Val 2022
I valet 2018 önskade SD att bli vågmästare. Önskan gick i uppfyllelse, men blev inte som man tänkt sig. Övriga oppositionens ovilja till samtal begränsade manöverutrymmet – och chansen till en enad opposition.
– Jag tror att de partierna skulle få igenom mer om de pratat med oss. Men vi har också haft svårare att få igenom vår politik, säger Marcus Lejonqvist.
Alliansen har varit mer öppen. Men inte heller den relationen är SD helt nöjd med.
– Vi känner att det mer är för deras vinning som de vill träffa oss. Känsliga frågor vill de gärna diskutera och veta om de kan gå vidare med. Det är bra, men ofta ger det inget tillbaka till oss. Det är envägskommunikation, säger han.
Ändå anser de att vågmästarrollen fungerat bra. SD har kunnat att stärka sin grupp och få mer erfarenhet.
– Och vi kan ta ställning för vår politik. Vi behöver inte anpassa oss, säger Lejonqvist.
Har ni fått ge bort er röst när ingen förhandlat med er?
– Inte alls, tvärtom. Vår röst blir stärkt. När vi får igenom vår politik så är det på allvar.
När har då SD fått igenom sin politik? Registerutdraget svarar Marcus Lejonqvist. SD ville ha krav om utdrag ur belastningsregistret vid nyanställningar i äldreomsorgen. Alliansen sa ja, men backade eftersom det saknades lagstöd. När SD ändrade kravet till en frivillig fråga fick de till slut igenom det.
Gällande samarbeten har Marcus Lejonqvist två alternativ:
– KD driver bra politik som vi tycker om. M är lite längre ifrån oss. De är lite för liberala i Motala och länet. Men de har bra företrädare. Det är viktigt i ett samarbete.
S, V och MP däremot får ”nej”, ”nej” och ”totalt nej”. L kan få vara med på en kant. Maria Persdotters (C) tydliga markering mot SD utesluter även dem.
Vad tänker ni om att flera partier inte vill samarbeta med er?
– Det får står för dem, säger Marie Halldan.
SD har haft stök internt. Hot om uteslutning gjorde förre gruppledaren till vilde. Sedan slutade han helt.
– Det interna håller vi internt i partiet. Vi kommenterar inte alls, säger Lejonqvist men intygar att läget nu är lugnt.
SD-politikerna i Motala har dock blivit färre, bland annat genom ett dödsfall, två som flyttat och avhopp. Det har gjort att en SD-stol i fullmäktige nu är tom.
Hur ska väljarna tänka när rösterna då inte får någon funktion?
– Det är självklart tråkigt, men är inget som vi kan styra över, säger Lejonqvist och lyfter att läget blev skarpt först i slutet av mandatperioden.
Men målet är att växa. Nu finns tretton namn på listan mot elva 2018.
Ser ni någon risk för tomma stolar även framöver?
– Det hoppas jag verkligen inte, säger han.
Partiet har inte fått igenom så mycket, men nu finns flera nya vallöften. Som en kvinno- och mansjour i kommunal regi då dagens jourer anses för ideologiska.
– De säger själva att de är feminister, säger Marcus Lejonqvist som inte vill kalla sig feminist eftersom det är en ”vänsterideologi” som särskiljer män och kvinnor.
Flera av löftena rör landsbygden, som sänkt hastighet i Nykyrka och Karlsby samt att slopa avgifterna för torghandeln för att gynna lokala odlare och ge mer liv i stadskärnan.
En fråga som ”sticker ut” är medborgarkontor i Borensberg där man kan lämna in blanketter, få svar på frågor och läsa fullmäktigebeslut.
– Som ett litet kommunhus, säger han.
Flyttar ni dit tjänstemän också?
– Nej. Det handlar om en person i synergi med biblioteket. Då kan man öka öppettiderna där, säger han.
Att lägga ner Österstad skola går man inte med på. Istället är man redo att skjuta till pengar.
– Skolan är viktig för orterna. Visar politikerna att de vill ha kvar skolan så ökar intresset bland byggherrar. Man skapar förutsättningar, säger Marcus Lejonqvist.
Det finns en skola i Österstad, men få intresserade byggherrar.
– Politikerna har kanske inte visat tillräcklig vilja. Men att utreda en skolnedläggning visar ju något helt annat, säger han.
Kommunens tuffa ekonomiska situation är bakgrunden till idén om en effektivare skola i större enheter. Årligen behövs 30-40 miljoner sparas. SD:s förslag är istället färre fordon, sänkta förenings- och kulturbidrag, färre vikarier och att slopa delade turer i omsorgen.
Att ta bort delade turer anses dyrt. Hur löser ni det?
