Val 2022
Liberalerna; ett litet Alliansparti men med stor påverkan under mandatperioden. Paradfrågan om ökat underhåll har fått gehör (om än inte så mycket som behövs), fler byggföretag har hittat hit, en reform pågår i äldreomsorgen och Stadsparken återfår sin fontän.
Men det är vad som varit. Nu står partiet inför förändringar. Trotjänarna Kjell Fransson, Maths Andersson och Kenneth Söderman stiger tillbaka och nya namn kliver fram.
– Vi ändrar inte vår politik drastiskt, men vi är många nya på listan så det blir ett nytt avstamp. Sedan är Kjell, Kenneth och Maths kvar som bollplank, säger Sara Ankarberg.
Hon är ny etta på listan, men har funnits med under mandatperioden i bildningsnämnd och fullmäktige. Partikollegan Per Johansson är ersättare i kommunstyrelsen och fullmäktigledamot.
Att L haft stort inflytande har till stor del att göra med de politiker man haft. Kjell Fransson har gjort stora delar av Alliansens budget, Maths Andersson har styrt socialnämnden och Kenneth Söderman var kommunalråd när M hade det turbulent.
– Det är ingen av oss nu som kan gå in och ta sådana roller. Den erfarenheten tappar vi, men vi som tar över nu har inga problem att göra liberalerna hörda, säger Sara Ankarberg.
Riskerar ni att tappa inflytande?
– Det är en realitet som vi behöver jobba med, säger Johansson och påtalar att han som ersättare i kommunstyrelsen varit med i samtal inför stora beslut.
Kan valutgången påverkas av att tre välkända namn trappar ner?
– Jag hoppas att politiken ska tala för sig själv, säger Ankarberg.
En stor fråga för Alliansen är ekonomin. Trots socialnämndens stora underskott under styret menar L-företrädarna att kontrollen och redovisningen nu blivit bättre. Men åtgärder måste till. Höjd skatt är uteslutet. Istället effektiviseringar om 30-50 miljoner kronor per år exempelvis genom digitalisering, något som L drivit.
– Det har redan gett resultat som utbyggnaden av bredband i kommunen, säger Johansson och nämner även nyckelfri hemtjänst och en digital anställningsprocess.
Men det finns också andra ekonomiska utmaningar. L:s Kjell Fransson har återkommande lyft skenande underhållskostnader för gator och fastigheter. Alliansen har tillskjutit mer medel och Ankarberg/Johansson menar att det måste fortsätta.
– Det är ren kapitalförstöring annars. Då försvinner pengar till skola och omsorg, säger Johansson.
Det saknas flera hundra miljoner, varför har inte ännu mer gjorts?
– Det är svårt att hantera allt under en mandatperiod. Planeringen säger att vi behöver styra två mandatperioder till innan vi är i kapp med gatuunderhållet, säger han.
Underhållsskulden för fastigheterna har sänkts genom att lokaler sålts. Men med planer på ett växande Motala behövs även stora investeringar i ny lokaler; äldre- och LSS-boenden, förskolor, skolor och idrottshallar. Önskelistan: 1,7 miljarder bara närmaste åren.
Hur har ni råd?
– Vi måste göra större vinst varje år och se på kommunen som koncern, säger Per Johansson och är inne på den brännande frågan om att nyttja kapitalet i Platen.
Blir man del av en majoritet så blir det någon form av koncernbildning och bolagsbildning av stiftelsens fastigheter. Det trots S, V och MP:s protester om risker för utförsäljning av beståndet och dubbelbeskattning av hyresgäster. Risker som Alliansen tillbakavisar.
– Vi måste göra något. Det är sådana behov nu att vi måste vårda våra skattepengar. Därför måste vi även se vilka verksamheter som vi ska ha och vilka vi kan ta bort, säger Ankarberg.
Hur många fastigheter kan säljas?
– Det får matchas mot de investeringar som behöver göras. Men vi ser fortfarande Platen som en dominerande aktör framöver, säger Per Johansson.
Pengarna i Platen är från hyresintäkter genom åren. Är det rätt att ta dem in i kommunen?
– Man kommer inte att börja missköta boendena bara för att det är en annan organisation. De har fortfarande en långsiktig plan om att rusta och bygga nytt. Det handlar om att tillsammans nyttja resurserna för att göra Motala bättre. Man ska inte utarma eller sko sig, säger Sara Ankarberg.
– Och pengarna är ju till förskolor, LSS-boenden och äldreboenden, tillför Johansson.
