De flesta håller med mig om att varselljuset i de allra flesta fall är bra för trafiksäkerheten. Sune Rosenberg och Ingvar Claesson vill särskilt framhålla dess betydelse när man kör med lågt stående sol i ögonen. Då syns mötande bilar mycket dåligt eller inte alls om de inte har ljuset tänt, särskilt illa syns de om bakgrunden består av mörk skog.
Men det finns nackdelar.
Ingvar Claesson från Motala samt Sune Rosenberg och Ernst Hein, båda från Linköping, påpekar en baksida med varselljuset, en nackdel som de tycker förtjänar att understrykas. De menar att det ständigt tända halvljuset alltför ofta leder till att bilar kör omkring "enögda" och då i skymning och mörker lätt kan förväxlas med mötande motorcyklar. Rosenberg har räknat och kommit fram till att 15 procent av bilarna har fel på frontbelysningen.
Ett annat skäl till att så många kör omkring "enögda" kan vara att det i många moderna bilar är så förtvivlat svårt att byta en slocknad strålkastarlampa. Mats Gunnerhed från Linköping är en av dem som klagar. Han menar att förare bör kolla sin belysning innan de startar och träna på byte hemma i dagsljus innan de ger sig ut i mörker. På natten är ett byte nästan omöjligt.
Ett annat problem som läsarna tagit upp är att det fortfarande kör omkring bilar som har släckt belysning under dagtid. Det är förvånande därför att en helt övervägande majoritet av de bilar som sålts i Sverige de senaste 20 åren har en automatik som slår på ljuset (halvljus, reducerat halvljus, dimljus eller speciella varselljus) när bilen startas.
Numera ligger varselljusanvändningen i Sverige på omkring 90 procent. Och problemet är att de bilar som inte har belysning nu syns mycket sämre än när inga bilar hade ljus på dagen. Förare lär sig snabbt att förvänta sig ljus på alla bilar. Man kan till exempel möta en lång kö och se en lucka som skulle göra det möjligt att köra om. När man startar omkörningen upptäcker man plötsligt att i den luckan finns en bil med släckt belysning. Det kan få ödesdigra konsekvenser.