Klockan 05.15 söndagen den 16 februari påträffades en 44-årig man död i sin cell i häktet vid polishuset i Norrköping. Mannen i fråga var Esmeraldas pappa, som häktades den 2 februari misstänkt för inblandning i sin treåriga dotters död.
Nästan sju månader har gått sedan döden i häktet. Nu är utredningen klar. Åklagaren väljer att lägga ner förundersökningen om tjänstefel.
– Jag bedömer att ingen i personalen har gjort sig skyldig till tjänstefel. Jag har gått igenom de åtgärder som vidtagits och jag ser ingen anledning att misstänka tjänstefel, säger Kristian Agneklev, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Eskilstuna, som hållit i förundersökningen.
– Det kan vara svårt för personalen att göra bedömningar under de förutsättningar som fanns, det här hände ju nattetid. Men som jag ser det har korrekta beslut fattats, säger han.
Vad hade krävts för att du skulle kunna åtala någon för tjänstefel?
– Om utredningen visat att någon inte följt de riktlinjer som finns, att man exempelvis gjort allvarliga avvikelser eller ignorerat åtgärder, så kan det ha funnits anledning att pröva det som tjänstefel.
Hur många på häktet har omfattats av utredningen?
– Jag har tittat på händelsen som helhet, det finns ingen enskild tjänsteman som utretts. Det handlar om hur personalen på häktet har hanterat den här händelsen, säger Kristian Agneklev.
Rättsmedicinalverket har utfört en rättsmedicinsk obduktion. I den framgår följande om dödsorsaken:
”Sammantaget har den slutliga dödsorsaken inte kunnat påvisas, men undersökningsfynden, omständigheterna (polishandlingarna och patientjournalen) och frånvaron av konkurrerande fynd talar närmast för att dödsfallet orsakats av sena effekter av läkemedel- och narkotikaanvändning”, står det i rapporten.
– Det finns inget i obduktionsrapporten som anledning att kritisera personalen på häktet för hur de hanterat situationen, säger Kristian Agneklev.
Mannen satt häktad i två veckor innan han avled. Kan "sena effekter" orsaka dödsfall så lång tid efteråt?
– Ja, det kan ta så lång tid. Det beror ju på i vilken form och i vilket skick personen är. Det beror också på hur mycket droger det handlar om och under hur lång tid man brukat droger.
– När det gäller frihetsberövade med drogproblem finns det tydliga riktlinjer att följa. I det här fallet har personalen vidtagit en mängd åtgärder. Man har inte kunnat förutse att det här skulle hända på natten, man har inte begått några fel.
Vi har tagit del av en maskad version av Kriminalvårdens incidentutredning från den 20 juni i år. Här framgår att händelsen klassas som Allvarlighetsgrad 3 – en mycket allvarlig incident. Utredningen består av personsamtal med fyra anställda vid häktet som anses vara berörda.
I utredningen har polis och åklagare även tagit del av bland annat övervakningsfilmer från häktet, loggböcker med loggar från händelsen.
Varför har det tagit så lång tid?
– Det handlar om parallella utredningar, Kriminalvårdens och polisens. När det gäller polisutredningen har vi under sommarhalvåret fått prioritera utredningar där folk suttit frihetsberövade, bland annat misstänkta för grova brott relaterade till kriminella gäng, säger Agneklev.
I tingsrättens dom mot mannens sambo, Esmeraldas mamma, ansågs det att pappan utsatt dottern för våld och att det var han som gett henne narkotika, men åklagaren har inte kunnat styrka uppsåt till mord.