En växande kommun är viktigt för att klara framtidens välfärd enligt Elias Georges (S), oppositionsråd och Mark Henriksson (M), ordförande i kommunstyrelsen, och för att nå 50 000 invånare finns det mycket att jobba med menar de båda.
Att kommunen planerar för möjlighet till byggnation av upp emot 5 800 bostäder och till det har målet 50 000 invånare år 2040 har vi berättat om i tidigare artiklar. Men frågan är varför? Och hur? MVT satte sig ner med kommunpolitikerna Mark Henriksson (M) och Elias Georges (S) för att ställa just de frågorna.
Henriksson börjar med att säga att det handlar om att skapa ett attraktivt Motala för alla åldrar.
– Jag vill att Motala ska vara en kommun som man tittar på, en plats där man vill bo kvar och där man vill leva sitt liv. Tittar man på Motala idag, med det invånarantal vi har, så är Motala lite för litet för att skapa den stora attraktionskraften, kopplat till näringsliv, handel och nöjen.
Enligt Henriksson handlar om att skapa tillväxt och utifrån det få en växande stad, både med arbetstillfällen och det kommunala utbudet, och genom det skapa attraktivitet.
– Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv handlar det om att skapa en bra, trygg och kvalitativ välfärd. Ett näringsliv som mår bra och att vi kan attrahera nya aktörer till vår stad. Vi har ju ett fantastiskt gott geografiskt läge, säger Georges.
Just läget med Vättern, Varamon, skogar i norr och slätten i söder, är det som gör Motala till just Motala menar de båda två.
För att växa är arbetet med detaljplaner och bostadsbyggande prioriterat. Båda är tydliga med att kommunen inte får hamna i samma situation som efter förra lågkonjunkturen. Då halkade Motala efter, i förhållande till andra kommuner, för att man inte hade detaljplaner klara när det vände. Nu ser läget annorlunda ut och Georges tar detaljplanen för Norra Bråstorp, etapp tre, som exempel. En plan som inbegriper 55 hektar och upp emot 2200 bostäder.
– Det kan tyckas som att det är en hög ambitionsnivå och hög svansföring att göra den. Men ponera att vi får ett gynnsamt läge, att vi kan kommunicera ut vårt geografiska läge, så är det helt rätt, säger han.
Politiskt är de inte överens om alla detaljplaner som görs, Georges lyfter Kanalstråket och Tegelviken som exempel. Men de anser båda att det är viktigt med en blandad bebyggelse. Henriksson anser att det krävs en förändring mot idag.
Tegelviken är ett av flera områden där detaljplaner görs men där S och M inte är överens om byggnation av bostäder eller inte.
– Vi har en överrepresentation när det gäller hyresrätter. 44 procent av vår bostadsmarknad är hyresrätter, vilket ligger över rikssnittet. Tittar man på bostadsrätter har vi nio procent och rikssnittet är 20. Att vi ligger i underkant på bostadsrätter tror jag påverkar Motalas utveckling, säger han.
Georges är tydlig med att allmännyttan, med sina hyresrätter, är viktig men även han ser behovet av fler bostadsrätter för att skapa just den blandning som behövs för att skapa attraktivitet.
Men för att titta på Motalas framtid anser Henriksson att man måste se det i ett större perspektiv. Han förklarar att Östergötland ligger på fjärde plats i tillväxt i landet.
– Linköping är lokomotivet men de har svårt med sin bostadsförsörjning över tid. Jag tänker nästan att vi i Motala har ett ansvar att se till att Linköpings utveckling kan fortsätta. Att kranskommunerna bör ha en markreserv så fler kan flytta till våra städer också.
– Till halva boendekostnaden, fyller Georges i och får medhåll.
Görs det tillräckligt med detaljplaner i kommunen?
– Det handlar om att skapa en palett och jag tror att det är viktigt att hitta de attraktiva områdena. För varför ska man välja Motala, det är som Elias säger – ett naturskönt läge och mycket mer, säger Henriksson.
Bara i och runt Motala tätort finns ett stort antal detaljplaner, både sådana som har antagna och de som är på under arbete, som ge stora möjligheter för bostadsbyggande.
