2018 föddes embryot till det stora stadsutvecklingsprojekt som kommunen just officiellt sjösatt tillsammans med byggjätten Serneke. Ola Serneke, byggbolaget grundare, hade sett Motala under ett Vätternrundabesök och via en fastighetskonsult knöts han ihop med kommunen. Så uppstod tanken om att företaget som utvecklat bland annat hamnområdet i Göteborg skulle kunna förvandla Gamla Motala Verkstad (GMV) till ett bostadskvarter med industrihistorisk känsla.
– Vårt huvudspår är att bygga bostäder här i olika upplåtelseformer. Kulturbyggnaderna måste vi bevara, vi ska se vad vi kan göra med dem, för vi vill inte att de ska stå tomma. Det ska vara liv och rörelse på denna plats, sa Sernekes vice vd, Krister Johansson på en pressträff förra sommaren.
GAMLA MOTALA VERKSTAD
GMV är ett historiskt område. På frågan om hur man tänker med nybyggnation i ett sådant område klargör kommunalråd Annelie Almérus (M) att det gäller att bygga så att det smälter in i området. Tanken är alltså inte något supermodernt.
– Och vi har allierat oss med en projektör, Serneke, som är otroligt duktiga på att ställa om just sådana här områden, säger Erik Backman (M), ordförande för kommunala bolaget AB Wettern som också deltar i projektet.
Men arbetet med GMV har dragit ut på tiden. En viktig pusselbit är att avgöra vem som är ansvarig för de föroreningar som finns i marken – och som därmed ska betala saneringen. Från kommunens sida har man inga problem att ta på sig ansvar.
– Det är bara kommunen som kan söka bidrag för saneringen, men bara för den del som man anses ansvarig för, säger Annelie Almérus.
Så om det visar sig att allt ansvar är Motala Verkstads, vad händer då?
– Vi kan ju inte gå in och betala deras skuld, det skulle ju vara gynnande av enskild. Även om vi då kanske skulle vilja utan faller det på dem så faller det på dem, säger Erik Backman (M) och fortsätter:
– Det är inte så att vi vill skjuta över ansvaret på Motala Verkstad utan det här får länsstyrelsen utreda opartiskt och sedan få vi ta ställning till hur vi sedan ska göra.
Motala Verkstad bedrev själva verksamheten i området. Sedan de gick ur lokalerna på 80-talet har mycket hänt företaget. I våras ansökte de om rekonstruktion på grund av stora likviditetsproblem. I dag är läget bättre enligt Marcus Sandling, vd för Motala Verkstad Group AB, och bolaget kan stå på egna ben.
Hur ser ni på den ansvarsutredning som nu pågår?
– Generellt ser jag det som positivt att kommunen vill expandera och satsa på Motala som samhälle och följer givetvis pågående ansvarsutredning fortlöpande, uppger han.
Hur ser era ekonomiska förutsättningar ut att betala hela/delar av en sanering av området om det skulle visa sig att ni har ett ansvar för föroreningssituationen?
– Denna fråga är i dagsläget inte möjlig att svara på då utredningen inte är färdig och inga summor är fastställda, svarar Marcus Sandling.
Någon indikation från länsstyrelsen att kommunen kommer att få bidrag om ansvaret är deras har man inte fått. Så länge utredningen inte är klar finns inte heller några uppgifter om vilka kostnader som saneringen handlar om.
Därmed kvarstår en rad viktiga frågetecken innan kommunen och Serneke vet förutsättningarna att förändra det anrika området. Under utredningstiden har också tidsfristen i avsiktsförklaringen mellan parterna gått ut. Istället för att förlänga den har man valt att utöka projektet markant.
KANALSTADEN
Sedan ungefär en månad tillbaka ingår också hela området vid bandyisen, ishallen och IP. I det som nu kallas Kanalstaden tänker man sig attraktiva bostäder nära pendling, centrum och naturområden. Dessutom anser parterna att bostäder i området skulle binda samman centrum och GMV och tillsammans med riksväg 50-området bilda en gemensam stadskärna.
– Där idrottscentret ligger i dag, rent logistiskt är det ett ganska illa placerat idrottscenter. Däremot lämpar det sig jättebra, så centralt som det är, för bostadsbyggande och olika verksamheter, säger Annelie Almérus.
– Det är en gömd pärla, tillägger Erik Backman.
Om GMV har föroreningsproblematiken så har Kanalstaden andra utmaningar som bostadsområde. Närheten till järnvägen innebär buller och kanalen är både riksintresse och Natura 2000-område.
– Antingen ser man det som begränsningar eller en väldig tillgång att man kan bygga så nära järnvägen och så nära kanalen och en ekpark som är attraktiv intill. Vi får försöka se möjligheterna, säger Erik Backman.
Länsstyrelsen har ju begränsat gällande enskilda ekar. Hur tänker ni där, har ni valt ganska svåra områden att satsa på?
– Vi måste nästan satsa på de här områdena för de ligger mitt i stan och nyttjas inte nu, säger Annelie Almérus och Erik Backman fyller i:
– Vi ska ju inte skövla området, vi ska förfina det. Man måste ha den inställningen.
