I ett historiskt stort avtal har byggjätten Serneke, Motala kommun och det kommunala bolaget AB Wettern enats om att gemensamt arbeta med ett stadsutvecklingsprojekt för Gamla Motala Verkstad, marken vid ishallen och vid riksväg 50.
– I ett inledande skede förbinder vi oss till att vi tre parter gemensamt ska utreda möjligheterna för att utveckla de här områdena under avtalstiden. Och vi kommer att jobba stenhårt för att det ska bli något av det, säger Erik Backman (M), ordförande i AB Wettern.
Ola Serneke, grundare och vd för Serneke, menar att de intresserat sig för Motala bland annat för läget vid Vättern och pendlingsmöjligheterna.
– Vi ser att Motala är lite av en glömd pärla, uppger han i ett mejl och fortsätter:
– Vad staden behöver är ytterligare attraktivitet som i sin tur skapar ett större befolkningsunderlag. Det vill vi gärna vara med och skapa tillsammans med kommunen genom att utveckla vissa delar av staden.
Att man lierat sig med en stor byggherre som Serneke var nödvändigt menar Erik Backman och kommunalrådet Annelie Almérus (M).
– Serneke som projektör kan möjliggöra det här. Platen har utvecklat Motala på många bra sätt, men vi vill få in fler aktörer för att få staden att lyfta, säger Erik Backman.
Han jämför med Linköping som bland annat har Michael Cocozzas Botrygg och Norrköping som har Lundbergs.
– Men där tror vi att Ola kan vara möjliggöraren. Det är inte meningen att Serneke ska ha ensamrätt på de här områdena, de ska inte bygga allting, de ska inte äga allting utan det kommer att vara många aktörer med. Och kommunen ska vara en, säger Erik Backman.
Men det innebär inte att Serneke styr stadsutvecklingen, menar de. Annelie Almérus påpekar flera gånger att "kommunen håller i taktpinnen".
– Det är vi som ska utveckla Motala, säger hon.
Lösningen att göra gemensam sak med en byggherre i så här stora projekt är ny i Motala. Att man inte säljer marken direkt till Serneke handlar enligt politikerna just om att ha kvar beslutsrätten.
– Vi får en bättre helhet, säger Annelie Almérus.
Men det finns också en annan strategi. En oro är att få företag skulle våga ta sig an föroreningarna i Gamla Motala Verkstad. Genom en gemensam plan för flera områden och att framöver sälja paket där man kombinerar attraktiva lägen med områden med mer komplicerade förutsättningar hoppas man kunna utveckla även de mer utmanande ytorna.
För kommunen innebär projektet att Motala utvecklas, att det byggs nya idrottshallar och ett ökat bostadsbestånd. Men vad är Sernekes drivkraft? Ola Serneke svarar:
– Grundförutsättningen är såklart att vi går in i projekt som skapar lönsamhet för bolaget, men i detta fall så vill vi även bli en långsiktigt hållbar fastighetsägare.
Han tillägger även att Serneke håller på att bygga upp en fastighetsförvaltningsdel som ska äga hyreshus, skolor, idrottshallar. Där anser han att en bandyarena och ishall passar väl in.
Exakt hur samarbetet med Serneke ska se ut är inte beslutat än. Men i dokument som vi tagit del av talas om att driva det i bolagsform. På direkta frågor uppger dock Almérus och Backman att det är en fråga som ska utredas.
– Om det blir i bolagsform eller i annan form det vet vi inte. Det är vi inte framme vid än. Men det är ju inte meningen att kommunen på lång sikt ska äga alla byggnader inom de här områdena. Men genom vår rådighet kan vi utveckla områdena och styra över vad det blir, säger Erik Backman.
Ola Serneke tycker att idén att låta exploatörer vara med från början, delta i utveckling och ta en del kostnader är positiv.
– Tanken är att detta bolag skall ägas av fler bolag samt kommunen, säger han.
Från kommunens sida är man tydlig med att avsiktsförklaringen med Serneke inte innebär någon exklusivitet likt den i avtalet med Lalandia. Istället trycker man på att det är viktigt att fler aktörer kopplas in.
Har ni andra intressenter i dag?
– Det är ganska många som intresserar sig för Motala just nu med tanke på både Lalandia och Serneke, säger Annelie Almérus, men tillägger att det inte finns något konkret avtalat med någon annan i dag.
