i personalens förbättringsarbete för att se brister och risker i det dagliga arbetet. Man använder sig i dag av förenklade rutiner för rapportering, för att den ska kunna ske snabbare.