Efter åtta års styre ihop inledde V, MP och S mandatperioden som en treenighet. Tills V ville stå på egna ben.
– Det är ingen absolut skilsmässa. Det är en separation för att hitta oss själva, säger Rebecca Roxvret.
Partiet ville göra en egen budget, marknadsföra sin politik. Men reaktionen från ex-partnerna blev skarp. V fick lämna politiska poster och de gemensamma införmötena försvann.
– Jag förstår inte riktigt argumenten. Vi förlorar alla på att inte agera tillsammans, säger Peter Karlberg.
Vissa samtal förs ändå. Men efter en invit från Alliansen har man minst lika regelbundna samtal med dem.
V ville vara solo för att synas mer. Blev det så? Nja, lite mer har deras politik kommit fram menar de. Men största vinsten är den ökade förståelsen internt för hur kommunen fungerar.
– Sedan har vi kanske inte fått, och inte tagit det utrymme som hade varit bra för att synas, säger Rebecca Roxvret.
Men ingen av dem ångrar dock skilsmässan.
Hur det blir framöver beror på valutgången. Samarbete i opposition är inte intressant. Däremot om de får vara med och styra.
– Det är S och MP som vi står närmast så det är naturligt att samarbeta med dem, säger hon.
När de styrde tillsammans förra gången tvingades V acceptera en upphandling av äldreboenden. Får de makten igen skulle de helt vilja säga nej till sådana förslag, men Peter Karlberg aktar sig för att vara helt kategorisk:
– Det kan ju finnas teoretiska situationer när även ett kommunalt boende inte fungerar och behöver en annan lösning, säger Karlberg.
Recensionen av Alliansstyret blir "sådär". De lyfter kommunalrådsbyten, att man fått backa på privatiseringsförsök, hanteringen av Skogsborg och bolagiseringen av Platen.
– Platenfrågan har pågått hela mandatperioden, men nu fegar de ur, säger Roxvret och syftar på Alliansens beslut att lägga ner utredningen.
– Det blir lite oseriöst att säga sig ha en lösning och sedan inte göra den bara för att vi andra inte är med på det, fortsätter hon.
Är det inte demokratiskt att söka enighet i stora frågor?
– Vi ville ta in åsikter från partier, fastighetsägare och hyresgästföreningen. Men de sa nej, säger hon och påpekar även Alliansens ointresse för deras förslag om ett icke-vinstdrivande bostadsbolag.
De är glada att förslaget inte drevs igenom, men är övertygad om att Alliansen återkommer till det för att hantera investering i simhall, boenden och skolor.
– De har inte pengar för att föra den politik som de gör och satsa med olika företag som Serneke och Point Properties, säger Karlberg.
Oavsett styre krävs ökade intäkter för kommunen. V ser en skattehöjning som mest realistisk.
– Vi är inte glada över det, men det är verktyget som finns. Vår budget hjälper de som har det sämst. De som tjänar mest måste betala mer, säger Rebecca Roxvret.
Helst vill de reformera hela svenska skattesystemet. Går inte det måste ändå Motala justera skattesatsen. Samtidigt vill de vara en attraktiv kommun och locka nya skattebetalande invånare. Och så vill man prioritera.
– Alla vill prioritera kärnverksamheterna. För mig handlar det om att stärka välfärden och hjälpa de som har det sämst. Då ingår kanske inte grandiosa stadsutvecklingsprojekt, säger hon.
Men tanken är väl att projekten ska locka nya invånarna?
– Ja, men det får inte drabba de som har det sämst ställt, säger hon.
V är redo att sänka ambitionsnivån i satsningarna och önskar politiskt långsiktiga överenskommelser över mandatperioder. Samtidigt menar de att kommunen faktiskt kan låna mer pengar. Än är man "bara" halvvägs till smärtgränsen.
– Och hade vi fått igenom en skattehöjning så hade det kunnat bygga upp ett eget kapital till investeringar, säger hon.
I budgetförslaget föreslår de 55 öre mer i skatt. Enligt Roxvret kan det dock röra sig om 75 öre.
Om inget annat görs krävs skattehöjningar på flera kronor till år 2040. Är det okej?
– Där säger jag nej, säger hon och kräver även effektivisteringar.
Men de tror inte på snabba effekter. Och påpekar att många åtgärder snarare kostar initialt.
En skattehöjning anses bara hjälper kortsiktigt. Så måste man spara igen. Är det en bra lösning?
– Vi vill kombinera skattehöjning, effektivare arbetssätt, återhållsamhet med investeringar och att prioritera. Men man måste våga satsa också, säger hon.
