Elsa Anderson, bonddotter från Gubbetorp utanför Vadstena, valde bakvägen till framgång. Sonsonen Robert Bergvall gör tårta på tårta och förvaltar hennes recept på bästa sätt.
Elsa Andersons konditori, startat den 7 maj 1916, är kult och kultur och en dröm för gottegrisar. Det må vara tillåtet att ta hjälp av författaren Lars Gustafsson i beskrivningen av bakverken: "Jordgubbarna verkar alltid plockade samma morgon, grädden doftar ännu ko."
Folk vallfärdar långa sträckor för att njuta av tangotårta i sällsynt smakfull miljö. Mycket är sparat från gästgiveritiden vid sekelskiftet.
-- De senaste 14 dagarna har det gått åt en kubik kaffe, berättar Robert med påtaglig stolthet.
Vem mer än han mäter den ädla drycken i sådana mått?
En kubikmeter, lika med 1 000 liter, på två veckor, det borde innebära ungefär 7 000 koppar totalt eller 500 om dagen.
Konditormästaren har ständig bakjour, förstår man. Elsa Andersons kondis håller öppet 362 dagar om året och stänger endast på julafton, juldagen och nyårsafton.
-- Men jag jobbar inte jämt, inte riktigt, även om mina barn nog har fått för sig det.
Ingen av hans tre vuxna grabbar vill ta över rörelsen. Robert, tredje generationens ägare, får hoppas på sladdkillen, två och ett halvt år.
-- Vi bor här på övervåningen, så man har nära till bakplåtarna.
Hyllorna är fulla av godsaker, det nygräddade brödet oemotståndligt. Allt ser verkligen fräscht ut, bären förefaller nyplockade, tårtor och bakelser flödar över av äkta grädde. Det är något speciellt med doften, kan det vara ko?
Vi slår oss ner, med en tangobakelse på fatet, i det allra vackraste rummet. Bagare Bergvall beskriver sin farmor med stor värme samtidigt som han förmedlar kuriosa om inredningen i det gamla kaptensbostället från 1700-talet.
Den synnerligen gedigna kistan med Polhemslås användes för att förvara handlingar på Norbergs tingshus. När det blev för kallt i lokalerna skulle den eldas upp. Elsa Andersons svärfar Gustaf R Bergvall, som drygade ut sin polislön med att vara vaktmästare på tinget, bytte kistan mot några famnar ved och fick den i sin ägo.
Takmålningarna i stugan där vi sitter är mycket gamla, de blanka kopparsakerna som finns överallt är bräddfulla med historia från gästgivaretiden. Länge stod de vackra skåpen, och innehållande antika ting som snusdosor och mustaschkammar, helt vidöppna. Men småsakerna råkade slinka ner i obehörigas fickor, lika eftertraktade som tårtbitar. Skåpen fick låsas, om än inte med Christopher Polhems attiraljer.
Hur hamnade då Elsa Anderson, född den 2 augusti 1884 på en lantgård i Gubbetorp, högt där uppe i Bergslagen? Föräldrarna besökte goda vänner och bonddottern föll för den blivande handlaren Emil Bergvall. Då tog hon också fasta på det som nämndes i första kungliga förordningen av 1834 som tillåten verksamhet för välfrejdade kvinnor: "Att tillverka och tillsaluhålla tårtor, pastejer och bakelser."
Första dagskassan den 7 maj 1916 var på 75 kronor och 22 öre. Verkligen imponerande. Sonsonen Robert får svettas i ugnsvärmen för att komma upp i motsvarande intäkter 86 år senare.
Recepten på framgång och bakverk är till stora delar desamma nu som då. Tangotårtan till 15 personer innehåller 500 gram mandelmassa, 2-3 äggvitor, 2 dl marzankräm, 4-5 dl vispgrädde, 1 burk ananas och till garneringen 1,5 dl florsocker, 1 matsked vatten, grädde, ananasskivor och cocktailbär. Hela beskrivningen finns på hemsidan: www.elsaskondis.se
Ett riktigt besök i Norberg är dock att föredra. 55 000 gäster på somrarna kan inte ha fel. Ät tårta!