- Under den här tiden har vi träffat 284 barn. Det kan handla om allt från djup sorg över att barnets häst har dött, till mobbning. Det är en slående stor andel av barnen som är pojkar med ängslan och oro, säger Jari Korolainen, beteendevetare och familjeterapeut.
Både han och Annette Johansson, primärvårdschef i västra länsdelen, beskriver att det finns en grupp barn som vården riskerar att missa, och att Barnhälsan kan fånga upp dem.
- Det känns jättebra att politikerna har fattat det här beslutet. Vi har sett att det finns ett behov. Yngre barn tas om hand av barnavårdscentralen, och äldre kommer till ungdomshälsan. Men en del av barnen däremellan riskerar att hamna mellan stolarna, säger Annette Johansson, primärvårdschef.
1,6 miljoner
Nu satsar landstinget 1,6 miljoner kronor per år för att permanenta verksamheten i Boxholm, Ödeshög, Mjölby, Motala och Vadstena. Liknande verksamhet finns även i Linköpings- och Norrköpingsområdet, men där är den annorlunda organiserad. I västra länsdelen betyder det att Barnhälsan får två heltidstjänster för att utföra arbetet på sju vårdcentraler. I och med detta ska Barnhälsan också bli mer känd inom vårdkedjan så att den blir ett mer självklart inslag. Det handlar också om att samarbeta med kommunernas verksamheter för att ge barnen rätt vård.
De problem som Barnhälsan ska ha hand om beskrivs som lätta eller medelsvåra depressioner. Enligt Jari Korolainen handlar mycket om kontakt med föräldrarna. Ett problem som enligt honom har ökat är skilsmässor där föräldrarna absolut inte kan samarbeta.
- Man kanske tävlar, och försöker att köpa barnens kärlek på olika sätt. Det är givetvis inte så bra för barnen.
Föräldrarna
Han ger också ett exempel med en pojke som älskar fotboll men som är orolig för att gå på träningarna.
- Vi arbetar mycket med kognitiv beteendeterapi, och vi coachar ofta föräldrarna mer än barnen. Många hjälper i bland till för mycket så att barnen inte klarar sig själva. Det kan handla om att föräldrarna omedvetet inte vill släppa taget. Oron kan man lösa genom att konfrontera barnen. Det vill säga, är man rädd för att gå till skolan så är det sannolikt till skolan man ska gå.
Därmed konstaterar Jari Korolainen att det är förhållandevis enkla lösningar som Barnhälsan kan hjälpa till med. Men de kan ge en väldigt god effekt.
- Ja, man kan säga att det är små lösningar på stora problem. Eller på problem som kan växa och bli större. Därför är den här verksamheten samhällsekonomiskt motiverad, förklarar Jari Korolainen.