Valmyndigheten har uppmärksammat frågan i sina erfarenhetsrapporter från flera val och vill att riksdagen utreder valsedelsystemet.
– Vi pekar på är att det är orimligt att trycka som i år då vi är uppe i över 700 miljoner valsedlar för att det står så i lagen helt enkelt, säger Helena Ihrstedt Harling, valhandläggare på Valmyndigheten.
Ronnie Karlsson jobbar som vaktmästare på Motala kommun. Han har jobbat vid flertalet val innan och att det blir mycket över är inget ovanligt enligt honom. Det är ungefär så det brukar se ut.
I Motala har de hittills slängt ungefär fem soptunnor á 190 liter med oanvända namnvalsedlar till kommun, region och riksdag.
– Det här är lätt och ledigt 150 kilo i alla fall, säger Ronnie Karlsson när han uppskattar vikten på en av tunnorna.
De valsedlar som än så länge har slängts är sådana som har varit ute i vallokalerna.
I kommunvalet i Motala stoppade exempelvis 1 025 väljare Liberalernas valsedel i kuvertet. Men partiet hade beställt 104 000 valsedlar. Alltså var det 102 975 extra. I Vadstena lade 221 personer sin röst på Centern, men det fanns 19 000 beställda valsedlar. Det blev 18 779 extra. Visst svinn räknar man med för att väljarna av tradition tar med sig några fler valsedlar, än de som stoppas i kuverten, bakom skärmen. Men de flesta kastas.
Alla partier som vid senaste valet (2018) fick minst en procent av rösterna kunde inför det här valet nyttja den så kallade ”fria kvoten” när de beställde namnvalsedlar till kommunvalet. Fria kvoten innebär att partierna gratis kan beställa en upplaga valsedlar som motsvarar tre gånger antalet röstberättigade i valområdet. Motala hade 34 699 röstberättigade och Vadstena 6 302, vilket innebar att partierna i Motala kunde beställa 104 000 valsedlar var. Vilket också de flesta gjorde. I Vadstena landade den fria kvoten på 19 000 namnvalsedlar.
Partierna behöver inte beställa hela sin fria kvot, men de flesta gör det, enligt Valmyndighetens presstjänst.
I Motala kommun är det bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som beställt färre valsedlar än sin fria kvot.
I Vadstena är det Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna som valt att inte utnyttja hela fria kvoten.
I ett av Motala kommuns lager finns ouppackade valsedlar, som ska slängas senare. Dessa får kasseras först när valet har vunnit laga kraft. Exakt hur många de har kvar är oklart, men enligt Karlsson är det ”massor”.
Inne i kommunhuset finns det också valsedlar som sparas tillfälligt.
– Här har vi åtminstone 70 000. Om det skulle hända något är det inga problem. Vi har framför allt sparat de som inte är uppackade.
Sammanlagt beställde partierna i Motala 753 000 namnvalsedlar och av dem var det bara 28 539 som hamnade i valurnorna. 724 261 hamnar på återvinningen. Motsvarande siffra för Vadstena är 145 000 beställda valsedlar varav 5 471 hamnade i kuvert som röster på partier. Resterande 139 529 kasseras.
Valsedelssvinnet omfattar inte bara kommunvalet utan ser likadant ut i region- respektive riksdagsvalet i kommunerna. Även där gäller tre gånger röstberättigade. Vilket ger motsvarande antal kasserade valsedlar.
Vallagen reglerar hur valsedelsystemet ser ut och det är bara riksdagen som kan besluta om ändringar.
– Vi föreslår att valsedelsystemet ses över i sin helhet och att vi behöver ett förenklat och förbättrat och inte så sårbart system. Vad den lösningen är eller hur ett sådant system skulle se ut har vi inte förslag på, men vi vill lyfta till riksdagspartierna att man behöver tillsätta en utredning, säger Helena Ihrstedt Harling.
Endast ett fåtal procent av de 706 miljoner valsedlar som trycktes inför årets val hamnade i valurnorna.
– Det är miljöaspekten både för allt papper som går åt, men också all distribution. Valsedlar ska distribueras ut i hela landet till alla kommuner och alla partier. Men det är också en säkerhetsfråga, säger hon.
Om det skulle hända något nära inpå valet, till exempel att ett lager med valsedlar brinner upp, och det inte hinns att trycka nya så är det en säkerhetsrisk för valets genomförande.
Nuvarande valsedelsystem gör av med gigantiska mängder papper och distributionen kräver mycket transporter. En belastning för både miljö och ekonomi.
– Det är ju skattebetalarna som betalar. Vi har en budget på drygt 25 miljoner kronor till alla valsedlar, säger hon.