Alldeles nyligen stod 18-åriga Isabella på prispallen tillsammans med en kamrat från Dackeskolan i Mjölby då Årets kockelever prisades i Ryssby, utanför Ljungby. Samma vecka fick hon också hjälpa till att assistera i den stora Årets kock-tävlingen i Stockholm.
Nu känns det som att hon tycker att det lite skönt att få landa i soffan i hemmet i Motala. Pappa Stefan har en ledig dag från jobbet som kökschef på Klosterhotellet i Vadstena. Att han är stolt över dottern går inte att ta miste på efter att själv ha haft möjligheten att vara med på plats under tävlingen.
– Det var skithäftigt, jag är riktigt stolt faktiskt, säger han om Isabellas vinst.
– Det var jättekul och en spännande upplevelse, fortsätter hon.
Kärleken till matlagning har de delat länge. Redan när Isabella var i 12-13-årsåldern fick hon hjälpa till i köket hos pappa. Hon berättar att hon tidigt tyckte att det var roligt att laga mat och att hon också gillade miljön och tempot i restaurangköket.
– Och mamma och jag bakade mycket när jag var mindre.
När hon inte är i skolan jobbar hon extra hos sin pappa.
– Det är jättekul att jobba med honom och lärorikt, säger hon.
Men om hon på jobbet alltid följer Stefans direktiv så är det annorlunda på hemmaplan.
– Här är det jag som är chef, säger Isabella och skrattar.
Han säger inte emot.
Stefan berättar hur han själv är "född bland grytorna" och hur han tidigt fick följa sin pappa Peter Winklers väg under de år han var verksam. Alla berättelser om resor och äventyr som pappan varit med om som ung inspirerade även Stefan.
Efter ett år på Dackeskolan i Mjölby flyttade han till Göteborg och gick en nationell restauranglinje. Därefter, som 17-åring, ville han ut i världen. Första jobbet blev som ensam kock på ett fraktfartyg som skulle gå mot England.
– Det var höst och storm. Jag undrade vad jag gett mig in på, säger Stefan.
Reslusten tog honom sedan vidare mot Schweiz och även de Österrikiska alperna. I Sverige jobbade han en sommar på Grand Hotell i Stockholm. Men sedan drygt 20 år är han Klosterhotellet trogen, bortsett från ett kort gästspel som hemkunskapslärare i Mjölby.
– Jag var nyfiken på att prova på något helt annat en period, men insåg senare att det var i Vadstena jag hörde hemma.
Nu är det Isabella som längtar ut i världen. Efter studenten nästa år planerar hon att jobba ett tag innan hon ger sig av. Italien eller Frankrike står överst på önskelistan, "för maten och miljöns skull".
Samtidigt medger hon att det fanns en period då hon var lite osäker på om hon skulle våga satsa på yrket då det är en sådan mansdominerad bransch.
– Men jag tänker inte låta mig avskräckas för att folk kan vara taskiga.
Som kock ser Stefan många styrkor hos sin dotter.
– Hon är lyhörd, nyfiken, noggrann, smaksäker och hungrig på att lära sig saker. Sedan är hon inte feg, så man kan släppa henne på nästan vad som helst i köket.
Det är också det egna, genuina intresset som hon tror gjort henne till en bra matlagare.
– Jag hade aldrig vunnit en tävling för att pappa är duktig i köket.
Om sin fars styrkor säger Isabella:
– Han är jättesmaksäker. Han har ju stått där ett tag, flinar hon mot Stefan. Och han använder aldrig recept.
Men trots att far och dotter Winkler besitter mycket mer kunskaper ihop, håller de låg profil på hemmaplan.
– Mamma lagar maten och vi älskar hennes mat, säger Isabella.