Lokalt eller centralt lagad mat? Frågan har sysselsatt Motala kommuni decennier. Nu är huvudspåret åter centralisering. Det faller intelandsbygdsskolorna i smaken.
Det vankas påskbord till lunch i Fågelsta skola. I ugnen puttrar enhemlagad Janssons frestelse och doften sprider sig. Det ska också bliägg, prinskorv och köttbullar.
-- Det händer att vi gör egna köttbullar. Annars är det barafiskpinnarna som alltid är halvfabrikat, säger husmor Anneli Sjöstrand.
Hon och hennes två köksbiträden Marianne Woss och Barbro Andersson jobbar direkt under skolans rektor.
Det är viktigt för dem.
-- Vi tillhör skolan, känner oss delaktiga i allt och att vi har ettlika stort värde som övriga i personalgruppen. Och vi hållermatbudgeten. Vi kan planera så att barnen också kan få frukt eftermaten, säger Anneli Sjöstrand.
Fågelsta skola har 115 elever och 30 barn i förskolan. Åtgången påmat vittnar om att det hemlagade på den egna matsedeln smakar gott.
Så vad är då problemet? Jo, ännu en kommunal kostutredning. I densenaste föreslår kommunstyrelsen att samtliga kök ska organiseras underkontorets kostenhet. I dag ligger Fågelsta skolas och ytterligare någramindre kök utanför och tillhör respektive skola eller ålderdomshem.
Storskalig matlagning anges som en styrprincip. Det sägs inte rentut att all mat därmed kommer att utgå från lasarettets storkök, vilketnumera ägs av Motala kommun. Men personalen i de fristående köken oroarsig för att det på kortare eller längre sikt blir följ-den.
-- Även föräldrar är oroliga. Vi är många som inte förstår varförman ska ändra något som ändå fungerar bra, säger Fågelstas rektorSuzanne Stråkander-Rockler.
Större flexibilitet och reella möjligheter till inflytande förpersonalen och eleverna i matrådet. Det är enligt rektorn de främstafördelarna med kök i egen regi.
Skolan håller således sin matbudget. Men totalt för Motala kommunskosthållning kan det inte bli billigare om vissa skolor, som Fågelsta,håller sig med en egen matsedel, menar tekniska kontorets chef AndersLedskog.
-- Att göra om organisationen och lägga alla kök under kostenhetenbehöver inte innebära några övriga förändringar. Men hur det ska bliframöver diskuteras inte på detaljnivå i utredningen, säger han.
Anders Ledskog hänvisar till ändrad livsmedels- lagstiftning och politiska svängningar.
-- I dag gäller bästa ekonomiska resultat och på skol- ochförskoleenheter tillåter inte längre lagen att barnen är med i köket avnågra pedagogiska skäl, säger han.
Och när det gäller ekonomin går det inte att bortse frånlasarettskökets möjligheter. Samtidigt gäller det att ge det fullbeläggning för att få valuta för gjorda investeringar:
-- Från år 2002 har vi ett tioårskontrakt, med möjlighet till femårs förlängning, med landstinget. I dag går köket runt men vi utnyttjardet inte maximalt. Men vi kommer aldrig att kunna laga all mat där --den kapaciteten har inte köket, påpekar Anders Ledskog.