Advokaten om långa häktningarna: "Vi är flockdjur"

Advokaterna som försvarar de åtalade i dubbelmordet och Ingelstamordet i Norrköping är kritiska till att encrochattar används som bevismaterial. Från försvarshåll har man även synpunkter på de långa häktningstiderna.

Samtliga åtalade vid dubbelmordet och Ingelstamordet nekar till anklagelserna. Advokaterna Björn Hurtig och Henrik Olsson Lilja försvarar två av de åtalade männen.

Samtliga åtalade vid dubbelmordet och Ingelstamordet nekar till anklagelserna. Advokaterna Björn Hurtig och Henrik Olsson Lilja försvarar två av de åtalade männen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Stina Stjernkvist/TT, Thomas Möller

Norrköping2021-03-26 22:00

Under torsdagen åtalades totalt sex män i åldrarna 23–33 år misstänkta för inblandning i dubbelmordet den 5 december 2019 och Ingelstamordet den 9 april 2020. De åtalade nekar till att ha utfört morden och under fredagen sökte vi samtliga sex advokater. Vi fick tag i fyra.

Gemensamt för dessa är att de är kritiska till det encrochatt-material som åklagare och polis använt sig av som bevis i de två omfattande målen.

– Vår principiella inställning är att den bevisning som består av innehåll i sådana här encrochattar ska avvisas. Vi menar att den bevisningen inte har inhämtats i enlighet med de lagar regler och föreskrifter som gäller den typen av tvångsmedel, säger Jonas Granfelt som försvarar den 30-åring som, enligt åklagarna, planerat båda dåden och gett instruktioner till de andra inblandade. 

Han vill nu att Norrköpings tingsrätt ska ta ställning till encrochattmaterialet. Under torsdagskvällen lämnade han in en skrivelse till tingsrätten.

– Skrivelsen innehåller samma typ av resonemang som har tagits upp i andra mål som väckts här under veckan, i bland annat Göteborg och i Södertörns tingsrätt. Frågan om bevis i form av encrochattar kommer att följa med det här målet under hela handläggningen.

undefined
Advokaten Björn Hurtig tycker encrochattar är farlig bevisning.

Jonas Granfelt får medhåll av flera av de andra advokaterna. Björn Hurtig, som försvarar en 27-åring som åtalats för mord och mordförsök på Koppargatan, menar att det här i grunden är en fråga för domstolen att hantera.

– Men personligen tycker jag att det är en ganska farlig bevisning, av flera skäl. Dels vet vi inte hur materialet har hanterats ursprungligen. Vi vet inte heller hur de ursprungliga besluten i Frankrike har tagits. Och det är ju så att bara svenska domstolar kan fatta beslut om tvångsåtgärder, som till exempel avlyssning, så vi behöver veta mer om besluten i Frankrike. Dessutom är det här materialet inte fullkomligt, säger Björn Hurtig.

Christine Staberg är advokat åt 33-åringen, som åtalas för mord och framkallande av fara för annan på Slottsgatan, samt mord och mordförsök på Koppargatan. Hon ställer sig bakom kritiken som riktats gentemot bevisning i form av encrochattar.

Är det något ni kommer ta upp under huvudförhandlingen?

– Det återstår att se. Vi är just nu i skedet att arbeta upp försvaret inför huvudförhandlingen, säger hon.

undefined
Henrik Olsson Lilja, som försvarar en av de åtalade i Ingelstamordet, är kritisk till de långa häktestiderna i Sverige.

Från försvarshåll framförs det även kritik mot att flera av de misstänkta suttit frihetsberövade under en lång tid. Henrik Olsson Lilja försvarar en 28-årig man som åtalas för mord och mordförsök på Ingelstaområdet. Mannen har suttit häktad sedan den 13 april 2020.

– Min klient har drabbats hårt i relation till åtalspunkterna. I sedvanlig ordning tycker jag det är dags att lyfta fram problematiken med de långa häktningstiderna i Sverige, som jag anser är en stor kloss, säger Henrik Olsson Lilja.

Hur mår din klient?

– Att sitta isolerad i ett år påverkar vilken människa som helst. Han har inte fått vara med sitt barn, det är klart att han påverkas. Men mentalt sett tycker jag han ändå är stark, säger Henrik Olsson Lilja.

Björn Hurtigs klient, 27-åringen, har suttit häktad i åtta månader.

Hur mår han?

– Han mår som man mår efter att ha suttit inlåst i åtta månader – inte bra. Vi är flockdjur, så ingen som har suttit häktad med restriktioner, och inte fått träffa andra människor, kan må bra. Men han kan hantera det här.

undefined
Den 5 december 2019 sköts två män ihjäl på Slottsgatan.

Då mordoffren vid de två skottlossningarna har konstaterats komma från en kriminell MC-sfär har det spekulerats kring om dödsskjutningarna ska vara någon form av gänguppgörelse. Men enligt de advokater vi ställt frågan till ska de åtalade inte ha någon gängbakgrund.

– Jag vet inte vilken relation min klient har till de andra åtalade. Men han har inget samröre med dem och han tillhör absolut inget gäng, säger Henrik Olsson Lilja, som försvarar 28-åringen.

Så vitt Björn Hurtig, som försvarar 27-åringen, känner till är hans klient inte med i någon form av kriminellt gäng eller nätverk.

Det har tidigare pratats om både No Surrender, Bandidos och X-team i det här ärendet. Han har inga kopplingar till de grupperna?

– Det får han i så fall redogöra för själv, säger Björn Hurtig.

Rättegången mot de sex åtalade beräknas dra igång i Linköpings tingsrätt den 6 april och ska pågå under totalt 20 dagar.

Häktningstider

Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år får häktas, om det finns risk att personen håller sig undan, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Det är domstolen som beslutar om häktning efter begäran från åklagare. Efter tillstånd från domstolen kan åklagaren besluta att den häktade får restriktioner, det vill säga att endast ha begränsad rätt att umgås med andra personer eller att ta emot besök och tala i telefon.

Karta: Linköpings Tingsrätt
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!