2016 utreddes behovet av skollokaler i Borensberg och ett togs fram där Dansätersskolan blev F-4, Hälla 5-9 och Bergvalla helt gjordes om till förskola. Men de planerade flyttkedjorna väckte kritik från föräldrar som inte heller informerats. Politikerna valde då att skjuta frågan på framtiden.
Nu står bildningsnämnden åter inför att det är brist på skollokaler i Borensberg och att vissa befintliga lokaler är i dåligt skick. En ny förstudie pågår.
– Den tidigare utredningen gällde bara Borensberg. Nu har man tittat på hela östra skolområdet så då ingår även Fornåsa, Klockrike och Österstad, säger fastighetschef Emil Wissman.
Hur pass aktuell är den tidigare utredningen?
– Vi tar ett omtag. Det som finns i investeringsplanen är utgiftsbelopp i 30 miljonersklassen för en tillbyggnad eller nybyggnad, säger Emil Wissman och tillägger att det också avsatts 17,5 miljoner för lokalrenoveringar.
I dessa medel ingår också satsningen på en ny förskola i Bråta hagar.
– Men exakt hur de här pengarna ska fördelas ska framkomma i förstudien. För grundskolan ser vi att det kanske snarare kommer att handla om tillbyggnad och reinvesteringar i befintliga hus snarare än att ersätta befintliga grundskolor med en helt ny, säger Emil Wissman.
Förra gången fanns förslag på omfattande flyttkaruseller, har ni tänkt om där?
– Jag var inte med då, men jag förstod att det var reaktioner då framför allt hur man kommunicerat. Där tycker jag att vi har utvecklats, säger han.
Är föräldrarna involverade eller kommer de att presenteras ett färdigt förslag?
– De är inte involverade i dagsläget. I förstudien tar vi fram tre, fyra alternativ där vi redovisar kostnader och risker. Utifrån det får styrgruppen föreslå ett alternativ att börja samråda kring, säger Emil Wissman.
Kommer föräldrar, elever och Borensbergsbor att få komma till tals innan beslut tas?
– Jag tänker att förstudien presenteras i bildningsnämnden innan den når kommunstyrelsen och då blir den ju känd. Vi vill inte ta beslut över huvudet på folk. Men hur det rent praktiskt ska se ut vet jag inte i dag, säger Mark Henriksson.
Emil Wissman påtalar att kraven på att involvera medborgarna ser olika ut i olika typer av processer, men att kontakten skulle kunna ske via skolråd eller berörda byalag.
I bildningsnämndens lokalförsörjningsplan står "Långsiktigt är det bra att tänka stora enheter och jobba bort de små enheterna på landsbygden som blir svåra att hantera både ekonomiskt och när det gäller personalförsörjning".
– Både inom förskola och skola ser vi att vi har ett problem med kompetensförsörjning. Det måste vi ta höjd för. Landsbygd och tätort har olika förutsättningar så det blir inte tal om att slå ihop hela landsbygden till en skolenhet, men vi måste prata om hur man lockar dit lärare, säger Henriksson.
Han konstaterar att det löste sig i Godegård, men att problematiken är fortsatt aktuell där i ett fem eller tioårsperspektiv.
– Det är frågor som vi brottas med, säger han.
Vad räknas som små enheter?
– Vi har varit tydliga från Alliansen att vi har varit beredda att prioritera landsbygden i våra satsningar, men hittar vi inte personal så måste vi ta höjd för det. Vi ser inte problemen i dag, men vi kommer nog att hamna där när färre utbildar sig till lärare, säger Mark Henriksson.
Vad gäller skollokalernas skick så finns enligt Emil Wissman ett investeringsbehov.
– Då måste vi ta ställning till om byggnadernas utifrån sitt skick ska livstidsförlängas och hur länge, säger han.
Kan det bli så att någon av skolorna där läggs ner?
– Nej, det skulle jag absolut kunna säga nej på. Till skillnad på utredningen från 2016 så finns lösningar. Bråta hagar fanns inte då, men den nya förskolan där kommer att skapa en dynamik. Men vi ser också stora möjligheter att jobba med de byggnader som vi har i dag, säger Emil Wissman.
Utifrån bildningsnämndens perspektiv, kan det bli så att någon skola läggs ner?
– I nuläget ser jag att det är svårt för vi har ju en trängsel på våra skolor, men sett över tid så finns problematiken med kompetensförsörjningen på landsbygden. Den finns inne i staden också, men där kan man organisera sig på andra sätt, säger Mark Henriksson och fortsätter:
– Så min krassa syn på verkligheten är att vi inom en tioårsperiod måste fundera över hur vi organiserar verksamheterna utifrån. Skolan har haft en utveckling med ökade krav på kompetens och det kan vi inte gå emot.