Enligt avsiktsförklaringen ska kommunen, AB Wettern och Serneke utreda en gemensam arbetsform för hur områdena ska utvecklas. Kommunen ska även inleda arbetet med detaljplaner och detaljplaneprogram. Beslutat är också att kommunen ska stå för sina egna kostnader.
Vad är det för kostnader?
– Vi står ju för kostnader för exempelvis detaljplaner, men det är ju sådant som man hämtar hem vid en försäljning av marken, säger Annelie Almérus.
Värdet på marken är svårt att säga i dag menar de, men Annelie Almérus förklarar att man ska paketera områdena och erbjuda färdiga detaljplaner för att öka chanserna att få bra betalt.
Så ni har tänkt att det här ska ge intäkter, det ska inte bara gå jämnt upp?
– Så har vi inte tänkt. Det här ger kommunen mycket och skapar uppsidor i attraktiva miljöer. Då flyttar folk hit. Det är ju många delar. Det är ju inte bara att man ska få betalt för sin detaljplan, säger hon.
Samtidigt konstaterar politikerna att intäkter från markförsäljningar kan behövas, bland annat för att betala saneringen av GMV.
Saneringskostnaderna kan hamna hos er. Även om ni kan söka bidrag, kan det här bli dyrt för kommunen?
– Nej, det tror vi inte. Då hade vi inte gått in i det. Men ska vi bara utveckla GMV då blir det enorma kostnader för kommunen och det är en anledning till att det inte blivit av genom åren. Vi har inte haft råd. Därför vill vi ta den här möjligheten nu, säger Erik Backman.
De två politikerna är mycket nöjda över att ha Serneke som partner i projektet och talar varmt om hur företaget förädlar Göteborgs gamla hamnområde en nya stadsdel med Göteborgs första skyskrapa, Karlatornet, som kronjuvel.
– Serneke blir en bra partner för oss eftersom de är duktiga på det här. Och de visar en enorm kärlek och omtanke för Motala. De vill det här. De vill inte profitera på vissa markområden och försvinna härifrån, säger Erik Backman och fortsätter:
– De vill utveckla Motala tillsammans med oss och med andra. Och vi har sett hur de har lyckats med det på andra håll. Så vi tror att de är en bra möjliggörare.
Samtidigt är Motala långt ifrån det enda projektet för expansiva Serneke. I exempelvis Järfälla, Kungsbacka, Lund, Göteborg, Malmö, Dalarna, Helsingborg, Vänersborg och Trelleborg planeras eller pågår bostadsprojekt. I lokala medier över landet finns ytterligare artiklar om satsningar i bland annat Växjö, Umeå och Borås samtidigt som man i våras dragit sig ur satsningar i Landskrona.
Det är ett väldigt expansivt bolag som satsar i många kommuner. Finns det en risk att ni blir en i mängden?
– Det är inte den känslan som vi har. De visar ett enormt intresse för oss och i den dialog som tjänstemännen för sker direkt med vd:n, så det är inte att vi är nedprioriterade på något vis. Vi känner oss definitivt prioriterade, säger Annelie Almérus.
Finns det en risk att de expanderar för mycket?
– Jag har ingen åsikt om Sernekes affärsmodell och hur mycket de expanderar, säger Erik Backman.
Samma dag som vi gör intervjun meddelar Serneke en ny strategi där de betonade att de ska bli bättre på att säga nej till projekt och prioritera stabila kunder, men att man också börjar planera för att bli en internationell aktör. Ola Serneke ser ingen anledning till oro för att Motala inte skulle få plats i deras agenda.
– Projekt som det i Motala har en naturlig plats i vår verksamhet. Vi är inte bara ett entreprenadbolag, utan också en stadsutvecklare. Vi ser projektet i Motala som väldigt attraktivt och där vi har möjlighet att bidra till något riktigt bra, uppger han.
Serneke är ett stort bolag som den senaste tiden varit omskrivet i media. I Linköping pågår en tvist gällande bygget av en ny simhall, i Göteborg har paradsatsningen på Karlatornet stoppats på obestämd framtid och förra årets negativa rörelseresultat följdes upp av att man under årets första sex månader gått back med 220 miljoner.
Ola Serneke menar att stoppet av Karlatornet är tillfälligt och orsakat av pandemin. Han är hoppfull om att de inom kort ska presentera en lösning och tillbakavisar oron över bolagets ekonomi.
