Tobias och Amanda pluggade på samma lärosäte i Växjö, hon på campus och han på distans. Nu, efter två års utbildning och ett halvår som aspiranter, är de färdiga poliser med titeln polisassistent. Den 23 november jobbade de sitt första pass i Motala.
Tobias är 36 år och bor utanför Linköping. För honom väcktes tanken om att vilja bli polis redan för 15 år sen.
– Jag tänkte att jag ville söka, med det blev inte av. Åren gick och jag jobbade med pappa som plåtslagare. Det var inget jag ville göra, så då sökte polisutbildningen och kom in, säger han och fortsätter:
– Jag vill jobba med människor, tycker det är intressant och gillar spänningen i jobbet. Man vet aldrig vad man får göra. Det är det bästa yrket jag haft.
Amanda är 26 år och kommer från Linköping. Innan hon började på utbildningen har hon bland annat jobbat på lager, men lockades mer av polisyrket.
– Dels tycker jag om att det är väldigt händelsestyrt, att inte hamna i ekorrhjulet. Det är jättekul att få möta människor i samhällets alla nivåer och försöka göra skillnad. Att finnas till för folk, säger hon.
Nu jobbar de som ingripande poliser. Amanda förklarar vad det innebär:
– Man åker i en patrull, sen gör man antingen egen-initierade ärenden, (om man ser något pågående brott eller liknande) eller så blir vi larmade på uppdrag av vår ledningscentral, säger hon.
Hur är det att jobba så?
– Det är jätteroligt. Det är stor variation i vardagen att inte veta exakt vad man ska göra när man kommer till jobbet, säger Amanda.
Som poliser får de jobbar treskift; med dag-, kvälls- och nattpass.
– Jag vill inte ha ett 7 till 4 jobb. Jag tycker att det här är mycket bättre säger Tobias.
Båda tycker att Motala är en väldigt trevlig stad. Amanda upplyser om att de har ett stort område. Inte bara Motala, utan hela västra länsdelen: Motala, Mjölby, Boxholm, Ödeshög och Vadstena.
Vad finns det för svårigheter?
– I början är allt en utmaning, det är mycket lagstiftning. En del beslut måste man fatta ganska fort, då är det skönt att ha med sig erfarna kollegor. Jag tänker att det är ett yrke man växer in i, säger Tobias.
– Det är ett väldigt komplext jobb. Det är väldigt brett i vad man gör, med skiftande tempo. Ena stunden står man och pratar med ungdomar, i nästa kanske man står och dirigerar på en trafikolycka. Det är en utmaning att kunna skifta över snabbt, säger Amanda.