Alliansstyret har lånat höga belopp till investeringar. Det trots den kritik som de uttalat mot S/V/MP-styret förra mandatperioden när de gjorde detsamma. Men nu är det skillnad, enligt L. Nu är ekonomikontrollen och redovisningen bättre.
Då ville ni hyra lokaler istället för att bygga själva. Nu ska ni bygga ishallar för nästan 300 miljoner. Hur går det ihop?
– Vi vill ha olika former både för drift och ägande. För hallarna är det mer fördelaktigt att kommunen bygger och äger, men vi kan diskutera driftsformen. Det avgörs från fall till fall, säger Johansson.
Ni gick till val på att inte bygga en bandyhall. Varför gör ni det ändå?
– Saker ändras. Och det blir mer än en bandyhall, säger Sara Ankarberg och menar att det är skillnad nu när en flytt av isanläggningarna frigör ytor för bostäder.
Med investeringar på 1,7 miljarder, har ni råd med hallar för nära 300 miljoner?
– Om vi gör det här så kan vi skapa attraktiva boenden som lockar nya invånare som ger mer skatteintäkter. Allt hänger ihop, säger hon.
Att locka byggherrar till Motala menar de delvis är L:s förtjänst, genom den nuvarande topptrion. Samtidigt konstaterar de att största vinsterna i medborgarnas ögon kanske snarare är andra frågor.
– De synpunkter som kommer rör blomplanteringar på Gamla strömbron eller fontänen i Stadsparken. Där har vi en lista som betas av nu. Småtrivseln har vi drivit hårt. Det kanske inte är de största frågorna, men ändå betydelsefullt, säger Johansson.
Valets viktigaste fråga för L är dock stor; skolan. I valet 2018 lovade de att öppna Godegårds skola och återskapa de särskilda undervisningsgrupperna som fanns i Villa Ekenäs. I Godegård finns åter elever, men SU-grupperna finns inte i den form och omfattning som innan.
– Som skolan har utvecklats i dag utan grupperna har det blivit stora problem. Lärarna får inte fokusera på undervisning, det är stökigt och olika behov kan inte helt tillgodoses, säger Ankarberg.
Elever med särskilt komplexa behov skulle då få mer hjälp genom placering i en SU-grupp. Det skulle även ge lugnare klassrum.
– Vi ser inga problem med att dela upp barn och ungdomar. Alla är olika och lär sig på olika sätt. Annars slår vi ut barn redan som små, säger hon.
Finns det en risk att de eleverna ses som problem?
– De mår ju inte bra i dag. Det skulle ge dem lugn och anpassad undervisning, säger hon och menar att ungas mående kan kopplas till skolan och att elevhälsan därför ska utökas.
Även för särbegåvade barn ser man liknande problem och kan tänka sig särskilda grupper, men då i enskilda ämnen.
Nedläggningen i Godegård menar L sköttes dåligt. Därför menar Sara Ankarberg att det är viktigt att diskussionen om framtiden för Österstad skola nu sker i en "schysst process". Exakt var L står vill man inte gå in på.
Är ni beredda att lägga ner en skola?
–Vi behöver säkra att det blir en bra skola och samordna så att det blir bra sett till helheten, säger hon.
Det är inte bara i Motala som det är maktskifte. Nationellt har Nyamko Sabuni ersatts av Johan Pehrson samtidigt som man bytt samarbetspartners och fått förklara diverse uttalanden.
– Det som sker nationellt kan man tro sker här också. Så är det inte. Vi har inte sökt stöd hos S bara för att man slöt januariavtalet på riksplan, säger Sara Ankarberg som ändå ser att väljarna kan bli förvirrade.
Är ni oroliga att dåliga opinionssiffror nationellt ska påverka här?
– Lokalt brukar vi ligga högre än nationellt, men självklart påverkar det. Ett förtroende får man inte tillbaka hur fort som helst. Vi kan bara marknadsföra vår politik och göra så gott vi kan, säger hon.
En stor fråga för L har varit relationen till SD. På riksplan har man öppnat för samarbete, men i Motala har man nöjt sig med att hålla SD informerade och inte förhandlat med dem.
– Vi lever i en demokrati, vi kan inte bortse från dem. Alla har rätt att tycka vad de vill, säger Ankarberg.
Är ni beredda att samarbeta också?
– Jag skulle ha svårt för ett rent samarbete, men vi kan söka samförstånd i vissa frågor, säger Johansson och menar att de redan i dag stämmer av med alla partier inför fullmäktige.
Skulle Alliansen spricka är de därför beredda att diskutera med alla partier. Att bilda ett styre anses dock ändå svårt tillsammans med ”ytterlighetspartierna” SD och V.