Att mycket av området Gamla Motala Verkstad är ett riksintresse ser Serneke som en fördel. "Det är ju därför vi vill försöka bevara så mycket som möjligt av estetiken, men även av de befintliga byggnaderna och byggnadsdelar", säger Sofia Ulm Wallin, projektchef Väst på Serneke.
Kommunen tar just nu fram en ny detaljplan för området tillsammans med Serneke. Företaget vill bygga bland annat bostäder där. I våras inledde länsstyrelsen, kommunen och Serneke en dialog om planen och dess utmaningar.
En sådan gäller markföroreningar där en riskvärdering, gjord av länsstyrelsen 2018, visade att marken innehåller tungmetaller, kolväteföreningar och olja. De finns främst i fyllnadsmassor som lagts ut i området. Ett lager matjord finns ovanpå dem. Spridningen till grundvattnet är låg. Föroreningarna finns också under hårdgjorda ytor som betong eller på stora djup. Risken för att människor exponeras för dem ses därför som liten. En mer omfattande sanering krävs om det blir bostäder.
I Plåtverkstans luft finns bly och arsenik och man får därför bara vara där kortare perioder.
Sofia Ulm Wallin, projektchef Väst på Serneke, säger att de nu håller på med att försöka se hur det faktiskt ser ut.
– I och med att det har varit en industri så är vi medvetna om det. Det finns även utredningar som visar på att det är det som bidragit till föroreningar i marken.
Serneke tittar på hur byggnaderna ser ut och vad det är för material i dem samt på hur det ser ut med marken och vattnet runtomkring. Vad som behöver göras med marken påverkas av om man ska ha bostäder eller andra lokaler på området konstaterar hon.
I nämnda riskvärdering påvisades föroreningar och problem med bärigheten i Lokverkstan. Enligt henne har Serneke en tillfällig lösning som fungerar bra och de är i dialog med länsstyrelsen om hur frågorna ska hanteras permanent.
En annan utmaning är hur trafiken i området ska fungera. Sofia Ulm Wallin säger att det kommer att bli en dialog med bland annat boende, kommunen och en vägförening.
– Eftersom vi inte ens har kommit till första steget än och att det är stora utmaningar med hur man ska kunna bevara och utveckla kulturmiljön och ta hänsyn till föroreningar och så, så vet vi liksom inte riktigt var vi landar och vad vi kommer kunna göra.
Hon fortsätter:
– Och innan vi har en aning om det så är det också svårt att ha en dialog kring hur vi ska hantera det.
Serneke vill att området ska lyfta och vara en tillgång för alla.
– Så det är klart att vi vill hitta en lösning som stör exempelvis de som redan bor i området så lite som möjligt.
Som utmaningar ses dessutom att det är ett riksintresse samt att alla även fortsättningsvis ska ha tillgång till området.
– För kanalen är viktig att den är tillgänglig för alla, att det inte blir för hårt privatiserat och så, säger Jan Persson, samhällsbyggnadsdirektör på länsstyrelsen.
Sofia Ulm Wallin framhåller också att det ska vara lättare för allmänheten att se, besöka och uppleva platserna. Att området är ett riksintresse ser Serneke som en fördel.
– Det är ju därför vi vill försöka bevara så mycket som möjligt av estetiken, men även av de befintliga byggnaderna och byggnadsdelar.
De vill utveckla området för annars står det bara och förfaller resonerar hon.
– Allting behöver ändå underhållas och ska en privat aktör som vi underhålla nånting så måste man också få en intäkt. Det behöver ju gå plus minus noll.
Det finns en ansökan om att byggnadsminnesförklara området. Länsstyrelsen kan genom en byggnadsminnesförklaring skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar för att även kommande generationer ska kunna ta del av dem. Beslutet om byggnadsminne tar länsstyrelsen i samråd med fastighetsägaren. Om man ska ändra något i ett byggnadsminne måste man få tillstånd.