En skattehöjning drabbar även de med lägre inkomst. Hur tänker ni där?
– Ja, så en del av höjningen måste gå till att hjälpa de som har det tufft, säger hon.
V vill avsluta avtalen med privata hemtjänstutförare och återta äldreboenden från entreprenader – upplägg som de menar dränerar kommunens ekonomi.
– Vi tror det blir en effektivisering när allt samlas i kommunal regi istället för att tjänstemän ska följa upp och granska de privata aktörerna. Vem vet hur mycket resurser som gått åt för att styra upp Nämndemansgatan, säger hon och fortsätter:
– I skolan vill Alliansen ha stora enheter. Men i hemtjänsten vill man ha en massa olika utförare och så ska kommunens personal zick-zacka mellan dem. Det går inte ihop.
V:s medicin är att förstärka och tillföra medel. Socialnämndens återkommande underskott menar de tyder på att nämnden får för lite pengar.
– Men man måste också jobba med effektiviseringar, säger Karlberg och påpekar att runt millennieskiftet, när V:s Anders Andersson styrde nämnden, gick den nästan plus.
De kommer in på Alliansens hantering av revisionskritiken om nämndens ekonomi.
– Det blir sandlådenivå. När de var i opposition tyckte de att underskotten var ett jätteproblem, nu är det bara kaffepengar. Inse att socialnämnden har för lite resurser, säger Roxvret.
Om V styrt skulle de skött Skogsborg annorlunda och behållit ungdomsgården Hallen. Och så är det bandyhallen. Den skulle byggts på befintlig plats billigare och snabbare.
Då skulle det inte bli bostäder där?
– Nej, men varför ska vi bygga bostäder mellan järnvägen och en trafikled, säger Karlberg.
I juni var frågan på kommunstyrelsens bord. Men då nobbade V förslaget att överge riksväg 50 och bygga vid kanalen.
–Vi saknar svar om ekonomin för ett bygge på befintlig plats och vi tror inte att det går fortare om man i dag skulle bygga där, säger han.
De gläds åt enigheten om behovet av blandad bebyggelse för att motverka segregation. Men annat upprör.
– Något som varit riktigt dåligt är diskussionerna om slöjförbud, språktest och att asylsökande inte får bo i vissa områden. Det misstänkliggör och skambelägger, säger Roxvret och fortsätter:
– Vi vill jobba med integration. Istället för att kräva prov vill vi erbjuda utbildning så att man lär sig språket.
I bostadspolitiken kräver de ännu större insatser för att bygga billigare för de som inte har råd.
– I takt med att företagens intresse ökar att bygga i Motala så måste vi ställa sådana krav, säger hon och vill att det även gäller Platen.
Egentligen vill de inte ge några vallöften. De räknar inte med egen majoritet och makt nog att lova något. De kan bara "jobba för" olika saker. Men vallöften finns likväl; spara en miljon på politikerarvoden, sex timmars arbetsdag, avskaffa delade turer, läxfritt, mindre barngrupper och fler skolbibliotek. Och värna landsbygdsskolor.
– Vi vill rädda kvar förskolor och lågstadier. I den åldern behöver man vara nära hemmet, säger hon.
Därför tar V ställning för en F-3-skola i Österstad framöver.
Ni var med och lade ner Godegårds skola. Där var betydligt större avstånd. Hur resonerar ni?
– Där var betydligt färre barn, säger Karlberg.
Partiet vill jobba ännu mer aktivt för att avskaffa delade turer i omsorgen. Alla partier står bakom idén, men V känner oro för att satsningen skrotas om sparkraven ökar.
Vad kostar det?
– Ingen har räknat på det. Det har nämnts 116 miljoner, men det blir inte det. Man kan hitta schemalösningar, säger Karlberg.
– Man sparar också när fler blir intresserade av sådana jobb, personalen friskare och sjuklönerna sänks, tillägger Roxvret.
Mer personal, kortare arbetsdagar och inga delade turer. Hur har ni råd?
– Det finns pengar att hämta på att satsa på personalen. Det kostar enorma summor att nyrekrytera och ständigt lära upp vikarier. Att inte satsa har också sitt pris, säger hon.
Avslutningsvis vill V tala om miljön där de tycker att det hänt för lite.
– Vi vill flytta pengar från bilvägar till cykelvägar och satsa på solceller på fler byggnader, säger hon.
De vill se fler ängsmarker på kommunens grönytor och en ätbar park med fruktträd och bärbuskar som medborgarna får plocka av.
– Det vore väl kul!, säger hon.