Med nio frågor tagna från gamla nationella prov i samhällskunskap för årskurs 9 testade MVT vad fullmäktigeledamöterna i Motala och Vadstena vet om hur Sverige styrs. Genom kryssfrågor fick de ange vilken som är den högsta beslutande församlingen i Sverige, om det är riksdag eller regering som genomför besluten och om det är stat, kommun eller region som ansvarar för polisen och kollektivtrafiken.
Politikernas resultat var över lag bra. Hela 88 procent av ledamöterna hade åtta eller nio rätt på de nio frågorna. När samma frågor ställdes inför valet 2018 var andelen med så många rätt 73 procent. En klar förbättring av de folkvalda alltså.
– Det tycker jag är fantastiskt bra, säger Nils-Ingvar Graan (KD), kommunfullmäktiges ordförande i Motala.
Hans kollega i Vadstena, Arne Sjöberg (M), menar att resultatet bland politikerna sannolikt är bättre än om frågan ställts till allmänheten.
– Om man tittar på andra undersökningar om vad exempelvis gemene man vet om regionen så skulle jag säga att resultatet här är ganska hoppingivande. Har man ett samhällsintresse som visar sig genom att man sitter i fullmäktige så sprider det sig till annat också, säger han.
Precis som vid förra testtillfället hade politikerna bra koll på vilka ansvarsområden som ligger på staten, regionen och kommunen. Alla politiker som gjorde testet hade till exempel rätt svar om att kommunen ansvarar för sophanteringen. I Motala visste alla ledamöterna också att regionen har hand om kollektivtrafiken, medan alla Vadstenapolitiker visste att polisen är statens ansvar.
– I frågor som rör kommunala och regionala ansvarsområden tycker jag att man efter nästan fyra år i kommunfullmäktige borde ha lärt sig det i allafall. Men jag tror inte alltid att man kan begära att den som börjar i kommunfullmäktige alltid ska kunna det. De här personerna ska avspegla den befolkning vi har, säger statsvetaren Johan Wänström vid Linköpings Universitet.
Svårast var den här gången att veta om det är riksdagen eller regeringen som stiftar lagar. Alla folkvalda i kommunerna hade inte koll på att regeringen lägger lagförslag men att riksdagen klubbar igenom dem.
Precis som förra inför förra valet fanns det också en del fel på frågorna om vilken Sveriges högsta beslutande församling är och vilka som ser till att besluten genomförs.
– Det är väl inte konstigt. Det är inte så lätt att veta vad som är hönan och vad som är ägget i rikspolitiken. Ibland är det ju så att regeringen faktiskt bestämmer saker och ibland lägger de förslag som riksdagen bestämmer. Så egentligen beror det på vad saken gäller, säger Graan.
Wänström påpekar att det är viktigt att det folkvalda politiker inte får vara så att det bara är de mest högutbildade eller de som vet mest som sitter i fullmäktige. Kommunens tjänstepersoner bistår politikerna med expertkunskaper dör det behövs.
– Det är inte någonting som på samma sätt berör det kommunala politiska beslutsfattandet så det är inte säkert att de har kommit i kontakt med det på samma sätt under de här 3,5 åren i fullmäktige. Då är det inte nödvändigt att ställa högre krav på dem i det avseendet än på andra vanliga svenskar, säger han och fortsätter:
– De politiska beslutsfattarna avspeglar befolkningen på olika sätt, säger han och påpekar att man inte kan ställa högre krav på kommunpolitikerna än på gemene man.