Samtidigt är attraktivitet mer än boende. Georges och Henriksson kommer in på utbildning och satsningen på Campus Motala i samverkan med universitet och högskolor som en viktig del. En del där Lina Bjerke, universitetslektor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, varnar för risken att ”utbilda bort” invånare om näringslivet inte är med på tåget.
– Vår tanke med Campus Motala är just att det ska vara en kompetensförsörjningshub. Genom att Tillväxt Motala har gjort en inventering hos näringslivet, vad de behöver, har vi en tydlig dialog med vuxenutbildningar för att kunna tillgodose näringslivets behov samtidigt med det kommunala behovet, säger Henriksson.
De ser också en möjlighet att locka studenter från Vadstena, Mjölby, Ödeshög och Askersund.
– Och de kanske väljer Motala sen och vi får en naturlig inflyttning. Jag vill att vi ser det ur ett sådant perspektiv, att vi inte utbildar bort utan att vi utbildar in, säger Georges.
För att göra ett lokalt Campus riktigt bra anser Henriksson att det krävs förändringar från statligt håll.
– Statliga medel går nästan bara till universiteten, vilket vi tycker är fel. Staten borde möjliggöra för decentraliserade utbildningar. Det borde finnas en styrning istället för att det är universiteten som själva väljer, säger han och får medhåll av Georges.
Elias Georges (S) kommenterar de snabba omställningar som vissa Motalaföretag gjorde under pandemin och menar att det visar på innovation och en framåtvilja som inte bara fanns då utan även för framtiden. "Jag tror att vi kan skapa framtidens nya gröna jobb i Motala", säger han bland annat.
De ser samtidigt att ett Campus Motala är en möjlighet till spetskompetensutbildningar, bland annat för att möta grön omställning och cirkulär ekonomi.
– Jag tror att vi kan skapa framtidens nya gröna jobb i Motala. Vi är på väg med arbete med cirkulär ekonomi, se på Svensk Plaståtervinning, säger Georges och fortsätter:
– Nu har man tittat mycket norr ut när det gäller omställningen, men vi har det även här i Motala och det finns förutsättningar för mer. Motalaborna är väldigt innovativa, vilket visade sig under coronapandemin.
– Grön omställning är superviktigt. Sen får vi inte glömma det näringsliv vi redan har, vi ökar i arbetsställen och blir vi fler medborgare kommer det att skapas fler arbetstillfällen och en större marknad, säger Henriksson.
De är båda noga med att kommunen lagt ut näringslivsarbetet på Tillväxt Motala men att det är täta dialoger mellan politiker, tjänstepersoner och Tillväxt Motala.
– Men kommunens uppgift är att säkerställa att det finns en detaljplansberedskap, det är en viktig roll och att vi har bra boende och den regionala kontexten med infrastruktur, säger Henriksson.
Motalabron är en viktig del i infrastrukturen som tillsammans med pendeltågen och framtiden dubbelspår till Örebro ger fördelar för Motalas framtid menar Henriksson och Georges.
När det gäller infrastrukturen nämner de Motalabron, Östgötapendeln samt dubbelspåret mot Örebro.
– Örebro har en väldig tillväxtresa, sett som region, och 2031 är dubbelspåret klart. Och med 40 minuter till Linköping och en dryg timme till Norrköping så vore det tjänstefel att inte ta fram detaljplaner för bostäder i Motala, säger Henriksson.
– Ser vi regionalt så vill jag hävda att vi sticker ut. Att kunna bo billigt, i förhållande till Linköping till exempel, och ha arbetsmarknadsområde Örebro, Linköping, Jönköping och med tre universitet, wow, säger Georges.
Och även om cirka 7 000 personer pendlar ut från kommunen för att jobba så är det också cirka 3000 som pendlar in. Något som kan ses som en tillväxtmöjlighet tror de båda.
– Motala har en fantastisk styrka i sitt näringsliv. Vi har många spännande företag som växer och som kommer behöva nyrekrytera. Jag tror att det också är en stark motor för att kunna få in fler boende, säger Henriksson.
Kommunens mål om 50 000 invånare 2040 är en fråga i sig. Kommer kommunen nå dit? Statistiska centralbyråns siffror visar inte på det, inte ens till 2070.
– 193 av Sveriges 290 kommuner backar i befolkningstillväxt, men Motala står still. Vi ökar inte men minskar inte heller och det tycker jag är ett styrketecken, säger Henriksson.
