Kommunen har under många år fått frågor angående bryggorna i Pariserviken. Nu har tingsrätten avgjort att fyra av de fem fastighetsägarna har rätt till sina bryggor.
Bryggorna i Pariserviken har varit omstridda i många år. Fastighetsägarna säger sig ha rätt till sina bryggor medan andra anser att de inte har det.
I februari 2022 valde Motala kommun att låta domstol avgöra om ägarna till fastigheterna hade rätt att ha bryggorna på kommunal mark eller inte. Nu har domarna kommit. Dessa visar att fyra av fem stugägare har det.
– Otrolig lättnad, säger Gunilla Brunell som äger en av stugorna, om domen.
Det som tvisten handlat om är var vattenlinjen för Vättern gick när tomter styckades av 1917 respektive 1926. För de fyra fastigheterna framgår att vattenlinjen gick vid tomtgränsen. Vilket innebär att den som ägde fastigheten också hade rätt till att anlägga en brygga. Tingsrätten anser att de fyra fastighetsägarna har rätt genom den så kallade legalrätten, i jordabalken och lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV. Lagar som inte fanns 1917 men som ska gälla retroaktivt enligt tingsrätten.
– Vi är tredje generation i vår stuga och det känns som om det alltid varit oklart vad som egentligen gällt från kommunens håll även om vi känt att vi visste. Men nu är det jätteskönt att vi kan få ha kvar vår brygga, säger Ebba Fox som äger en av de andra stugorna.
Kommunen äger marken vid Pariserviken sedan 1935, utöver de delar som redan då och även senare sålts av till privata ägare. Men enligt kommunen finns inga skrivningar om rätt till bryggor. Medan fastighetsägarna uppger att bryggor funnits långt innan 1935.
– Det är skönt att det vi sagt, som står i de gamla dokumenten, stämmer. Nu har kommunen något att svara när folk hör av sig till dem med frågor, säger Ebba Fox och hoppas också att det ska accepteras att de har rätten både till sin strandtomt och sin brygga.
Kommunen har också hänvisat till att rätten till brygga har med fastighetens behov att göra. Samt att markägaren, det vill säga kommunen själv när det gäller strandkanten, inte ska lida skada av att bryggorna finns. De uppger till tingsrätten att de inte ser något behov av bryggorna då viken är långgrund och med sandbotten samt att det inte behövs båt för att ta sig till och från stugorna. Man ser också att bryggorna hindra allmänhetens möjlighet att röra sig fritt i området.
Tingsrätten håller delvis med om det senare men tillägger samtidigt att det inte handlar om "skada av betydelse" enligt det som anges i LSV.
– Ända sedan morfar köpte tomten 1936 har det varit så mycket. Vi har haft exproprieringshot, det har varit byggstopp som sedan hävdes och sedan detta med bryggorna, säger Gunilla Brunell.
Expropriering innebär att kommunen kunde lösa in fastigheterna och ska ha gällt från 1960-talet och löstes inte förrän i början på 2000-talet.
För den femte fastighetsägaren blev domen dock att de inte har rätt till brygga. Tomtgränsen är längre från Vättern och enligt tingsrätten gäller inte legalrätten i det fallet.
Tingsrättens dom kom den 14 oktober och nu har kommunen tre veckor på sig att ta beslut om de ska överklaga eller inte. Så här långt är de dömda till att betala fastighetsägarnas rättegångskostnader på drygt 430 000 kronor.
Från kommunen säger mark- och exploateringschef Christine Stafström att kommunen ville få saken prövad och nu har den varit i rätten och att de får gå vidare från det.
– Jag har inte hunnit mer än att skumma domarna men behöver läsa dem ordentlig. Först därefter tar vi beslut om hur vi tar detta vidare, säger hon.
Kommunen döms till att betala de fyra fastighetsägarnas rättegångskostnader på sammanlagt 432 816 kronor. En kostnad som enligt Stafström kommer belasta kommunstyrelsens budget. Eventuell överklagan ska göras inom tre veckor.