Till vardags bor hon i Oxelbergen och studerar sista året på sjuksköterskeprogrammet i Linköping.
Men nu befinner hon sig i Nepals huvudstad Katmandu på ett stipendium sedan tre månader tillbaka.
När jordbävningen skedde var Jasmine och en kompis ute och gick bland smågator för att leta efter sitt nya hotell.
– Det började med att vi hörde ett högt buller och sedan började folk springa och skrika. Ungefär samtidigt började marken gunga och folk tappade fotfästet. Det började rasa ner tegel och annat från byggnaderna runt omkring och min kompis var centimeter ifrån att få tunga stenar i huvudet. Jag kommer ihåg att jag skrek att hon skulle skydda huvudet, berättar Jasmine.
Kompisen tog sig in i en liten butik.
– Hon sa till mig att hon läst att det skulle vara säkert att stå i dörrkarmen så vi tryckte där och väntade på att det skulle ta slut. Efteråt såg vi att det rasat tegel från byggnaden. Det låg en hög med tegel just där vi tidigare frågat efter vägbeskrivning, berättar hon.
Jasmine och hennes kompis hade tidigare bott på ett annat hotell, Katmandu Guest House, som låg vid en stor öppen plats.
– Byggnaderna kändes lite semi-stabila. Så vi sprang dit och sökte skydd och de sa att vi kunde känna oss någorlunda trygga där, berättar hon.
Det var dock en sak som de behövde vara observanta på. Uppe på taket till hotellet stod stora vattentunnor. Varje gång som marken gungade till svajade ställningen där de satt fast.
Nepaleser som de talade med sa att de aldrig varit med om en så stark jordbävning tidigare.
– Folk var riktigt chockade och grät när det hände, berättar Jasmine.
På hotellet bjöds de på snacks och dryck och hotellchefen försökte hålla dem informerade om vad som hände.
– Det kändes bra, berättar Jasmine.
Han frågade även runt bland gästerna om det fanns någon som var sjukvårdsutbildad.
– Vi informerade om att vi var sjuksköterskestudenter och att vi kunde hjälpa till, berättar hon.
De upprättade en vårdstation vid hotellet där de kunde ta hand om skadade.
– Tack och lov var de flesta välbevarade med lite skrubbsår, berättar hon.
Själv mår hon efter omständigheterna bra.
– Vi är chockade och rädda men oskadda hittills. Och jag inser att vi haft en riktig tur när vi har sett andras bilder av tempel och byggnader som rasat. En man berättade att han sett 30 avlidna utmed vägen när han tog sig till hotellet.
Jasmine Bäck hade planerat att resa hem igen på tisdag, men nu vet hon inte hur det blir.
– Vi ska i alla fall försöka hjälpa till om behovet finns, förhoppningsvis kan vi göra lite nytta, säger hon.
Den sammanlagda officiella dödssiffran har nu överstigit 2 000, då har offer i både Nepal och Indien (ett 50-tal) räknats in. Siffran befaras dock stiga till över det dubbla, enligt TT.