Redan när planerna blev kända uppstod diskussioner om vad som skulle ingå i Kanalstaden. Eftersom både Maif och kommunen relativt nyligen lagt ner många miljoner på Idrottsparken ställde sig folk frågande till att flytta den. Beskedet är därför att idrottsparken ska vara kvar eftersom det också behövs idrottsanläggningar för de som bor i området omkring.
Nästa frågetecken gällde hockeyhallen som beräknas kunna hålla i flera år till. Vore det god hushållning med skattemedel att riva den?
– Vi måste ha respekt för våra skattemedel och hur vi nyttjar dem på bäst sätt. Isstadion har några år kvar och vi släcker inte ner någon anläggning förrän vi har en ny någon annanstans, säger Erik Backman.
Annelie Almérus flikar snabbt in att stadsutvecklingen är ett långsiktigt projekt på tio, eller snarare tjugo år.
– Vi är ju inte en hur stor stad som helst. Det är svårt att säga hur mycket byggrätter och bostäder som det handlar om, men vi kan ju inte bygga för fort och ha en ständig hybris heller. Vi måste ju bygga i den takt som Motala har en efterfråga på, tillägger Erik Backman.
På andra sidan järnvägen ligger sport- och simhallen, en simhall som ska ersättas med en ny intill det planerade Lalandia.
– Vad som händer med den gamla är vi inte färdiga med, säger Erik Backman.
På några av bilderna vi funnit över Kanalstaden finns även dessa lokaler inritade i projektet.
– För att det är jätteattraktiv mark att bygga bostäder på givetvis. Bygger vi en ny simhall kommer vi inte att ha kvar den gamla, säger Erik Backman.
Exakt vad av sim- och sporthallen som kan komma att ingå i projektet är inte avgjort än menar de. Vad gäller sporthallen finns ett behov av en så stor hall och den försörjer också tre skolor.
– Där tittar vi på och planerar för var det är läge att ha gymnastikhallar för skolorna, säger Annelie Almérus.
RIKSVÄG 50-OMRÅDET
Den enda hallfrågan som det finns en mer uttalad lösning för är bandyns, vars verksamhet är tänkt att flyttas intill McDonalds vid riksväg 50. Där pressade S in ett krav om att prioritera hallfrågan och att den bör stå klar om två år.
Blir det en bandyhall nu?
– Förutsättningarna är bättre än någonsin. Vi har en plats som vi tycker är väl lämpad, en aktör som vill bygga och en politisk enighet. Det har vi aldrig haft innan. Så är det någon gång som det kommer att byggas en hall så är det nu, säger Erik Backman.
Vågar du säga så?
– Nu finns ett löfte med politisk enighet. Det är jätteskillnad, säger Erik Backman.
På kommunstyrelsens oktobermöte planerar man att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att börja arbetet på en detaljplan för en ny bandyhall (vid riksvägen). Någon annan, snabbare lösning blir det inte. Därmed innebär det handläggning i cirka ett år. Men planen ska prioriteras. Saknas resurser ska konsulttjänster köpas in.
– För vi måste ha fart i de här processerna för att utveckla Motala, säger Annelie Almérus.
Parallellt med detaljplanen för bandyhallen inleds ett planprogramsarbete för att mer översiktligt titta på resten av området.
Är ni oroliga för att det kan komma till en lång överklagandeprocess som ni haft med Lalandiaplanerna?
– Vi vill utveckla Motala och då får vi förhålla oss till den omvärld som vi lever i. Vi tror att man därför måste göra det här på rätt sätt och måste vara lyhörda. Sedan om folk överklagar, då är det så, säger Erik Backman.
– Men det är därför som vi inte går fram med ett tillfälligt bygglov som det diskuterats. Vi gör en detaljplan så att vi gör allting riktigt, fortsätter Annelie Almérus.
Förutom bandyhallen finns inget mer uttalat innehåll i området vid riksvägen. Planprogrammet tillsammans med behovsanalysen för idrottshallar får avgöra det, liksom diskussioner med Luxora som också planerar hallar i gamla Luxorlokalerna.
En fråga som också ska utredas i sammanhanget är om hockey- och bandyrinkarna kan samlas i en gemensam hall. Under intervjun säger Erik Backman att hockeyhallen ska flyttas först när den är uttjänt, men på en uppföljande fråga per mejl om verksamheterna kan samlas under ett tak svarar Annelie Almérus "Vi tittar tillsammans på olika alternativ och vad det blir är för tidigt att säga."
En problematik som de lyfter för området vid riksväg 50 och Varamon är trafikflödet och parkeringar. Det är frågor som måste lösas i kommande detaljplaner även om det redan nu finns beslut om att bygga om korsningen vid McDonalds.
– Vi ser ju även där att man kan samutnyttja parkeringarna. Men framför allt får man tänka på sikt när hela evenemangsstaden är på plats kommer det att vara ett jättestort trafikflöde. Så det måste man verkligen ta höjd för ett tidigt skede, säger Annelie Almérus.