674 nya undersköterskor på mindre än tio år för att klara personalomsättning, pensionsavgångar och ökade behov är mycket.
– Den uträkningen handlar om att vi inte kommer göra några förändringar alls, mot hur det är i dag. Men det kommer vi behöva göra, säger socialdirektör Pernilla Thunander.
Oavsett om uträkningen är statistisk eller verklig kommer trots allt 187 undersköterskor gå i pension inom samma tid samtidigt som andelen äldre i behov av vård ökar.
Utöver det kommer kritik både från fack och anställda om undersköterskornas situation idag.
Fackförbundet Kommunal vill se fasta anställningar istället för att utbildade undersköterskor tvingas att vara timvikarier i flera år innan de kan få en tjänst.
- Det är inget som jag har något underlag kopplat kring. På kort sikt så har vi fler medarbetare än vad arbetet kräver, så just nu har vi inga behov av att öka, säger hon.
Många undersköterskor går på schemaperioder om sex veckor. Något som påverkar både jobbet och fritiden. Men ett rullande schema, på lång period, tror inte Pernilla Thunander är möjligt.
– Inte med tanke på att den verksamhet som vi bedriver inte är statisk. Sen ser vi att det ser väldigt olika ut och det finns mycket tankar i detta vilket ingår i arbetet med heltid som norm. Men schemat ska också fungera ur ett arbetsmiljöperspektiv och även för privatlivet. Det är sådant vi måste titta på.
Jobbet är fysiskt och psykiskt krävande vilket kan vara grund till att många väljer deltid för att orka. Där är Pernilla Thunander tydlig.
– Vi ska inte ha ett yrke i Sverige idag där man känner att man inte kan jobba heltid för att man inte orkar. Det har man inte i andra yrkesgrupper. Då måste vi titta på vad det är för faktorer som gör att man säger sig inte orka. Ett kvinnodominerat yrke får inte vara så tungt att man säger att man inte orkar jobba heltid, säger hon och tillägger att ökade möjligheter till heltid kommer att locka fler män att bli undersköterska.
Att rekrytera undersköterskor till kommunen är i dagsläget inte svårt enligt Pernilla Thunander. Motala kan dessutom ha landets högsta utbildningsgrad på över 98 procent bland fastanställda och över 100 utbildade timvikarierna. Samtidigt är utbildningsplatserna i Motala färre än det uträknade behovet.
– Men det spelar ingen roll hur många utbildningsplatser vi har, det kommer inte att finnas så många personer att utbilda. Det låter lätt att säga att vi bara utbildar fler, men det kommer ändå inte att räcka därför att arbetskraften inte räcker. Vi måste jobba med en omställning.
Det arbetet är igång. Pernilla Thunander berättar att de, bland mycket annat, tittar på välfärdsteknik och andra sätt att utföra arbetet. Det ingår också att se över schemaläggningar och heltid som norm. I dagsläget arbetar 385 av kommunens undersköterskor deltid. Om de skulle gå upp till heltid innebär det 75 årsarbetare, eller heltidstjänster. Men att ställa om alla till heltid är inget man gör i en handvändning. Det skulle varken fungera ekonomiskt eller för de anställda förklara hon.
Att jobba heltid i äldreomsorgen innebär att undersköterskorna får hoppa mellan olika avdelningar för att fylla sin tid. Om det är ett sätt att hålla nere vikarietimmarna, och därmed en fråga om ekonomi, svarar Pernilla Thunander inte på direkt.
– Ingen kan garanteras att jobba heltid på samma avdelning för alltid. Vi måste alltid anpassa efter de behov som finns.
Om kommunen ska klara framtidens behov krävs att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Det tycker Pernilla Thunander att den är, bland annat genom den höga utbildningsgraden.
– Men för att fortsätta att vara attraktiva måste vi förbereda oss, genom att göra omställningsarbetet nu. För det blir inte attraktivt om man är för få som ska göra jobbet.