Här är platserna i centrala Motala där det varit vattenläckor under 2021. Utöver dessa har det varit en läcka i Bona, två i Borensberg och två i Fornåsa.
– Det är en märkbar ökning under 2021, säger Torbjörn Swärm, enhetschef nät på Motala kommun.
– Det är en varningsflagga. Men jag vill inte sätta krisstämpel, vi har det under lupp, säger han.
I Motala kommun finns det totalt 375 kilometer vattenledningar, 345 kilometer spillvattenledningar och 225 kilometer dagvattenledningar.
Hur stort är underhållsbehovet av kommunens VA-ledningarna?
– Vi klarar av de läckor vi får, vi har bemanning och resurser. Ibland kan en läcka ställa till lite mer problem än vad man räknat med. Det är svårt att säga i förväg hur stort arbetet blir, allt ligger under backen.
Att laga en vattenläcka kostar i snitt mellan 25 000 och 35 000 kronor, exklusivt de riktigt stora.
– Läckan på Råssnäs i somras, kostade cirka 350 000 kronor. Kostnaderna beror mycket på var ledningarna ligger, och vilken dimension det är på rören.
Högtrafikerade gator ger större återställningskostnader. Under 2021 har läckorna kostat cirka 980 000 kronor. Detta är exklusive asfaltering och övrig markåterställning, som oftast färdigställs året där på.
Vad har 2021-års läckor berott på? På grund av gamla ledningar eller något annat?
– Skulle mer säga att det beror på markförhållanden där ledningarna ligger samtidigt som åldern spelar viss roll då äldre ledningar är av gjutjärnsmaterial och därför känsligare mot markrörelser.
Procentuell andel av ledningar från respektive årtionde.
I vissa fall kan det material som använts som kringfyllnad, vid anläggandet av segjärnsrör, varit sämre sorterat och kan då vara en riskfaktor för punktvisa rostangrepp, som gör att det blir hål. Även en lagad ledning har risk att springa läck igen.
– Vid det akuta tillfället gör vi oftast en punktinsats. Läckan kan ju bero på att en längre ledningssträcka uppvisar kvalitetsbrister som ännu inte gett några läckor. Om det uppstår flera efterföljande läckor på samma sträcka, läggs aktuell sträcka in i vårt långsiktiga förnyelseprogram för utförandeplanering.
Varför blir det läckor året om?
– Markrörelserna kan ske inte bara när tjälen går ner och ur. Det kan bero på skiftande grundvattennivåer och andra förändringar som skapar underminering vid rör, som på sikt skapar sättningar så att rören riskerar att knäckas.
– ”Nyare” rör – från 70 -talet och framåt – tål en viss rörlighet vilken de äldre är känsligare för. Äldre rör krävde viss fixering vid anläggandet och var därigenom svårt att packa kringfyllnaden under rören på ett tillfredställande sätt, säger Torbjörn Swärm.