– Vi ligger jättedåligt till när det gäller bredband.
Det säger Liberalernas Kjell Fransson efter att kommunstyrelsen sagt sitt om kommunens nya policy för it-infrastrukturen. Och siffrorna talar sitt tydliga språk. Regeringen har satt som mål att 95 procent av alla hushåll år 2025 ska ha tillgång till bredband. 2015 var siffran för Motalas landsbygd fyra procent. Sedan dess har ytterligare omkring 500 hushåll fått bredband, men man är ändå långt ifrån målet.
– Läget på landsbygden är bekymmersamt. Problemet är att det inte finns någon marknad för företagen och det kostar för mycket för enskilda att ansluta sig på landsbygden, säger kommunalråd Camilla Egberth (S).
Den nya planen som slutgiltigt ska klubbas av kommunfullmäktige ska lägga upp hur kommunen ska jobba med frågorna fram till 2020. I arbetet vill man lyfta fram Klockrike som ett gott exempel. Där har byborna gått ihop och genom bygderådet sökt bidrag för bredbandsutbyggnad.
– Så behöver nog fler göra, säger Camilla Egberth.
Kjell Fransson menar dock att kommunen måste vara beredd att gå in med pengar. Nackdelen är att om kommunen går in med pengar kan man inte söka de bidrag som exempelvis bygderåd annars kan göra.
– Egentligen tycker jag att det behövs ett annat statligt regelverk kring det här med tanke på att staten sätter upp sådana här mål. Men det kan bli så att kommunen måste gå in och stötta mer, säger Camilla Egberth.