Jag hittar Vätternrundans VD Eva-Lena Frick några timmar efter att Vätterntriathlons sprinttävling avgjorts på söndagen. Med ett lyckligt leende sitter hon inne i tältet precis bakom målområdet och låter hela VM-upplevelsen sjunka in. När jag ställer frågan om hon hade trott att det skulle bli den publikfest som det nu blev så blir leendet ännu större och hon skakar på huvudet innan hon svarar:
– Jag hade inte förväntat mig det. Jag är så glad att det kom ut så många Motalabor och gjorde det här till den fest det blev. Trycket som var innan målgång är något jag inte trodde att jag skulle få uppleva i Motala, säger Frick som berättar att hon blev så tagen av ögonblicket att hon blev rörd till tårar.
– Det var magiskt. Vi har haft två såna magiska tillfällen nu på bara ett par veckor. Dels när den första gruppen gav sig av på Vätternrundan och så nu, säger Frick som efter målgången av VM pratat med åtskilliga av de aktiva och alla har de sagt samma sak.
– Vi överöses av lovord. Vi har pratat om the best ever och det kanske är barnsligt men det har verkligen slagit in. Vid avslutningen kände jag att jag var tvungen att fråga de aktiva om de tyckte det och jag fick ett rungande ja till svar. Det känns givetvis jättebra, säger Frick som menar att det inte har gått av sig själv.
– Vi har kämpat för det. Organisationen har en än gång visat att vi är jäkligt duktiga på att organisera. Vi har visat att vi klarade den här utmaningen också och vi klarade den med bravur. Allt har verkligen fungerat. Men med den grund vi har så startar vi på en helt annan nivå än om vi skulle ha börjat från noll. Sen hade vi lite stolpe in med vädret också, säger hon med ännu ett leende och konstaterar att precis som Ingemar Stenmark en gång sa så har man mer tur ju mer man tränar på något.
Men stå ensam och ta emot lovorden för VM:et är henne främmande. Hon är väldigt tydlig med att det inte bara är de på Vätternrundan som ska ta åt sig äran av att de aktiva åker hem med goda minnen från VM-tävlingarna i Motala.
– Utan alla de människor som hjälper oss skulle det aldrig gå. Det är de som är ryggraden i det här.Stort eller litet alla har bidragit. Från de som har jobbat med arrangemanget till de som har fått parkera bilen lite längre bort än vanligt. Alla ska känna sig stolta över det här VM:et. Det är hela Motalas arrangemang, säger Frick.