– Vi har gått igenom en tuff period ekonomiskt, bland annat påverkat av Karlatornet och en större omorganisation. Men vi har vidtagit åtgärder och har en plan för hur vi ska öka lönsamheten framåt. Vi har dessutom en rekordstor orderbok på elva miljarder och stora tillgångar i mark och fastigheter som ger oss trygghet framåt, menar han.
I en analys i Dagens Industi beskrevs Serneke som stående på "finansiellt bräcklig grund". Men Ola Serneke tillbakavisar bilden.
– Det är så det funkar med media. Ena stunden är det ris, i nästa ros. Men visst påverkar det synen på oss när det bara blir fokus på det negativa och man inte ser helheten. Men det sporrar oss och vi är trygga med vår strategi framåt, menar han och tillägger att de har miljarder i tillgångar och att man åren innan gått bra.
Att Serneke har det tufft ekonomiskt är inget som oroar de två M-politikerna.
– Över tid har de varit stabila, säger Annelie Almérus och Erik Backman flikar in:
– Vi tycker att de har en god soliditet och de muskler som krävs. De är starka och kommer att vara fortsatt starka. De har helt orubbligt velat utveckla Motala. Våra diskussioner har pågått i minst två år och deras intresse har varit starkt.
Annelie Almérus bekräftar att det kommit frågor och kritik gällande Sernekes ekonomi, men hon menar att bolaget bemött det på ett bra sätt. Hon påpekar också att Ola Serneke personligen visat stort engagemang för Motala.
– Ola har lagt mycket tid på att komma hit och prata med oss politiker, med tjänstemän, inhämta fakta och ha en dialog. Han stod ju här i blåjeans i mitten av augusti och pratade för alla oss, säger Erik Backman.
De har trots allt gjort förlustresultat förra året och hittills i år. Hur tänker ni där?
– Att de är ett expansivt bolag. De har en god soliditet. Starka över tid, säger Erik Backman.
Inte heller att bolaget på obestämd framtid stoppas storprojektet Karlatornet avskräcker. Där påpekar politikerna att man inte kan styra vad som händer i omvärlden.
I Linköping ligger Serneke i tvist med kommunala Lejonfastigheter om simhallsbygget för 820 miljoner kronor. De är oense om tillkommande kostnader på 25 miljoner kronor och bygget riskerar att försenas. Men situationen där oroar inte i Motala.
– Linköpings simhall har varit en infekterad fråga länge. Det lägger jag inte så stor vikt vid, säger Annelie Almérus.
Istället menar Erik Backman att det är en fördel att Serneke finns etablerad i närheten.
Båda politikerna påpekar dock att de genom avsiktsförklaringen ändå inte bundit sig att gå in i ett bolag, eller någon annan lösning, med Serneke.
Men hur pass beroende är projektet av Serneke som aktör?
– Vi har inte sålt en kvadratmeter mark och vi har inte förbundit oss mer än att vi gemensamt ska se hur vi ska utveckla området. Det kan landa i att kommunen ska äga 100 procent eller att någon annan ska göra det. Vi vet inte alls vad Sernekes roll är vad gäller ägande och byggande, säger Erik Backman och fortsätter:
– Vi upplever inte att vi tagit några som helst risker med kommunens tillgångar. Inget ligger i deras händer.
Även om det skulle hända något med överenskommelsen med Serneke så är såväl Backman som Almérus övertygade om att stadsutvecklingen ändå kan bli av.
– Vi är så pass långt framme i de här tankarna att då skulle vi försöka gå vidare på något sätt i det här tänket hur vi ska driva projekt och med vilka aktörer. Vi skulle inte släppa den tanken, säger Annelie Almérus.
Erik Backman påpekar att visioner om stadsutveckling funnits i flera år, men att det är först nu som det blir verkstad. Nu menar han att det finns vilja, politisk enighet och byggherrar som kan tillföra kapital.
– Vi skulle ju inte ha råd att göra det här själva, säger han.
Du känner dig helt säker på att det här blir av?
– Absolut. Ingen tveksamhet faktiskt. Är det någon gång som jag varit säker i mitt liv då är det nu.
Vill du ta i så mycket?
– Men vad är alternativet med Motala Verkstad? Det är Sveriges industrihistoria som är borta om vi inte gör något. Men kommunen har inte råd att göra det själva. Då får vi skära ner på vård, skola och omsorg. Med externa medel och lite driv kan vi få till det här. Det är jag fullständigt övertygad om, säger Erik Backman.
Fotnot: Oppositionsrådet Elias Georges (S) har avböjt att kommentera Sernekes ekonomiska situation.