– Över tid är det en investering, säger Lejonqvist men saknar svar på hur de ska lösa en initial kostnadsökning.
Kommunen har en miljardlista med investeringar; skolor, förskolor, äldreboenden. Alliansen vill därför ha en kommunkoncern och nyttja Platens tillgångar. S, V och MP säger helt nej, men SD vill inte ge besked. De saknar svar på vissa frågor och undrar hur hyresgästerna påverkas. Men samtidigt ses Platen som en för dominerande hyresvärd.
– Vi skulle vilja sälja av, lite grann i alla fall, säger han.
Istället vill SD vill banta listan kraftigt. Att renovera Carlsund för 300 miljoner är inte självklart.
Var ska eleverna gå om det inte görs?
– Platen kanske kan användas mer och vi måste titta på synergier mellan kommunerna, säger han.
I en ny utredning föreslogs att flytta flera praktiska program till Mjölby. Det är inget som SD enats om i sin grupp, men Marcus Lejonqvist är inte främmande för idén:
– Det skulle vara helt okej att kolla på.
Övriga partier vill värna utbildningar här i Motala, är ni beredda att släppa dem?
– Ja, jag tror det.
Även idrottscentret i Varamon vill SD se över och stöttar S/MP-idén om bandyhall på befintlig plats.
Det hade kunnat vara på gång, men stoppades när ni röstade fel i kommunstyrelsen. Vad hände?
– Vi hade just bytt gruppledare och inte diskuterat klart riktigt. Sedan kom olika bud så vi hade nog inte all info, säger Marie Halldan.
I dag är det dock inte självklart för SD att hallarna ens ska byggas.
– Vi måste våga fundera på det, säger Lejonqvist som däremot vill se en ny hall i Borensberg.
Skolan vill SD individanpassa mer och välkomnar undervisningsgrupper för elever med olika behov. De värnar UF-företag och elevhälsa.
– Vi ser gärna mobilförbud på lektionerna, säger Lejonqvist.
Det är också i skolan, och genom ökat föräldraansvar, som man vill hantera integrationen.
– Det skulle bli bättre om man slutade dalta. Om man står upp för den svenska kulturen bättre, säger han.
Vad menar ni med daltar?
– I skolan ställs exempelvis lägre krav. Det är hårdare krav på en svenskfödd medan de andra slipper undan, säger Marie Halldan.
Det tillbakavisas av kommunens bildningsförvaltning. Särbehandling utifrån kulturell bakgrund saknar stöd i skollag och läroplan.
Ni talar om hårdare krav på vissa elever. Hur vet ni att det är så?
– Jag vet att det är så. Jag har haft kontakt med skolan, säger hon.
Men fakta som styrker det kan de inte presentera.
– Man kan inte veta exakt. Det är mycket hörsägen också och det är lite olika beroende på vem man pratar med, säger hon.
Hur tänker ni om att bygga politik på påståenden som ni saknar faktabelägg för?
– Jag vill inte peka ut de som har gett mig den här informationen, säger hon.
I äldreomsorgen är svenskan i fokus. Personalens språkkunskaper måste bli bättre.
– Är man dement kan det vara svårt att förstå även de som kan flytande svenska. Har personalen då problem med språket kan det bli fel, säger Halldan.
Det finns språkkrav i vårdutbildningarna. Varför behövs då särskilda krav?
– De kraven gäller fastanställningar. Vikarier rekommenderas att utbilda sig, men de får ändå jobba vidare. Vi tycker att det ska vara krav även för dem, säger Lejonqvist.
Enligt socialförvaltningen ställs inga formella krav, men språkkunskaperna bedöms alltid vid vikarierekrytering och uppmuntrar att utbilda sig.
SD säger ja till äldreomsorg i privat regi. Kritiken mot Nämndemansgatan ses som allvarlig, men avskräcks inte. Istället krävs hårdare upphandlingskrav.
Alliansen ville upphandla Strömsborg. Ni sa ja, men ändrade er. Varför?
– Det gjorde vi inte riktigt. Det handlade om kommunikation och information. Vi fick veta mer under resans gång, säger Marie Halldan.
Enligt henne ville SD även se hur Nämndemansgatan fungerade innan de tog ställning till fler upphandlingar.
– Vi ville lugna oss lite och inte sälja för mycket.
En rad löften har tagits upp, men SD vill få med ännu ett – en båtskrot.
– Det är enormt dyrt att ta en båt till skrot. Den närmaste tror jag är i Stockholm, säger Marie Halldan och beräknar kostnaden till upp emot 25 000 kronor.
SD vill stoppa att båtar eldas upp eller dumpas.
– Vi är ju en sjöstad så vi vill upplåta mark som båtskrot. Det är bra för miljön och förenklar mycket, säger hon.