Det är tidningen Dagens Nyheter, DN, som granskat försäljningen. Rolf Brennerfelt, generaldirektör, tycker dock att kritiken är orättvis.
– Vi har med rättslig hjälp följt de regler och lagar som finns, menar han.
Enheten Sjöfart har under 30 år gjort prognoser för fartyg i internationell trafik, för att vägleda fartygskaptener så att de undviker oväder och väljer rutter som sparar bränsle.
I maj beslutade Rolf Brennerfelt att lägga ned enheten, med motiveringen att den gått med förlust de senaste åren och skulle kräva alltför stora utvecklingskostnader för att bli lönsam.
Enhetens datasystem och en rad andra produkträttigheter såldes vidare till det nystartade Norrköpingsbaserade företaget Gale Force för 5,5 miljoner kronor. Företagets ägare, Tom Sandberg, var tidigare chef för enhet Sjöfart och slutade jobba på SMHI så sent som i april.
Affären genomfördes utan oberoende värdering eller budgivning, trots att det enligt DN fanns flera tänkbara intressenter. Bland annat Lennart Cederberg, även han före detta chef på Sjöfart som driver en liknande tjänst. Han menar, enligt DN, att marknadsvärdet är "åtminstone det dubbla, eller tredubbla."
Varför skedde ingen budgivning?
– Hade vi haft en öppen budgivning hade vi blottat oss och skrämt bort kunderna, säger Rolf Brennerfelt.
Gick det inte väldigt snabbt?
– Du får betänka att detta skedde i mars när coronan slog till. Plötsligt fick rederier svårt att betala. Det blev bråttom att stänga ned för att inte gå med brakförlust.
Försäljningen blev i det läget "ett sätt att ytterligare mildra smällen". Att så många andra skulle ha varit intresserade håller Rolf Brennerfelt inte för troligt.
– Det är en mycket liten marknad och helt ärligt är denna datamiljö inte intressant för så många.
Så det var ingen vän-försäljning?
– Absolut inte.
Med ett högre försäljningspris hade dock kostnaden för skattebetalarna blivit lägre än de nu beräknade 20 miljoner kronorna. Björn Skarp, jurist på Upphandlingsmyndigheten, säger till DN att SMHI kan ha sålt till underpris, vilket i så fall räknas som olagligt statsstöd.
Om EU-kommissionen kommer fram till att SMHI brutit mot lagen så måste myndigheten återkräva stödet från köparen.
– Det drabbar stödmottagaren, i det här fallet företaget som har fått köpa verksamheten. Kommissionen räknar då sannolikt ut mellanskillnaden mellan det marknadsmässiga priset och det pris som betalades. Stödmottagaren är även skyldig att betala ränta på det olagliga stödet, säger Björn Skarp till tidningen.
Du som köpare kan bli tvungen att betala extra för affären. Hur tänker du kring det?
– Det skulle vara tufft, men jag håller det inte för troligt. Jag har mer eller mindre bara köpt rättigheterna till ett datasystem och just nu jobbar vi stenhårt för att behålla kunder och hitta nya, säger Tom Sandberg.
Det här var en verksamhet som gick med förlust, hur ser du på möjligheterna att vända det till vinst?
– Vi tar helt klart en risk, men ett privat företag kan ta snabbare beslut och har större valfrihet vad gäller exempelvis samarbetspartners än vad en statlig myndighet har.
Företaget kommer att installera sig i Norrköping i september och för nu en dialog med några av de 28 anställda som berörs av nedläggningen på SMHI.
Hur många av de berörda som i slutänden blir av med sina jobb är för tidigt att säga då förhandlingar pågår.