Det är enligt Skolverkets undervisningsråd Hannes Theander viktigt att det finns någon form av dokumentation för att säkerställa en rättssäker betygssättning, men det finns inga krav på hur den ska utformas.
– Det finns många olika sätt och vilket som passar bäst beror lite på vilket ämne som man undervisar i. Är man svensklärare kanske det naturligt sett handlar om texter och är man idrottslärare kanske det blir mer observationer och noteringar om elevens prestationer och kunskaper, säger han och fortsätter:
– Vi varnar för risk för överdokumentation. Vi kan inte säga exakt hur kommunerna ska göra, men det behöver fungera på ett bra sätt så att lärarna kan sätta betyg.
När kommunerna använder sig av digitala dokumentationssystem är det viktigt att de är utformade efter lärares olika ämnen, bedömningspraktiker och dokumentationssätt. Hannes Theander lyfter vikten av flexibilitet, så att betygen kan sättas så att de på ett rättvist sätt speglar elevens kunskaper i ämnet.
Hur ser man från Skolverkets sida på en lösning där lärare oavsett ämne ska dokumentera på samma sätt?
– Jag kan inte uttala mig i ett enskilt fall, men rektor kan tillsammans med lärare komma överens om vad som är ändamålsenligt, hur man kan föra en dokumentation på gemensamma grunder och vad den lämpligen kan innehålla. Men vi vill fortfarande betona från Skolverkets sida att det är viktigt att lärarna ges utrymme att använda olika betygsunderlag vid betygssättning och undvika överdokumentation.
Hans Grimsell, chef för gymnasiet och högstadiet, menar att det kan finnas goda skäl att ha en likvärdig miniminivå på dokumentationen för att följa elevens lärande, trots att det enligt Skolverket inte finns några särskilda dokumentationskrav.
Han betonar att skolan ska säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning och systematiskt utveckla undervisningen.
Skolverket framhåller vikten av att lärare får möjlighet att utifrån sin yrkeskunskap avgöra vilken dokumentation som behövs. Vad tänker du om det?
"Den dokumentation som beskrivs i vår rutin är inte den enda dokumentation som en lärare har för att följa upp elevens lärande och för betygssättning. Lärare har stor frihet att utifrån sin yrkeskunskap anpassa vilken dokumentation som behövs i olika ämnen. Det finns inget motsatsförhållande i detta", skriver Hans Grimsell i ett mejl.
Skolverket varnar för överdokumentationer. Finns det någon risk att kraven som nu införts i Motala bidrar till det?
"Man måste alltid fråga sig vad som är syftet och målet med olika aktiviteter. Aktiviteter som inte leder mot målet eller inte har ett tydligt syfte ska såklart tas bort. När rutinen har tagits fram har detta varit ett perspektiv vi tagit hänsyn till".
Han fortsätter:
"Det finns helt klart kommuner i Sverige där kraven på dokumentation gått för långt och där det förekommer överdokumentation".
Hans Grimsell menar dock att Motala inte är en av dem.
"I Motala har vi tidigare inte haft några krav alls på likvärdig pedagogisk dokumentation", skriver han och lyfter att det som infördes förra året är en miniminivå.
Han menar att det är viktigt att elever och vårdnadshavare får allsidig information om hur det går för eleven i skolans alla ämnen, oavsett om mentorn är lärare i slöjd eller matematik.
"För det krävs någon form av likvärdig dokumentation av skolans professionella", avslutar Hans Grimsell.