Mörkrummet var Malmöfotografen Jean Hermansons. Han avled 2012 och hade gjort sig känd som Sveriges främste arbetarfotograf. Han efterlämnade hundratusentals negativ och papperskopior från arbetsliv här hemma och utomlands.
I slutet av 1960-talet besökte Jean Hermanson Motala Verkstad. Syftet var att skildra de ofta smutsiga och farliga miljöer som arbetare utsattes för.
Och visst lyckades han. I hans mörktonade bilder kunde även bullret vid maskiner höras och hettan från glödande järn i valsverket kännas. Men här fanns också kamratskapet under en rast med kortspel. Och när Hermanson valde närbilder på dessa sotiga och tungt arbetande kroppar lyste ändå yrkesstoltheten starkast.
– Alla människor är vackra när de arbetar, sammanfattade han själv.
Nils Petter Löfstedt är filmare med Vadstenaförflutet. Tillsammans med brodern Johan låg han bakom den uppmärksammade familjeskildningen "Småstad". 2009 började han jobba som Jean Hermansons assistent för att hjälpa honom att digitalisera det enorma bildarkivet. Samtidigt filmade han några av deras möten och flera intressanta Hermanson-resonemang hamnade på ljudspåret.
– Jag hade ingen direkt plan med det materialet. Men vid ett tillfälle säger Jean att han ångrat att han inte noterat namnen på alla han fotograferat. Han hade avstått av omtanke – han ville inte att jobbarna också skulle behöva stå för den kritik han ville förmedla i sina bilder. Men nu skulle han gärna vilja återse några av dem, berättar Nils Petter Löfstedt.
Själv hann Jean Hermanson aldrig genomföra den resan. Men hos assistenten Löfstedt hade tanken slagit rot, han hade också blivit nyfiken på vad som hänt människorna på bilderna från Motala Verkstad och andra kända svenska industrier, bland andra Kockums i Malmö och Landskrona-varvet.
Han ringde runt till företag, kommuner och privatpersoner. En efterlysning skedde också via en artikel i MVT. Och hela tiden lät Nils Petter kameran gå.
I riksdagshuset i Stockholm träffade han inte helt obekante Johan Andersson (S) som identifierat sin far Sture "Moraklockan" Andersson. Andra som intervjuades var Inge och Ann-Marie Pettersson, son och svärdotter till valsverkaren Sven "Stenvagnen" Pettersson.
– Pappa hann få veta att filmen var på gång. Det var nära att Nils Petter fick träffa honom, men så gick han bort i september förra året, han blev 96 år. I filmen pratar vi även om Karl Axel "Klot-Johan" Persson efter historier som pappa berättat, säger Inge Pettersson.
Han är nyfiken på resultatet. På måndag bänkar sig han och frugan och flera andra med MV-anknytning som medverkar i "Himlens mörkrum" i Royals salong i Motala.
– Kul att vi kan hålla MV-historien levande ett tag till. Men det ska också bli spännande se bilderna från andra verkstadsmiljöer i landet, säger Inge Pettersson.
Filmen är 77 minuter lång. I Motala visas den alltså på måndag, men även tisdag och torsdag, samtliga dagar kl 18. I november kommer en förkortad version i SVT:s K-Special. Intresset är motiverat. "Himlens mörkrum" redan är prisbelönt. Föra månaden vann den publikens pris vid dokumentärfilmsfestivalen Nordisk Panorama.
Och kanske för att den är så mångfacetterad. Porträttet av Jean Hermanson finns där, jakten på personerna på bilderna är en dokumentär i sig, tidsperspektivet skiftar hela tiden mellan förr och nu.
– Jag ville undvika att få den "nostalgisk". Jag vill mer berätta om var vi hamnat idag genom att återvända till själva miljöerna för Jeans bilder, säger Nils Petter Löfstedt.