Nya soptunnor en miljösuccé

Återvinningen har ökat sedan nya sorteringstunnor infördes i Borensberg och Vadstena. I höst är det Motalas tur att genomgå samma förändring.

Vid varje fack sitter en etikett som enkelt förklarar vad som ska läggas var.

Vid varje fack sitter en etikett som enkelt förklarar vad som ska läggas var.

Foto: Per Erik Dufwenberg

Motala/Vadstena2018-06-26 18:00

Det var under våren 2018 som hushåll i Borensberg och Vadstena anammade systemet med fyrfackssortering. Idag har 97 procent av hushållen anslutit sig och den senaste statistiken visar på goda resultat.

– Det är fantastiska siffror. Några var lite skeptiska från början, men har gått med på att prova, och de flesta väljer att ha kvar systemet eftersom det fungerar så smidigt, säger Jens Lövgren, miljösamordnare på Motala kommun.

Jämfört med tidigare system slänger ett villahushåll nu 60 procent mindre soppåsar per två veckor, eller fem kilo varannan vecka istället för 13 kilo.

– Med fyrfack är det lättare för hushållen att lämna till återvinning, och det är glädjande att många tagit vara på den möjligheten, menar Lövgren.

Kommunens undersökning visar också att dubbelt så många gröna påsar blir biogas än innan. Detta förklaras med att det i den nya sorteringstunnan finns ett särskilt fack för gröna påsar.

– Om gröna påsen blandas med andra sopor finns risken att den går sönder eller blir smutsig, och då fungerar inte den optiska sorteringen optimalt. Den risken minimeras med fyrfack, vilket även det är till nytta för miljön.

Det verkar också som om invånarna i Borensberg och Vadstena skött den egna sorteringen väl. Enligt Lövgren har allt sett fint ut både i tunnorna och vid omlastningen på Tuddarp.

– Vi har inte fått några negativa synpunkter från slutstationerna. I höst så kommer vi dock att göra en plockanalys för att få en bättre bild av situationen, men utifrån vad vi ser idag är allt jättefint.

Hushållsägarna är inte de enda som fått anpassa sig. Också för kommunens renhållningsarbetare har tunnbytet medfört vissa förändringar. Överlag fungerar det bra och för abonnenterna är fyrfack en smidig lösning, berättar fyrfacksåkaren Gabbi Makdisi.

– Samtidigt så innebär tömningen fler rörelser än tidigare. Vi får arbeta mer med både armarna och benen, säger Makdisi.

Framåt hösten kommer införandet att fortsätta i de centrala och västra delarna av Motala tätort, specifikt Mossen, Hyddmarken, Råssnäs och Marieberg. De aktuella hushållen kommer att få mer information i god tid, enligt Motala kommun.

Fyrfack Delade åsikter

Varje hushåll får två fyrfackskärl. Ett kärl består av fyra fack och i varje fack slängs olika avfallstyper.

I ena kärlet slängs matavfall, restavfall, metallförpackningar och hårdplastförpackningar. Denna töms två gånger per månad.

I andra kärlet slängs pappersförpackningar, tidningar, ofärgade och färgade glasförpackningar. Denna töms en gång per månad.

Det finns både stora och mindre kärl, men den större varianten rekommenderas av de flesta kommuner.

I januari 2017 uppstod en politisk konflikt gällande valet mellan fyrfackssortering och optisk sortering.

Majoriteten röstade för fyrfackssystemet och en höjd taxa för fastighetsnära insamling, medan oppositionen reserverade sig mot beslutet.

Enligt oppositionen så utreddes inte alternativen tillräckligt. De påpekade också att kommunen inte var av lag tvungen att sköta insamlingen av förpackningar och tidningar.

Majoriteten svarade med att de, av hänsyn till miljön och som service till invånarna, ändå var villiga att testa ett nytt sorteringssystem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!