Tankarna om att göra området till byggnadsminne väcktes enligt Jan Persson av ideella krafter när kommunen ägde det. Länsstyrelsen beslutade då att det ska utredas och de har pratat lite grann med kommunen och Serneke om det. Ett sådant arbete pågår nu, men han förklarar att man då måste bestämma mycket detaljer, bland annat exakt vilka föreskrifter det ska vara.
– Det är inte realistiskt att bevara varenda kvadratmeter. Utan det gäller verkligen att ta det allra viktigaste att ta vara på och bevara.
Det finns en ansökan om att byggnadsminnesförklara Gamla Motala Verkstad. Länsstyrelsen Östergötland utreder det nu. "Det är inte realistiskt att bevara varenda kvadratmeter. Utan det gäller verkligen att ta det allra viktigaste att ta vara på och bevara", säger Jan Persson, samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen.
Inriktningen är att se var man har tekniska och ekonomiska förutsättningar att bevara och att i samma veva hitta någon ny och bra användning. Sofia Ulm Wallin säger att byggnadsminnesfrågan är en process som företaget vill föra parallellt med utvecklingen av detaljplanen.
– Ska vi kunna ha fungerande lokaler för verksamheter, en trygg arbetsmiljö och att det ska vara tryggt och säkert för besökare att komma och titta och uppleva, och även som vi önskar bostäder till viss del, så kräver det ändå moderna anpassningar. Och vi har moderna krav. Det måste vi ju lösa.
Hon fortsätter:
– Därför så vill vi inte kanske göra byggnadsminne av det nu innan vi vet att vi får en fungerande detaljplan som gör att vi kan utveckla området.
Företaget går väldigt varsamt fram säger hon och menar att det redan idag finns byggnader där som inte är i bra skick, exempelvis den där Industrimuseet finns.
– Det är fuktskadat och det är mögel och vi har andra delar där grunden har börjat ge sig så de måste ju tas bort eller göras om. För det är inte platser som människor ska uppehålla sig på.
Jan Persson påpekar att det redan finns en detaljplan som enligt honom ganska hårt säkerställer bevarandet.
– Men den är lite snäv i vad det får inrymmas här. Den tillåter till exempel inte bostäder.
Skälet var enligt honom att det var för dyrt att göra i ordning marken för att kunna bygga sådana.
– Det hade de ju rätt i, tycker han.
Han uppger också:
– Om det blir byggnadsminnesförklaring, vilket jag tror alla räknar med det eller hoppas, då kommer ju inte det att vara ett krav på kommunen utan på fastighetsägaren.
Det är därför Serneke är med i dialogen. Han hoppas att alla Motalabor också ska få bra möjligheter att påverka.
Serneke har börjat ta fram skisser på utformningen av en ny detaljplan. Målet är enligt Sofia Ulm Wallin att det innan årsskiftet ska bli samråd så att alla berörda får tycka till.
– Det är egentligen först efter att man har fått in synpunkterna från samrådet som man brukar få en känsla av hur snabbt detaljplaneprocessen kan gå. För det kan ju vara att man får så stora synpunkter att man måste omarbeta det helt och hållet, säger Ulm Wallin.
Serneke har enligt Sofia Ulm Wallin, som är projektchef Väst, som mål att det innan årsskiftet ska bli samråd så att alla som berörs kan tycka till om området. Sernekes mål är att gå till samråd före nyår. "Och så får vi helt enkelt se vad vi får in för synpunkter eftersom det är stora intressen i det här området". Arkivbild.
Hon säger att man kan hoppas att det tar 1,5 år innan detaljplanen är färdig. Sedan får man tänka sig ett saneringsarbete, som säkert kan ta upp mot ett år konstaterar hon.
– Sen skulle man kunna bygga efter det och då kan man kanske tänka sig att det tar ett år kanske. Men vi kommer att behöva bygga ut det i etapper och där är vi inte riktigt än så att vi har lagt nån plan för det.
Tidig ideskiss för Serneke på området Gamla Motala Verkstad.
Tidig ideskiss för Serneke på området Gamla Motala Verkstad.