– En stor faktor är att hyrpersonal kan välja sin arbetstid. De kan säga att "jag vill inte jobba de här helgerna eller de här passen". När vi är så hyrberoende blir vi väldigt bakbundna, säger Karin Franzén, verksamhetschef på Medicinska specialistkliniken och förklarar att hon helst skulle vilja anställa för att kunna utveckla enheterna tillsammans.
Enligt personal på LiM har hyrsköterskor ibland haft förtur vid schemaläggningar?
– Du kan ha rätt i det du säger, men det är något vi absolut försöker att motverka, säger Karin Franzén.
Hon förklarar dilemmat i just schemaläggningen. När personalbehovet är så stort återstår "inget annat alternativ" än att tillgodose önskemålen.
– Men vi är också väldigt medvetna om det och gör allt vad vi kan för att vara de som ställer kraven mot hyrbolagen, för vi är så angelägna om vår egen personal. Vi vill inte säga "välkomna, ni får välja hur ni vill jobba" utan vi försöker styra och säga att: "här har vi behoven" – och lite pressa dem också.
Karin Franzén säger även att anställda som slutar inom regionen, för att gå över till hyrverksamhet, har en karenstid på ett år innan de får komma tillbaka igen.
– Annars är risken att man slutar här idag och kommer tillbaka som hyr i morgon. Det skulle bli jättedåliga signaler för dem som arbetar.
I april fattade regionstyrelsen beslut om 16 olika insatser som är tänkta att stärka arbetet med kompetensförsörjning av 24sju-verksamheterna.
Enligt Alexander Höglund (L) förste vice ordförande, har flera av dessa redan påbörjats och målsättningen är att samtliga ska ha implementeras innan årets slut.
– Insatserna ligger inom fälten rekrytera, behålla och se till så att man kan vara kvar längre i arbetslivet, säger han.
Höglund nämner också att det inom Kommunals avtalsområde är klart att undersköterskor ska få en procent extra utöver den ordinarie lönerevisionen för 2023.
Hur ser du på att behovet av hyrsköterskor är så stort?
– Det har varit ett väldigt tufft första halvår. Efterdyningarna av pandemin, vi har många som är trötta, vi har långa vårdköer som behöver betas av och som läget är har vi varit tvungna att ta in hyrpersonal. Men att hålla den nivån är inget som vi från politiken eller vår verksamhet önskar, säger Alexander Höglund och framhåller att det handlar om är en nationell trend.
Vad tänker du om att hyrsköterskor i större utsträckning kan påverka sina scheman?
– Vi vill ju så klart att våra fast anställda medarbetare ska sättas främst och det pågår olika arbeten med schemaläggningssystem som ska ta individuell hänsyn till medarbetarnas önskemål i ökad grad. Det är ett arbete som måste fortsätta.
Kan du se att fast anställda kan uppleva villkoren som olika?
– Ja absolut och det är något vi jobbar med.
Alexander Höglund säger också att målet är att få till en nationell upphandling av bemanningsföretag. Detta för att det ska finnas gemensamma villkor och olika kvalitetsparametrar för samtliga regioner att enas kring.
– I dag kan det till och med bli så att regioner ställs mot varandra. Så det är väldigt bra om det här samlade greppet kommer på plats, så att man inte konkurrerar mellan varandra. Men frågan är väldigt svår, för ofta handlar valet om att få in en hyrsköterska – eller inte någon alls.