Motala kommuns vission är att nå 50 000 invånare till 2040. En siffra som SCB, Statistiska centralbyrån, inte ser i sin framtidsprognos.
Kommer vi klara 50 000-målet?
– Jag tror absolut att målet kan nås, säger Henriksson men inte när.
– Just nu är vi inne i en lågkonjunktur och det har satt stopp för bostadsbyggnationen i hela Sverige. Det gör att vi måste revidera prognoserna men samtidigt tar det inte bort Motalas styrkor i ett längre perspektiv, tillägger han.
Georges kommer in på tiden då Electrolux, Luxor och andra stora företag lade ner.
– Men trots det så har vi behållit vår befolkning och vad står det för? Jo, att vi ändå gjort ett gott jobb, folk har valt att stanna kvar, bildat nya bolag. Alla dessa avknoppningar har gjort att vi är mindre sårbara vid lågkonjunkturer. Och tillsammans med en grön omställning och cirkulär ekonomi tror jag är lite av framtidsnyckeln för Motala, säger han.
Varamon, Vättern, skogar i norr och slätten i söder tillhör de naturvärden som gör Motala unikt och attraktivt anser både Elias Georges och Mark Henriksson.
Kan man locka fler invånare bara med natur, lagom långa pendlingsavstånd och Vättern?
– Vi behöver kunna erbjuda en kommunal välfärd och omsorg, som är i toppklass. Det gör att folk attraheras. Där gör vi, liksom ganska många, tuffa omställningar nu med syfte att vi ska kunna hålla en kommunal service av hög kvalitet över tid. Och vi är inte riktigt framme. Vi brottas fortfarande med skolresultat och andra bitar, säger Henriksson.
– Jag tror att det gör skillnad när man väljer boendeort. Hur ser skolresultaten ut, finns det bra vård att få när man blir äldre, hur ser omsorgen ut? De bitarna är jätteviktiga, säger Georges och tillägger att kommunen måste vara en attraktiv arbetsgivare men också en arbetsgivare som ger möjligheter.
– Jag tänker närmast på regionens varsel på 900 tjänster. En del av dem är Motalabor och då tycker vi från Socialdemokraterna att här måste vi kunna locka till oss arbetskraft som blir ledig.
"Jag tänker nästan att vi i Motala har ett ansvar att se till att Linköpings utveckling kan fortsätta. Att kranskommunerna bör ha en markreserv så fler kan flytta till våra städer också", säger Mark Henriksson (M)
Varför ska Motala växa?
– Vi socialdemokrater är övertygade om att vi behöver tillväxten för att kunna erbjuda en god och kvalitativ välfärd, en stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. När fler väljer att bo och leva i Motala ökar skatteintäkterna, företag vill etablera sig här och skapar arbetstillfällen. Attraktiviteten för Motala ökar och bidrar till att trygga kompetensförsörjningen för kommunen, regionen och våra lokala företag. Tillväxt och välfärd är två sidor av samma mynt helt enkelt, säger Georges.
– En kommun kan växa eller minska. En växande kommun bidrar till att fler företag kan etablera sig. Det skapar en levande kommun med möjligheter till ett större utbud, både då det gäller arbetstillfällen och nöjen. Det skapar ett större kommunalt handlingsutrymme och en större attraktionskraft. Därför skall Motala växa, säger Henriksson.
Sett utifrån era respektive partier, vad är det absolut viktigaste för att Motala ska växa?
Elias Georges (S) och Mark Henriksson (M) ger sina tankar på hur Motala ska växa och nämner tillväxt, välfärd och mod att utmana är viktiga delar.
– Vi ska vara ett Motala som man ska vilja flytta tillbaka till. Vi ska kunna möta kompetensbehov med bra kommunikationer. Våra företag ska ha det gott och vi ska även ha ett rikt föreningsliv. Det absolut viktigaste – att vi har en stark välfärd, säger Georges.
– Om jag ska välja en sak som sticker ut så är det att vi måste våga utmana. Därför blir exempelvis Kanalstaden en så viktig del för att skapa attraktion tillsammans med natursköna områden som Djurkälla exempelvis. Och så måste vi få fler bostadsrätter, bredda utbudet av boendemöjligheter, säger Henriksson.