För 2,5 månad sedan träffade Tuncay Ipek – som är dömd till livstids fängelse för mord och grov våldtäkt på Cajsa Jonsson – två poliser från Norrköping.
Under samtalet erkände Tuncay Ipek mordet.
– Jag erkänner mitt brott. Efter tio år i fängelse – för 2,5 månad sedan under ramadan – berättade jag för polisen. Jag är trött på att säga att jag är oskyldig. Det är fel att inte berätta att jag mördade henne. Men jag är absolut inte skyldig till våldtäkt, säger han när han ringer till NT.
– Efter tio år behöver jag inte ljuga om någonting. Jag har redan suttit tio år och är redan stämplad för våldtäkt i ett tidigare fall (se faktaruta, reds anmärkning), men i Cajsafallet var det inte så. Absolut inte.
I såväl tingsrätten som i hovrätten dömdes Tuncay Ipek mot sitt nekande. Han begärde också att Högsta domstolen skulle pröva hovrättsdomen och hävdade sin oskuld i överklagandet. Men Högsta domstolen tog inte upp fallet utan hovrättsdomen om livstids fängelse och livstids utvisning ur landet fastställdes.
Tuncay Ipek vill att morderkännandet ska komma ut och undrar varför polisen inte sagt något till media trots att det var flera månader sedan de träffades.
Kriminalinspektör Anders Selevik bekräftar att han och kollegan Tomas Månsson för en tid sedan träffade Tuncay Ipek för ett samtal, där han erkände mordet.
– Vi har redovisat det för hans offentliga försvarare. Men det här ändrar inte rättsprocessen. Han är redan dömd, men jag tror att han vill göra bot och bättring, säger Anders Selevik.
Hans försvarsadvokat Ekrem Güngör säger att erkännandet innebär en lättnad för klienten.
– Det var han som självmant vände sig till polisen. Jag vet inte om erkännandet påverkar hans möjligheter att få straffet tidsbegränsat. Det är domstolen som avgör det.
Nu ger Tuncay Ipek sin bild av vad som hände den där januarinatten för tio och ett halvt år sedan.
– För mig är det tungt. Det är tio år sedan. Allt handlade om att jag inte ville att de skulle gripa mig för den tidigare våldtäkten. Jag bråkade med Cajsa i bilen. Jag slog henne. Jag hade knarkat mycket. Vi tappade bort vägen och visste inte var vi var.
Han beskriver det som att han inte hade något val.
– Jag var rädd att hon skulle anmäla mig och att de skulle ta mig för den tidigare våldtäkten. De hade min sperma därifrån.
Idag är Tuncay Ipek 36 år. Han känner sig vuxen, är trött på att ljuga och tycker det är dags att berätta.
– Jag har erkänt för mitt hjärta. Mitt hjärta behöver plats. Jag har bränt det i tio år. Jag vill inte gå hem med det här på mina axlar. Jag vill gå hem och leva ett nytt liv.
Han tror sig veta att Cajsa Jonssons familj inte kommer att förlåta honom.
– Jag förstår det och vill inte såra dem mer. Nu vill jag bara berätta sanningen. Ibland är det bättre att veta sanningen än att tro på fantasier. Jag kommer inte förlåta mig själv. Jag gjorde fel, det var katastrof, jag var dum i huvudet. Jag är ledsen och kommer ta med det här hela mitt liv. Det gör mamma också.
För tio år sedan var hans liv ett kaos. Han hade nyligen gift sig, kommit till Sverige och befann sig i ett slags kulturchock: Han talade inte språket, plågades av det kalla vädret och var deprimerad.
För att få ihop pengar jobbade han som tidningsbud och körde svarttaxi. Och för att orka knarkade han. Mycket.
Men det är länge sedan. Nu vill han gå vidare och bli flyttad till turkiskt fängelse. Än så länge har han dock fått avslag på sin ansökan av både Kriminalvården och den turkiska ambassaden.