I snart ett halvår har Therese Karlsson varit tvungen att bo hos sina föräldrar. Anledningen till det är att boendena inom LSS i Motala kommun är fullbelagda.
– En vuxen människa ska inte behöva bo hos sina föräldrar, säger Britt-Marie Karlsson, mamma.
När förhållandet med Thereses sambo tog slut och hon blev tvungen att flytta ut, fanns det inget annat alternativ för henne än att flytta hem till sina föräldrar.
– Vi hade inget val, vi kunde ju inte låta henne bo på gatan, säger Roger Karlsson, pappa.
Tidigare har hon haft en egen lägenhet på ett serviceboende men eftersom hon flyttade och fick boendestöd på sin nya adress har någon annan fått flytta in i lägenheten.
– Socialförvaltningen tyckte vi kunde ta hand om Therese tills man hittar ett serviceboende till henne. Men vi tycker det står helt stilla, vi hör ingenting från dem, säger Britt-Marie.
På grund av ett trauma i tidig ålder bodde Therese hemifrån redan som sexåring. Så att nu få flytta till sina föräldrar som 31-åring har varit en stor omställning. Therese berättar att situationen påverkar henne så mycket att hon tidvis måste vara inlagd på psykiatrisk avdelning. Hon är även fortsatt inskriven även om hon befinner sig hemma hos föräldrarna.
– Jag måste ha mitt egna ställe, jag klarar inte det här annars. Dom tar det inte på allvar, säger Therese.
Therese berättar även att LSS-boende vore det säkraste alternativet för henne eftersom det då finns personal tillgänglig i samma hus som den boendes egen lägenhet.
Enligt familjen har situationen inneburit ekonomiska påfrestningar då de inte får något stöd av kommunen.
– Therese har inte mycket i bidrag så vi kan inte ta mycket betalt av henne. Vi får ingen ersättning av kommunen för att vi har Therese hemma och vi har inte oändliga ekonomiska tillgångar, säger Roger.
– Det enda svar vi fått är att det kan ta tid och att det inte finns några boenden lediga, säger Britt-Marie och fortsätter:
– Vad skulle de gjort om vi inte fanns kvar i livet?
För att få plats hemma i föräldrarnas lägenhet i Charlottenborg får Therese sova på soffan.
– Vi kan ju inte ta på vårt ansvar att det inte händer Therese något. Det är fruktansvärt jobbigt för oss alla, både psykiskt och fysiskt. Det här fungerar inte i längden, säger Britt-Marie.